<3

     
Liams perspektiv:
Jag vaknade av alarmet som ringde klockan 03.00. Idag är dagen! Jag är hur spänd som helst så det var inte ens svårt att komma ur sängen. 
Jag gick försiktigt ur sängen så att Danielle inte skulle vakna och började packa det sista. 
"Are you excited" Frågade hon och gäspade.
"Yeah I am, but I don't wanna leave you" Sa jag ledsamt och gick fram till sängen och kysste henne.
Det ville jag verkligen inte. Även fast vi skulle göra våran första världsturne så skulle jag sakna henne otroligt mycket. Hon hade varit borta i tre veckor och nu ska jag bort. Vi hade ändå haft två veckor tillsammans och när vi inte hade något jobb, intervju eller framträdande så spenderade jag all tid jag kunde med henne.
"Hey, you're not even gonna think about me when you're there, cus you are gonna have the best time of your life." Sa hon och klappade mej på kinden.
"That's not true! I'm gonna miss you like crazy. Don't get suprise if I call you every single day" Sa jag och skrattade.
"Promise you will"
"Promise" Sa jag och tog hennes hand.
När jag var klar med den sista packningen gick jag till köket och gjorde en macka. 
"When is Paul comming to pick you up" Frågade hon samtidigt som hon satte sej brevid mej vid bordet.   
"About ten minutes. He's picking up the guys, then me and after that. The girls." Svarade jag och tog en tugga av min macka.
"I really like Sandra and Jenny, they are so sweet." Sa hon och skrattade.
"Haha why are you laughing"
"I was just thinking about when we had that movie night, and when we were getting home, Jenny fell on a stranger. And he started to jell at her on turkish or something." Sa hon och började asgarva.
"Yeah, I remeber that"
"Good, because it was only six days ago, it had been weird if you didn't remember" Sa hon retsamt.
Vi skrattade, sen blev det tyst.
"I'm gonna miss this" Sa jag.
"Me too" Sa hon och en tår föll ner för hennes kind.
"Oh, Babe don't cry" Sa jag och tog upp tummen under hennes öga för att torka bort den.
Där stod jag. Och sa hejdå till min älskade flickvän. Det gick inte att hålla in tårarna så dom fick rinna ner för kinderna.
"Bye. I love you verry mutch" Sa jag och kramade henne hårt. 
"Bye. I'll miss you. And don't forget to call me when you get to France." Sa hon och släppte mina händer.  
Jag torkade bort tårarna, gick ut till bilen och satte mej med mina fyra bästa vänner som gjorde allting mycket bättre. 
"Let's go to Franceeee" Skrek Louis högt. 
"But first, we have to get the girls" Sa Niall och skratta.   

Sandras perspektiv:
Shit vad många fans! Vem hade trott att 300 pers skulle komma och välkommna dom på flygplatsen. Eller jo det klart, dom är ju kända. Tänkte jag. Killarna ville såklart visa att dom älskar sina fans, så dom skrev autografer, tog bilder och Zayn till och med sjöng för dom. Paul var såklart där och såg till att inget galet hände.
Jag och Jenny gick direkt ut till bilen som skulle ta oss till hotellt. Vi fick några onda blickar och andra ville bara prata, men vi bestämde oss för att inte svara på något så det inte skulle bli som det blev mellan Jenny och Niall.
"That was crazy" Sa jag när killarna satte sej i bilen.
"We know" Skrattade Harry som om det vore helt normalt.
Jag lutade mej mot Zayns axel, slappnade av och bara tittade på staden medans vi åkte igenom den.
"Det här är helt galet! Just nu är vi i Frankrike och om två dagar ska vi till sverige" Sa jag och vände mej om mot Jenny som satt mellan Niall och Liam.
"Jag vet! Det ska bli så jäkla kul att träffa alla igen" Svarade hon och log.
"You know we are here to" Sa Zayn och kollade på mej.
"We know, but you don't need to know everything that we say" Skrattade jag.
"Okey, but if you are gonna talk swedish, you have to teach us some" Sa Louis.
"Sure" Sa jag och log.
"It's probably not even hard" Sa Harry kaxigt.
"Ha! You're funny" Sa Jenny ironiskt och himlade med ögonen. "Vi måste ta något riktigt svårt ord" Sa hon sen  och kollade onskefullt mot dom.
"Okey, say Sjuksköterska" Sa jag och skrattade. "You are never gonna to prounance this one right" Sa jag sen och kollade på Zayn 
"What the hell does that meen" Frågade Liam och såg ut som ett frågetecken.
"Nurse" Sa Jenny och vi började garva.
"Why would you take "Nurse" and make it that hard?!" Sa Harry surt som inte kunde utala det. 
Eftersom killarna skulle ha konserten redan ikväll så gick dom och la sej. Jag och Jenny åkte till scenen för att börja fixa och hjälpa till med allt. Killarna skulle komma lite senare för att göra en soundcheck, känna på scenen lite och träffa fans backstage före allt börja.

Louis perspektiv:
"Vas happenin gurles" Frågade jag tjejerna och tog armkrok med dom.
"Louis, what are you doing here" Sa Sandra förvånat.
"Saying hi to you"
"You have to go and meet you frence fans" Sa Jenny och skrattade.  
"Is that now?! Why didn't you tell me" Sa jag och dom han inte svara innan jag sprang till Paul som tog mej till rummet.
Det var det här jag älskade att göra. Att kunna göra så många fans glada genom att bara ge dom klotter på ett papper eller en bild. Säga tack för att dom stöttar oss.
"Oooooone Directioooooon" Sa en snubbe som presenterade oss. 
Vi sprang in på scenen och fansen blev som lösa apor på zoo, helt galna. Vi fick morötter, BH:ar, Gosedjur, Twitternamn på papper och massa blommer uppkastade vid våra fötter.
Vi började men WMYB och avslutade hela konserten med samma låt.
"That was incredeble" Skrek Sandra som kom springande emot oss.
"Thank's it felt amazing" Sa Harry med sitt leende och alla nickade.  
"Where is Jenny" Frågade Niall.
"She is in the bathroom crying" Sa hon och kollade ner i marken.
"What? Why? What happend?" Sa Niall oroligt.
"Your fans made her cry."
"OMG"
"Hahaha i'm just kidding" Skrattade Sandra. 
"That was cruel, real cruel." Sa han och puttade till henne.
"Auch! That hurt!" Sa hon gnällande. "She over there" Sa hon och pekade en bit bort där Jenny stod.
"That was brutal, but funny" Sa jag och gjorde high five med henne.
Jag önskade att ingen var trött men det var alla. Alla utom jag, ingen ville gå ut och fira att vi hade gjort våran första konsert på våran världes turne. Och jag tänkte inte fira helt själv.
"You guys are so boriing" Sa jag när vi var på väg hem.
"No, we are just tired, tomorow we can go and celebrate! I promise" Sa Liam och lutade sej mot fönstret och blundade. 

Jennys perspektiv: 
Jag låg i sängen och stirrade upp i taket. Niall snarkade väldigt högt så jag bestämmde mej för att gå och lägga mej på soffan istället.
Jag hörde någon snyfta från köket.
"Liam, what's wrong" Frågade jag och satte mej brevid honom.
"Nothing" Sa han och försökte dölja att han hade gråtit.
"Come on, tell me. I can see it's something" Sa jag.
"I don't wanna talk about it" Sa han efter ett tag.
Jag nickade. Det såg ut som om han ville vara för sej själv.
"I miss Danielle" Sa han när jag var på väg tillbaka till soffan.
Jag gick tillbaka och han berättade hur han kände, att när han såg Zayn och Sandra tillsammans så hade han börjat tänka på henne. Tårarna kom igen. Jag försökte att vara mer som stöd, än en phsykolog.
"I know what you can do" Sa jag och blev lite förvånad över att det var jag som hade kommit på ideen. "You can order her a plane ticket, so when you miss her really mutch again, she can come and see you." Sa jag och han log.
"Yes I can! I never tought about that!"
Vi satt kvar ett tag till och han blev lite gladare.
"You know what me and my friends always do when we have been crying" Sa jag och tog ut glass ur frysen och höll upp den. "Then we watch some feelgood movies" Sa jag och pekade bakom Liam
"Give me that" Sa han och tog glassen.
"Give me one too" Sa Harry och tog glassen från Liam.
"Hahah why are you up" Frågade han killarna som stod bakom Harry.
"We wanna watch some feelgood movies and eat icecream with you" Sa Niall medans Louis klappade Liam på ryggen.
"We are here for you man" Sa Zayn.
"Me to" Sa Sandra som gick fram och gav Liam en kram.
"Aw thanks guys! Love you! Sa han och det blev en liten gruppkram innan vi satte hos framför tv och satte på filmen.
"Sorry about not celebrating tonight Lou." Sa Liam
"Don't worry about it! There's always a tomorrow, plus this is mutch better" Sa Louis och skrattade.
_____________________________________________________________________________________________
Kapiteeeeel 11 :) // Jenny