<3

Kapitel 32

Tidigare (Jennys perspektiv)

Som tur va låg lägenheten inte alls långt ifrån Jack willys så jag sprang hela vägen hem på tio minuter. När jag satte in mina nycklar i hålet skakade min hand så mycket att jag fick använda båda mina händer. Jag förstår inte varför jag är så rädd. Det var säkert inte ens han. Tänkte jag för att lugna ner mej själv.

Så fort jag kom in låste jag dörren, satte för haspen och gick satte mej framför tv:n.

Efter ett tag hörde jag en nyckel vridas om. Jag vände mej hastigt och kollade på nycklhålet.

Jag gick längst väggen och när dörren öppnades, tog haspen emot. Det ändå jag såg var ett par bruna ögon och hela min kropp blev stel.

---

Jennys perspekitv:

Jag kunde inte röra mej, mina fötter var som fastklistrade på marken, musklerna drog ihop sej och jag bara stod där och kollade in i hans ögon. Det var som om hans blick tittade rakt in i mej.

Hade försökte putta in dörren men haspen tog emot. Han tog sats och sprang in i dörren, men haspen tog fortfarande emot.

Jag kunde inte tänka klart, jag visste inte vad jag skulle göra. Jag tvingade mej själv att springa till telefonen. Jag tog den och sprang in till sovrummet. Jag la mej under sängen och gick in på senaste samtal och Harry var den som stod högst upp. Det gick några signaler innan han svarade.

"Brian is inside the apartment" Sa jag så tyst som möjligt med skakig röst.

Harry försökte lugna ner mej, men jag hörde knappt vad han sa. Jag la på och hörde inte längre någon som bankade på dörren. Någon fattade tag i mina fötter. Jag svingade mina armar mot sängens ben men missaade precis och han drog ut mej snabbt från sängen.

Jag la mej i fosterställning och mina ögon blev vattniga. Han flinade mot mej och drog upp mej från golvet. Han kastade mej på sängen och fortsatte att le. Jag började att sparka och slå mot hans ansikte. Men han var mycket starkare än mej så han satte sej på mina ben och tog tag i mina armar.

"Now we can have our fun" Sa han och tog ett grepp om min haka.

Jag fick fram ett pip och försökte göra motstånd. Han strök min hals med hans händer och hans läppar snuddade mina. Jag rös till och tårarna ran ner från mina kinder. Han släppte mina händer och försökte få av mej tröjan. Jag fick till ett hårt slag mot hans käke, han blev lite groggy och jag puttade bort honom.

Jag drog händerna för ansiktet för att få bort tårarna och sprang in till tvrummet. Han var strax bakom mej.

"Leave me alone" Skrek jag med gråten i halsen och fortsatte in till köket.

"Sorry I can't do that" Sa han och greppade tag i mina armar.

Han nöp mej hårt och det sved bakom mina ögon. Jag spottade honom rätt i ansiktet och han gav mej en förvånad blick innan han slog mej i ansiktet. Det blev svart för ögonen och han bar mej över axeln in till sovrummet och la mej på sängen. Jag skakade på huvudet och min syn kom tillbaka. Han knäppte upp sin tröja och när han försökte kyssa mej skakade jag på huvudet flera gånger och han slog till mej igen.

"Now you won't be able to get away" Sa han och drog ner min gylf.

Jag fortsatte att skaka på hela kroppen och han slog mej hårt, hårdare än dom två första gångerna.

Det sista jag hörde innan mina ögon blev svarta en dörr som slogs upp.

Harrys perspektiv:

Jag förstod först inte vad Jenny menade när hon nämde Brian. Sen slog det mej och jag sa åt henne att låsa in sej på toaletten. När hon sen la på stoppade jag fort mobilen i fickan, killarna och Sandra kollade förvånat på mej.

"Brian is here, and he is after Jenny" Sa jag och kollade alvarligt på dom.

Niall gav mej en orolig blick och Sandra började att gråta. Alla började att springa hemmåt, Zayn tog upp sin telefon och ringde till polisen.

Dörren var låst och Niall började att rota i sin ficka efter nycklar. Han hade inga nycklar men som tur var hade Sandra en extranyckel i sin väska. Hon gav den till Liam och han öppnade dörren. Vi spred ut ut oss och jag hörde ett skrik från sovrummet. Den dören var också låst men Niall sparkade upp den.

Niall sprang fram till honom och jag väntade in killarna och Sandra. Vi förstod att han var arg, sur och ledsen men han skulle inte få förstöra hans karriär genom att slå honom för mycket så Zayn och Liam spang dit för att hindra honom.

Nialls perspektiv:

Det var inte speciellt svårt att sparka upp dörren eftersom jag var så arg. Men när jag väl gjorde det och såg honom sitta på Jenny blev jag ännu argare. Det började att koka inom mej och jag sprang fram och putade undan honom. Jag slängde en blick på Jenny som låg där avsvimmad. Hon blödde lite från läppen och hon hade nog fått ett slag mot kindbenet för att där var hon rödblå.

"What have you done" Skrek jag och slog till honom.

Jag slog flera gånger innan Liam och Zayn hindrade mej från att slå igen.

"Enough" Skrek Liam högt och kollade allvarligt in i mina ögon.

Jag kollade på snabbt på honom och sen tillbka mot Brian. Jag såg hur han ställde sej upp och höll på att springa iväg. Men Harry ställde sej i vägen. Jag kollade på min axel där Zayn hade sin hand, Liam stod fortfarande framför mej och tittade in i mina ögon. Louis stod brevid Harry och Sandra satt på sängen vid Jenny och grät.

"Don't ever hurt her again" Skrek Louis åt honom.

"You can't stop me" Sa han kaxigt och skakade på huvudet.

"If you ever hurt her again I'll kill you" Skrek jag från andra sidan rummet.

"HA like i said! You can't stop me" Sa han innan han sprang förbi Louis och Harry.

Sandra lämnade Jenny och sprang efter Brian. Zayn släppte min axel och sprang efter henne med oss efter.

"Why would you do that" Skrek hon efter honom och tårarna sprutade från hennes kinder.

Han tittade bakåt en sista gång innan han fortsatte att springa.

"Why would he do that" Sa hon igen och sjönk ner på golvet med händerna för ansiktet.

Zayn satte sej ner på golvet och strök henne längst ryggen.

Jag fällde några tårar innan jag sprang in till Jenny igen. Hon låg fortfarande med stängda ögon. Jag tårkade bort tårarna och gick fram till henne. Jag skakade på henne några gånger och hon öppnade tillslut ögonen.

Hon reste sej hastigt upp och kollade runt i rummet.

"He's gone" Sa jag och la mina händer på hennes överarmar.

Hon kastade sej in i min famn och började att gråta. Jag pussade henne på huvudet och gungade framochtillbaka med henne i famnen.

"It's over now" Sa jag lungt.

Hon höll om mej hårdare och jag hörde sirener. Polisen kom och jag dom började att prata med Harry.

"I'm gonna go and talk to the police" Sa jag och flyttade på hennes armar.

"Don't leave me" Snyftade hon fram och kramade om mej hårdare.

Jag nickade och väntade tills polisen skulle komma till mej. Det kom fram en lång blond kvinna i trettio årsåldern och en ganska kort, rund man till oss. Han började fråga massa frågor.

Jenny gav mej en tom blick och sen föll hon bak på sängen.

"What's happening" Skrek jag när han puttade bort mej.

Han lös henne i ögonen och strax efter kom det in ett team med en bår där dom la upp henne. Dom bar nere henne till ambulansen och åkte iväg. Jag vände mej där killarna och Sandra stod och gav dom en ledsen blick.

"You don't have too worry" Sa en polis man och tog mej på axeln.

"How can I not worry" Frågade jag och kollade upp på honom.

"It's probably just her adrenaline going out of her body or that she is exhausted" Sa han lungt med ett snett leende på läpparna.

Jag nickade och blev lite lungnare. Alla var tysta hela vägen till sjukhuset. Det ändå man hörde var Sandras snyftningar och bilmotorn. Massa tankar flög runt i mitt huvud. Skulle Jenny klara sej? Vad hände efter? Vad hände om dom inte hittar Brian, skulle han slå till igen? Men framförallt vad kommer hända med Jenny? Jag måste erkänna att tanken hur hennes föräldrar kommer att reagera slog mej också.

Såfort vi kom in till sjukhuset sprang jag till disken där några sjuksköterskor stod.

"Jenny Karlsson" Sa Liam som kom dit först.

Hon gav oss vägbeskrivning och vi sprang bort dit och in i rummet. Jag kollade på sängen och när hon låg det brände bakom ögonlocken. Killarna gav mej en stöttande blick och Sandra sprang bort till sängen.

---

Så där ja! :)

Tänkte ge er en liten utmaning, hihi :P Minst sju kommentarer tills nästa kapitel, Klarar ni det ? :)

Gryymmt!

Gaah, awesome :D snälla även om det inte blir sju kommentarer så lägger du upp nästa kapitel? Snäälla, den här novellen är grym! :D

OMG MEER MEER MEER! GRYMT BRA ASSÅ!!:D

Omg sinnesjukt bra kapitel! Omg! Vill ha ett till nuu!!!

OMG, SÅÅ BRA! Jenny MÅSTE klara sig!! Men en sak bara, fattade inte riktigt, våldtog han henne eller gjorde han inte det? Kommer det ett till kapitel ikväll?:DD

Gu vad bra!! MER MER MER!!

Sååååå bra! MER!!

Så bra! Blev hon våldtagen eller hann Niall och dom komma?

Skriv snälla mer ikväll?!

jätte,jätte bra!!!! denna bloggen är ju bäst!!!!

Shit vilket bra kapitel!!

Ni är ju grymma på att skriva!