<3

Vi vet att det skulle komma ett kapitel igår.. Men haha det blev värsta missförståndet mellan mej och Sandra, haha hon skrev det jag redan hade skrivit, så det blev jätte knas och hon gjorde om hela det kapitlet hon skulle skriva :) Hahahahahaha jag vet, vi är inte så värts smarta.. Så vi har inte kommit så långt med kapitel 51. Sen är det ju VALBORG!!!! Idag och då kommer vi inte sitta hemma inte :)

Så med andra ord kommer kapitel 51 upp imorn eller på onsdag... Kan liksom hända att vi måste plugga till matte nationella och gör a två labbrapporter, men självklart om vi har tid så fixar vi kapitlet imorn :) Annars få ni det på onsdag :) Sorry :(

Och tack för alla fina kommentarer som vi fick på förra kapitlet, blev alldeles varm i hjärtat :') Plus att ni klarade över 8 kommentarer så cred till er.. Och inte cred till oss som inte gav er ett igår.. Hahaha :)

Lite smått snygga sådär..

Dörren öppnades och jag sprang dit med hopp att det var Jenny. Såklart hade jag inte den turen. Det var Harry som stod i hallen med ett snett leende på läpparna. Så jag antog att Jenny hade berättat allt för honom.

"Can I come in" Frågade han och innan jag sa: ja, drog han av sej sina skor.

Jag nickade tillslut och han gick efter mej in till mitt rum.

"Do you mind telling me why Jenny ran out crying" Sa han och slängde sej på sängen.

Jag berättade hela historian och han blev nog lite shockad.

"And you don't wanna go home on friday" Sa han och rynkade pannan.

"No. Do you think that I should wait untill friday" Sa jag och drog igen min drag kedja på väskan.

"Well, It's your choice.. But.. I don't know" Sa han osäkert och gav mej ett snett leende.

Jag nickade sakta och bar ut min väska i hallen. Hundratals tankar. Skulle jag åka? SKulle jag faktiskt lämna henne så här? Men jag drog på mej skorna och det gjorde Harry också.

Paul stod där nere med bilen och Harry följde med mej ner. Jag ville egentligen säga hejdå till Jenny, men det fanns ingen tid och jag var faktiskt lite pissed off för att hon hade reagerat sådär.

Jag la in väska i bakluckan och kramade om Harry.

"Bye buddy" Sa han och vi gick ut ur kramen.

"Bye, see you on monday" Sa jag och klev in i bilen.

Jag tittade runt lite efter Jenny, men jag såg ingen. Det var kallt ute, början av december så jag hoppades inte att hon satt ute och frös. Men jag skulle defenetivt ringa henne senare, tänkte jag och lutade mej mot fönstret.

---

Jennys perspektiv: (Det här händer samtidigt som Harry säger hejdå till Niall)
Hans ord krossade mitt hjärta och jag blev stum. Vaddå åka hem nu? Jag kunde inte fatta att han inte skulle hålla min hand genom det här. Att jag inte skulle få höra hans lugnande röst. Jag kunde inte fatta att han skulle låta mej gå igenom det här när han vet hur rädd jag är.  
Tårarna forsade fram och jag rusade ut ur lägenheten. Jag var mer ledsen än arg och mer besviken än ledsen. Han hade svikit mej och det gjorde ont.

Jag sprang förbi Louis och Harrys lägenhet. Deras dörr stod öppen och jag mötte Louis blick. Men jag vände snabbt på huvudet och fortsatte att sptinga. Jag tog hissen längst upp för att sedan springa upp på taket. Tårarna rann längst mina kinder och jag såg knappt vart jag sprang. Det var kallt ute, riktigt kallt, men det stoppade mej inte från att gå ut. Jag behövde vara för mej själv och låta tårarna spruta.

Jag satte mej på marken och lutade mej mot en vägg. Jag drog upp benen mot hakan och lät tårarna rinna.

Efter ett tag öppnades dörren. Jag vände snabbt huvudet och Louis kom gående mot mej. Han ställde sej vid mina fötter och jag kollade sakta upp på honom.

"What happend" Sa han och gick ner på huk.

Jag skakade och han såg nog det för att han drog av sej sin tjocktröja och la den över mina axlar.

"I dont know! Everything was fine, and I was feeling pretty good at the moment. And then he said that his flight got cancelled, so Maura rebooked his ticket" Sa jag och tog ett djupt andetag för att jag inte skulle gråta allt för mycket. "And now he isn't gonna make it too court" Skrek jag för att tårarna rann så mycket. Jag drog satte händerna för ansiktet och jag grät så högt att jag var tvungen att pressa händerna fö min mun. Jag grät inte bara för att jag och Niall hade bråkat, jag var hur rädd som helst och jag ville verkligen inte se Brians ansikte igen. Såfort jag tänkte på honom och den eftermiddagen, får jag en obehaglig känsla i magen och jag vill bara spy.

Louis satte sej brevid mej och drog in mej i en kram. Jag vände mej mot honom och la mina armar runt honom. Han la sin hand på mitt hår och det tog inte ett långt tag innan hans axel blev blöt.

Vi satt där i kanske tio minuter och jag grät och grät på hans axel. Tillsut släppte jag honom och lutade mej mot väggen igen. Jag drog fingrarna under mina ögon och drog handen i håret.

"I'm a mess" Sa jag och skrattade lite lätt, men fejk.

"No, not at all! Just some mascara here and there" Skrattade Louis och boxade mej i sidan.

Jag skakade på huvudet med ett litet leende på läpparna och han log varmt mot mej.

"Do you think I'm like the biggest bitch for beeing sad and a bit mad" Sa jag och vred huvudet mot honom.

"You're defenetly not a bitch! I get that he misses his familly, but I also like get were you're coming from" Sa han och log snett.

"Yaeh..." Sa jag och vi blev tysta. "I guess if he's really going! I don't wanna be mad at him, and I don't want him to be mad at me" Sa jag och suckade.

Han reste sej upp och sträckte ut handen mot mej. Jag tittade konstigt på hans arm och han nickade.

"Let's go and talk to him" Sa han och log stort mot mej.

Jag log mot honom innan jag tog tag i handen och han hjälpte mej upp.

Jag sprang in igen och till hissen. Louis var strax efter och hissen öppnades. Jag stod och trampade otåligt med foten och Louis skrattade åt mej. Äntligen öppnades hissen och jag sprang iväg. Lägenheten stod fortfarnade öppen och jag sprang rätt in i vårat sovrum. Jag gick in i vårat badrum, me ingen Niall. Jag gick tillbaka till vårat sovrum och Nialls väska var borta. En klump i magen skapades och en lätt panik känsla spred sej i hela min kropp. Jag ruskade snabbt på huvudet och sprang in i köket.

Harry satt på en av barstolarna till ön och höll på med sin mobil. Louis kom anfådd bakom mej och ställde sej brevid mej. Harry kollade långsamt upp på oss och hans blick sa allt.

"He left didn't he?" Sa jag frågandes och bet mej själv i läppen för att jag inte skulle börja grina.

"Yea" Mummlade han lågt och nickade samtidigt långsamt.

Jag vände mej om mot Louis och han kollade ledsamt på mej. Jag vände tillbaks huvudet mot Harry och han hade samma blick som Louis hade. Det blev för mycket och mina ben veks sej. Jag föll hårt på mina knän och ögonen fylldes med vatten.

"I can't believe he actuallt left without saying good bye" Snyftade jag fram.

Två hände lades på mina axlar och när jag tittade framåt satt Harry framför mej.

"You have us" Sa han och kramade om mej.

"Really?" Sa jag för att vara säker.

"Really" Upprepade Harry och strök min rygg.

Harry släppte taget om mej och Louis hjälpte mej upp. Jag tittade först på Louis och sen på Harry och jag log ett svagt leende mot dom.

Efter jag hade samlat mej lite och piffat till mitt smink och så, eftersom hela jag såg förjävlig ut efter allt gråtande. Var det dags att åka och klumpen i min mage växte för varje steg jag tog.

Jenny hade verkligen blivit ledsen av det som hade hänt. Jag visste inte direkt allt som hade hänt, men jag försökte så gott jag kunde med att trösta henne. Hon påminde mej om mina systrar och om någon av mina systrar skulle må dåligt, skulle jag vilja att någon skulle trösta dom och försöka få dom på bättre humör.

När vi kom fram mötte vi direkt upp Jennys advokat. Han verkade bra på det han gjorde och alla vi litade på honom. Det fanns inte en chans att Brian inte skulle få sitt straff. Det straffet som han verkligen förtjänade.

"Jenny" Sa Ross, Jennys advokat. "You and I need to discuss some stuff, so come with me" Sa han och samlade ihop några papper.

Jag och Harry ställde oss upp och Ross kollade konstigt på oss.

"I need to talk to Jenny alone" Sa han och såg lite obekväm ut.

Jag kollade skeptiskt på honom och sen på Jenny. Hon ställde sej upp och log mot oss.

"It's okey guys. But thanks" Sa hon och log ett snett leende mot oss innan hon och Ross försvann.

Jag satte mej ner och det gjorde Harry också.

"Did you talked to Niall" Frågade jag honom.

"Yea, I could see he was pretty uppest. Even tough he didn't show it" Sa Harry och fixade till sitt hår sådär som han alltid gjorde.

"Oh okey" Sa jag och han nickade.

Det blev tyst ett tag och båda drog upp sina mobiler.

"When does your flight leave tomorrow" Sa jag och utan att kollade upp från min mobil.

"Tomorrow night around seven. And yours" Sa han och han lät lika inne i sin mobil som jag var.

"Tomorrow night around six" Sa jag fast jag kollade fortfarnade ner i min mobil.

Efter ett tag av mobil spelade och smsande. Hörde vi fotsteg och när vi kollade upp stod Jenny och Ross där.

"Hi nerds" Sa Jenny och skrattade lite lätt när hon slog till min mobil.

"Hi! Did it went okey" Sa Harry när han slet blicken från sin mobil.

Båda nickade och Jenny satte sej ner. Dock hann hon inte sitta så länge. För sen var det dags att gå in. Rättsalen var väldigt liten och det var bara några åskådare. Ingen vi kände och ingen media. Fast det klart att det inte fanns någon media när ingen visste om det. Jenny och Ross gick först och dom satte sej vid ett bord längst fram. En till fick sitta där framme och eftersom jag gick brevid Jenny vid det tillfället. Satte jag mej där.

Ross gick igenom några sista saker med henne, hur hon skulle göra, när hon skulle säga saker, och det viktigaste var att alltid tala sanning. Ross verkade lugn, vilket var bra eftersom jag visste att Jenny inte alls var lugn.

Den stora dörren slogs upp och jag vände mej om. In kom Brian. Han hade snaggat sej och såg mer ut som en kriminell nu, än vad han gjorde sist. Han såg hur nöjd ut som helst och när jag och Harry mötte blickar såg ingen av oss så nöjda ut. Hur fan kunde han ha ett flin på läpparna? Den jävlen tänkte jag och vände mej om mot Jenny.

Jenny satt på en stol längst ut och hon var väldigt nära gången. Så Brian skulle vara tvungen att gå nära henne för att komma till sitt bord. Såklart hade han handklovar och två vakter brevid sej, men han skulle ändå vara nära henne. Hon tittade rakt fram och jag såg på henne att hon var rädd. Hon skakade lätt och hennes blick var riktad framåt. Min blick vändes dock tillbaka till Brian som nu var väldigt nära oss. Precis när han gick förbi henne, tog han ett kliv närmre henne och hans huvud var precis vid hennes.

"I'm comming after you" Sa han med ett flin på läpparna och vakterna drog honom tillbaka och ledde honom till sin plats. Även fast Brian hade försökt att viska hörde jag det och såg Jennys reaktion efter.

Hon stelnade till. Inte en min rörde hon. Inga ansikts uttryck alls. Hennes blick blev tom och blank. Jag satt egentligen på andra sidan bordet brevid Ross. Men jag ställde mej upp och gick fram till henne. Jag satte mej ner på huk och började prata med henne.

"Jenny" Sa jag men hon reagerade inte. "Jenny" Sa jag igen men ingen reaktion igen.

Jag satte mina händer på hennes axlar och vred henne mot mej. Hon tittade ner i marken och nu andades hon väldigt häftigt.

"Realx.. Breath" Sa jag lugnande och hon tittade upp på mej. "Jenny listen to me.. I know you're scared to death right now. But you're stronger than that! Don't show him that you are afraid, it will just make it worse" Sa jag sen och nickade.

Hon började andas lite långsammare och tog djupa andetag. Hon nickade mot mej och jag log svagt mot henne. Precis när jag skulle gå tillbaka till min stol, tog hon tag i min hand.

"Can't you sit next to me" Frågade hon och kollade med sina gröna blanka ögon upp på mej.

Jag kollade på Ross. Han himlade med sina ögon men han flyttade på sej och jag satte mej på en stol brevid henne. Jag sköt in min stol närmre hennes och jag tog tag i hennes hand.

"You're gonna be fine" Viskade jag i hennes öra.

Hon kollade upp på mej och sen lutade hon sitt huvud mot min axel.

När jag kom fram till flygplatsen tog jag upp min flygbiljett och kollade på den. Jag stirrade på mitt namn. Niall James Horan. Ska jag verkligen göra det här? Men jag är ju inte en så här människa! Jag håller det jag lovar och jag vill finnas här för Jenny. Hon är den personen som behöver mej mest just nu. Tänkte jag och fortsatte att stirra på biljetten.

Jag kollade ett tag till men jag kom ganska snabbt fram till att nepp, det ska jag inte alls göra. Jag hade inte lämnat in mitt bagage än, så jag stoppade ner min biljett i väskan och gick ut igen.

Till min förvåning stod Paul fortfarande kvar. Jag undrande varför men sprang snabbt dit.

"I knew you were gonna change your mind" Skrattade han och hoppade in i bilen.

Jag skrattade till och hoppade in i bilen jag med.

"Haha how did you know" Skrattade jag när jag satte på mej bältet.

"Because the Niall that I know, would never leave his girlfriend like that" Sa han och startade bilen.

Jag log mot honom och han trampade på gasen. Rättegången skulle börja klockan sex och hon var tio i sex.

Paul körde in vid byggnaden och jag sa tack innan jag hoppade ut ur bilen. Jag sprang genom hallarna och kan tillslut fram till den rätta dörren. Jag öppnade försiktigt dörren och min förstla blick hamnade på det stora höga bordet i mitten längst fram. Det var ingen dommare där så jag hade inte missat något. Min andra blick hamnade på bordet åt vänster, där satt Brian med en advokat och två vakter. Och när jag kollde på den högra sidan längst fram. Satt Louis brevid Jenny och hon höll hans hand. Och hon lutade sej mot hans axel. Vad är det här för nått? Ett skämt? Varför i hela friden satt hon och höll Louis hand? Jag trodde att det var min flickvän.. Tänkte jag och började gå.

Harry var den första att vända sej om. Han kollade shockat på mej men sen sprack han upp i ett leende. Jag log svagt mot honom och försökte dölja att jag egentligen var lite upprörd över att dom satt där framme. Harry stack fram sitt huvud mellan Jenny och Louis och dom vände sej snabbt om.

Louis log stort mot mej och Jenny öppnade sin mun och hennes läpp började skaka. Det såg ut som om hon skulle bryta ihop när som helst.

"Niall" Sa hon högt och ställde sej upp.

Men när hon precis skulle börja gå, kom dommaren in och hon var tvungen att sätta sej ner. Jag gick lite snabbare och satte mej brevid Harry.

"I'm glad you camed back" Viskade han i mitt öra. "You did the right thing" Viskade han och när jag kollade på honom så log han.

"Yeah.. But it looks like she didn't need me after all" Viskade jag lite surt och pekade på Jenny och Louis.

Harry kollade konstigt på mej och jag kollade rakt fram. Dommaren började prata och det var igång...

När det var slut ställde jag mej upp och gick raka vägen ut. Jag behövde frisk luft. Bråket innan, Louis och Jenny och sen det här med Brian. All denna ilska var inte bra och jag behövde renssa tankarna. Det hade iallfall blivit goda nyheter. Dommaren och dom andra skulle ta ett beslut. Och sen när dom visste vad som skulle hända med Brian, skulle Jenny få ett samtal av hennes advokat. Men beslutet lutade åt att Brian skulle få fängelse i minst två år.

Jag hörde röster bakom mej som roppade mitt namn. Jag började gå snabbare och Jennys röst blev tydligare och tydligare. En hand lades på min axel och jag stannade upp. Jag vände mej och Jenny kastade sej i min famn.

"Oh my god, I'm so happy you camed back" Sa hon och kramade om mej hårdare.

Jag kramade inte tillbaka och hon gick ur kramen och kollade konstigt på mina armar och sen på mej.

"Is something wrong Niall" Sa hon ledsamt och kollade djupt in i mina ögon.

"HA! Don't act like nothing happend" Sa jag och skrattade lite för att det var så skrattretande. "I saw you" Sa jag sen och la mina arma i kors.

"Saw who" Sa hon dumt och skakade på huvudet.

"You and Louis ofcourse" Skrek jag och la ut mina armar.

"AND?" Sa hon och rynkade pannan.

"HA! Are you still gonna act dumb" Skrattade jag och slog mej lätt på pannan.

"Naill, I have absolutly no clue abot what you're talking about" Sa hon och skakade snabbt på huvudet.

Jag skakade också på huvudet samtidigt som jag skrattade. Hon kollade sårat och dumt på mej och jag kollade bakom henne. Harry och Louis kom emot oss och jag var tvungen att ta fjupa andetag för att inte bli för arg.

"What's going on" Sa Louis oförstående och ställde sej brevid Jenny.

Jag gick fram till honom och kollade på honom.

"She is my girlfriend, not yours" Skrek jag och gav honom en lätt knuff.

Jenny skrek till och Harry ställde sej i vägen. Det var nte likt mej att vara avundsjuk eller ilsken. Jag hade ingen aning om varför jag blev så arg att jag kände att jag var tvungen att knuffa honom. Han är ju en av mina bästavänner. Men jag antar att jag var så rädd att förlora Jenny...

"I know she's your girlfriend" Skrek han och kollade shockat på mej.

Harry tog tag i Lois och gick iväg en bit. Jenny sprang fram till mej och ställde sej riktigt näa mej.

"What are you doing" Skrek hon argt och hennes ögon var vattniga.

"I could ask you the same! What is going on between you and Louis, huh? I saw you holding hands and you were leaning against his shoulder" Sa jag sårat och jag kände en tår rinna ner från min kind.

Jenny bakcade bak några steg och hon kollade förvånat, shockat och sårad på mej. En tår rann ner från hennes kind också men hon var snabb att ta bort den. Hon sa inget, utan hon bara stod där.

Louis som satt en bit bort med Harry, kom emot oss och han hade hört allting. Han ställde sej framför Jenny och öppnade munnen.

"There is NOTHING going on between me and Jenny" Sa han lungt och han var rätt så tydligt när han sa det.

Jag kollade på honom och han fortsatt.

"First of all, you are one of my bestfriends and we do everything together, so I would never do that to you. Second of all she's like a babysister and third... She loves you and she wouldn't do that you either! And besides I'm so not over Linnea" Sa han ännu lugnare och jag fällde en tår.

Jag fick genast skuldkänslor och jag mådde jätte dåligt. Han hade rätt. Det klart att ingen av dom skulle kunna göra något sånt.

"I'm sorry I pushed you! I don't know what I was thinking" Sa jag desperat och kramade om honom.

"It's okey Niall, but go to Jenny" Viskade han och vi klev ur kramen.

Jenny stod obekvämt bakom Louis och grät. Jag gick närmre henne men hon satte handen iför.

"I'm so sorry Jenny! I'm sorry I left you and I'm sorry for this! I love you" Sa jag och öppnade min famn.

"NO" Sa hon och skakade på huvudet.

Jag tittade ledsamt in i hennes vackre gröna ögon och hon skakade fortfarande på huvudet.

"NO! You hurted me! You broke my heart" Skrek hon för att hon grät så mycket.

Orden var sanna och det gjorde ont att jag hade orsakat dom där tårarna. Jag ångrade det så jävla mycket. Allt jag hade gjort och sagt den där kvällen. Jag ville spela tillbaka allt och göra rätt.

"I'm done..." Sa hon och tog en pause. "We're done" Sa hon och blinkade bort några tårar.

"What do you mean" Sa jag dumt fast jag egentligen visste exakt vad hon menade. Men jag klarade inte av att höra det. Det måste vara hon och jag.

"I love you Niall and I'll always will. But you broke my heart and I'm done" Sa hon men rösten sprack för att hon började gråta igen.

"Jenny you don't mean that" Sa jag ledsamt samtidigt som jag skakade på huvudet.

"I do... We're done" Sa hon och sprang gråtandes därifrån.

Jag tittade efter henne när hon sprang och Harry sprang efter henne. Jag var tvungen att sätta mej ner. Jag såg ingenting för att jag grät så mycket. Jag hade ingen flickvän längre och jag skulle aldrig hitta en sån tjej som Jenny. Tankarna snurrade i mitt huvud och tårarna ville inte sluta. Louis kom och la sin axel över min. Jag sa ännu en gång förlåt och han nickade.

När jag hade slutat grina för tillfället, hoppade vi in i bilen och körde hemmåt. 

---

Vi vet att det inte är någon Zayn eller Sandra med i det här kapitlet. Men det skulle bli fett rörigt i kolan om dom hade tryckts in. Så nästa kapitel blir det mest dom :) Haha och vi vet att det tekniskt sätt inte är fredag, men ändå :)

Men vad tyckte ni då ? Nu är det många par som har splittrats, men ni kan vara lugna vi har en plan :)

Sen hade vi faktiskt tänkt att göra en sån där kommentar limmit :)

Så 8 kommentarer tills nästa kapitel (även fast den kommer komma upp på söndag, fast bara om vi får 8 kommentarer)? :)

Iallfall imorgon (idag) Så kommer det inte upp ett kapitel för ingen av oss har tid och dessutom så kommer nog dom flesta av er att läsa det här kapitlet på lördag :)

Ps. Sorry för bildlöst :) OCH tack för alla kommentarer vi blir dunder glada och dom som faktiskt gör det, är guldvärda :)

---

Linneas Perspektiv:

Killarnas gigg igår var speciellt. Jag trodde inte direkt att jag skulle få se Louis utan byxor så här tidigt. Det var lite pinsamt och jag blev säkert jätte röd i ansiktet. Men jag skulle aldrig banga att se det igen.

Dom är verkligen talangfulla och duktiga med fansen. Alla har unika röster och det är det som gör det så bra. Jag var inte ett fan av One Direction innan jag träffade dom, men nu är jag väll ett litet fan.

Idag skulle jag och Louis ut och shoppa. Jag var as taggad eftersom jag hade mycket pengar, vilket betyder att jag kan shoppa MYCKET.

Jag satt på sängen i mitt rum och bara tog det lugnt och spelade lite på gitarren, när någon knackade på dörren.

"Come in" Skrek jag och kollade på dörren.

Handtaget åkte ner och in kom Louis. Ett leende formades på mina läppar och även han log.

"So my dad let you in" Sa jag förvånat och la ifrån mej gitarren.

"No" Svarade han kort och satte sej på min säng.

"How did you get in then" Sa jag och kollade konsigt på honom.

"I hided behind your bushes" Sa han med ett stoneface, jag kollade fortfarande konstigt på honom. "And then when youd dad left, I ran into the hause" Sa han sen och rättade till sej på sängen.

"Haha are you serious" Sa jag och stannade upp i mit skratt.

"Yeah" Nickade han.

Jag slängde mej bakåt på sängen och brast ut i skratt igen. Jag blunade för att jag skrattade så mycket. När jag öppnade ögonen var Louis ansikte bara några centimeter ifån mitt. Jag gjorde halsen lite längre och han böjde sitt huvud närmre mitt. Vi möttes i en perfekt kyss och jag ville inte att den skulle sluta. Så vi rullade ett halv varv så jag hamnade över honom. Jag la mina händer på hans huvud och gav honom en till kyss.

"You're really something" Sa jag frågande och log mot honom.

"Haha I don't know about that" Sa han osäkert och log lite lätt mot mej.

"Well you are" Sa jag och pussade honom på kinden innan jag la mej brevid honom.

Det blev tyst ett tag och vi låg bara och njöt av varandras sällskap.

"So, how are we going to handle me living it UK" Sa Louis och vred sitt huvud mot mej.

"You're not going home yet" Sa jag och vred mej mot honom också.

"Five days" Sa Louis och kollade sorgset på mej.

"And that's many days" Sa jag och log mot honom.

Han log falskt mot mej och tittade upp på taket igen.

Jag kan erkänna att jag sköt upp att prata om det. Jag har ingen aning om hur jag kommer att reagera när jag står där på flygplatsen. Och jag ville helst inte tänka på det heller.

Louis ställde sej upp och satte sej vid min dator. Han loggade in och gick in på twitter. Jag gick fram till honom och kollade på skärmen.

It's gonna be a good day today :) Skrev han och jag log för mej själv.

"Btw, what were you playing" Sa han och snurrade ett varv innan han pekade på min gitarr.

"Nothing..." Sa jag blygt och gick fram för att lägga tillbaks gitarren där den ska stå.

"Yes you were! Show me" Sa han och tog fram den igen och gav mej den.

"No.. We need to go shopping now" Sa jag och la tillbaka den igen medans jag log.

"Okey, you got away this time, but I'm gonna make you play for me later" Sa han och log ondskefullt innan han gick till dörren.

Jag skrattade och han vände sej om mot mej innan han gick ut från mitt rum. Jag släckte lampan och vi gick ner och ut till bilen.

Jag hade precis gjort mej i ordnig för kvällen när Danielle ringde mej på skype. Jag tog ett snabbt sprut av min perfym, innan jag sprang till datorn. Jag klickade acceptera och hennes ansikte dök upp på skärmen.

"Hi babe" Sa jag och log stort.

"Wow, looking good" Sa hon och blinkade med ögat.

"Haha! Me and the boys, Jenny, Sandra and Linnea are going to a party" Skrattade jag.

"Oh! Is it a private party" Frågade hon och sköt undan håret från hennes ansikte.

"Yeah, Linneas friend is having a pary, so she said that we could come" Sa jag och log.

"Sounds fun! But don't you think that there will be people that trys to ruin for you. Or take pictures of you when you're drunk" Sa hon och började skratta.

"No, we're not that famous here. Plus I don't think that anyone of us will get that drunk" Skrattade jag och fixade till kameran.

"Oh okey! Well, you look good! So don't kiss any of the girls that want you" Sa hon och blinkade.

"Haha, pinky promise" Sa jag och visade mitt lillfinger mot kameran.

"Pinky promise" Sa hon och tog upp sitt lillfinger hon också.

"I can't wait untill thursday" Sa jag och log stort mot henne.

"Me neither" Skrattade hon.

Samma dag som vi kom hem, skulle Danielle möta mej vid flygplatsen. Och vi skulle åka direkt från flygplatsen hem till min hemstad.

"LIAAAAAAM" Skrek Harry utanför mitt rum. "WE ARE LEAVING" Skrek han sen.

"I guess I need to go" Sa jag och log.

"Yea, I love you" Sa hon och gjorde en slängpuss.

"Love you too! Bye" Sa jag och gjorde en slägpuss tillbaka.

Vi log mot varandra innan jag klickade bort henne. Jag stängde av min laptop och gick ner till dom andra.

"Finally" Stönade Harry och satte på sej skorna.

"Relax Harry" Skrattade jag. "It's only nine pm" Sa jag sen och började knyta mina mörkblåa tygskor.

"Yeah Yeah" Sa han och jag skrattade åt honom.

Jenny och Sandra kom ut ur badrummet och började gå mot oss. Sandra hade ett par klackskor i handen och Jenny höll i ett par ballerinaskor i handen. Sandra hade satt på sej en svart kjol, ett vitt line, ett guld halsband och så hade hon målat läpparna röda så att de matchade med hennes röda klackskor. Jenny hade en ljusrosa klänning med sina svarta ballerina skor, ett silvrigt halsband och stora silvriga örhängen.

Zayns blick fastnade med blicken på Sandra när hon kom ner för trappan. Han bara stod och stirrade på henne, Sandra log stort mot honom och lollade ner på trappan igen.

Harry knäppte med fingrarna framför Zayn och sa otåligt.

"You can stare at Sandra at the party, now we gotta go" Sen gick han ut genom dörren.

Zayn blev lite rosig om kinderna men sen tog han in Sandra in i hans famn.

"You look so beautiful" Sa han och kysste henne passionerat.

Innan vi gick ut till bilen sprang jag in i köket och tog ett äpple. Sen hoppade alla in i bilen och vi var på väg till festen.

Jag var så himla lycklig just nu! Jag kände mig jätte glad, nervös och kärleksfull på samma gång och det slutade med att alla trodde att jag var full... Även fast vi fortfarnade satt i bilen och inte ens kommit fram till festen.

"I'm not drunk... I'm just happy.. Really happy" Sa jag till Harry medans jag slängde med håret fram och tillbaka .

Jag fick också lite glädje ryck med jämna mellanrum. När jag hade hållt på så ett tag blev jag jätte trött och knäppte upp bältet och la mig i Nialls knä. Jag kollade upp på honom och började asgarva. Underifrån såg hans ansikte jättebrett ut och så såg jag rätt upp i näsan på honom.

"What" Sa han och kollade ner på mig, vilket gjorde att han fick världens dubbelhaka så att jag började skratta ännu mer.

"I love you anyway" Sa jag och fortsatte skratta.

"You're so far from being normal" Sa Liam och började skratta lite.

Jag hörde knappt vad han så för jag började lyssna på Zayn och Sandra istället. Sandra vände sig mot Zayn och putade med läpparna. Zayn pussade henne snabbt på kinden och Sandra putade med läppen och gjorde puppyeyes.

"Eyy" Sa Sandra missnöjt.

Zayn tog tag i hennes kinder och tittade in i hennes ögon.

"You look beautiful... But I don't want to get lipstick on me" Sa han och släppte sedan taget och började prata med Liam.

Hon kollade på mig och gjorde sadface, jag skrattade till och sen log hon busigt. Hon tag i Zayn och kysste han över hela ansiktet. Han såg först irreterad ut men sen log han och kysste henne tillbaka.

Jag satte mej upp igen och vände mej om mot Niall. Jag skulle precis ge honom lite kärlek, men jag avbröts av att bilen stannade. Och vi kom fram till ett stort gult hus.

"Here it is" Småskrek jag och hoppade ut ur bilen

"How did you knew it was here" Frågade Harry och hoppade ut han med.

"Because the car stopped" Sa jag och började as garva.

Sandra kom ut och la sin arm på min axel och tittade på mig med stoneface, vilket med andra ord betyder att hon försöker att vara allvarlig för att sedan kunna skämta till det. Och som jag hade trott, sa hon ett dåligt skämt och började as garva åt det.

"What the fuck" Sa jag och började skratta ännu mer för att det lät så kul.

Sen kom Harry och ställde sig i mitten av oss med armarna över våra axlar. Han började fejkgarva as mycket och jag trodde ärligt talat att han tyckte att vi var roliga. Men sen sa han allvarligt

"Now get yourselfs together, were going in". Det lät som värsta krigsfilmen så det var lite svårt att sluta skratta.

Så jag och Sandra tittade på varandra och drog handen över ansiktet för att sluta skratta sen gick vi in.

Jag finssade till lite igen eftersom jag såg Zayns röda kinder. Han hade försökt att ta bort pussmärkerna så nu skulle man kunna tro att han var generad.

Linneas kompisar var jätte snälla och jag började prata med en som hette Hanna. Det var hon som höll i festen. Jätte trevlig och otroligt skämtsam. När jag stod där, såg jag en tjej som började bli lite för närgående med Niall.

"Excuse me" Sa jag pressade mej mellan dom.

Jag ville inte framstå som värsta överbeskyddande och svartsjuka flickvännen. Så jag tog en drink och ställde mig brevid dom.

"Hey" Sa jag och log mot henne.

"Meet my girlfriend" Sa Niall och sköt bort henne lite från honom.

Det märktes att hon druckit mycket så jag blev inte sur eller någonting. Hon kollade på mig från topp till tå sen suckade hon och gick till en annan kille.

"Thanks for the saving" Sa han och ställde mig mot väggen och kysste mig.

Vi avbröts av ett bord som gick sönder. Shit tänkte jag direkt Nu är det någon av oss som har hamnat i en fight. Tänkte jag som andra tanke.

Men när jag kollade dit var det en brud som låg och as garvade på ett bord som var utan ben..

"Oops I've gained a few pounds sence I did that the last time" Sa hon och alla skrattade och några gick dit och hjälpte henne upp.

"No it was already broken" Sa Hanna och log.

Sen startade musiken igen och det var som att inget hänt.

Niall gick bort till en kille som stod ensam i hörnet. Aww min kille är så jävla snäll och underbar Tänkte jag och log för mej själv Hjälper dom ensamma och får dom att känna sig som dom är med i festen.

Sen kollade jag runt och kom på att nu var det jag som stod ensam i hörnet. Jag började skratta åt mej själv och gick till Louis och Linnea. Men just när jag kom fram började dom kyssas så jag gick till Zayn och Sandra istället. När jag kom fram såg jag hur deras ansikten började närma sig varandra.

"Don't kiss" Skrek jag för att höras.

Men just min tur, pausades musiken exakt då så att alla hörde och stirrade konstigt på mig.

"She's mine" Sa jag för att snacka ur mig men ingen fattade att det var skämt och sen sattes musiken på igen.

"Your funny" Sa Zayn ironiskt och skrattade medans han drack upp sin drink.

Jag skrattade lite obekvämt men sa inget mer om det.

När Zayn gick och fyllde på sitt glas kom det fram två tvillingskillar. Dom ställde sej brevid oss och den ena la sina arm runt Sandra.

"Hey goergeous" Sa den ena till mig ock la armen om mig.

"We have boyfriends" Sa Sandra kort och hon puttade bort hans arm från hennes axel.

"I wont tell if you don't" Sa han och putade med munnen mot Sandra.

Den andra la sin hand på mitt lår. Och vände sej om mot mej. Jag flyttade snabbt bort hans hand, fast han la tillbaka den

"You don't need to say anything" Sa Zayn som hade kommit tillbaka.

Killen som hade sin arm runt Sandra drog snabbt tillbaka huvudet. Men konstigt nog flyttade han sig inte. Och det var ett dumt val av honom.

Niall märkte att något var fel. Så han kom strax efter och ställde sej framför killen som satt brevid mej. Niall harklade sej lite men han satt också kvar.

"Whatever" Sa killen spydigt som satt brevid Sandra.

Han ställde sej upp och det gjorde även killen som satt brevid mej. Dom kollade bak på oss och gav oss ett flin. Zayn såg inte så speciellt glad ut när han satte sej brevid Sandra.

"I need a drink" Sa jag och gick upp.

"Me to" Sa Sandra och följde med mig för att ta en drink.

Jag hatar killar som inte fattar sin plats. Speciellt när jag inte kan göra något. Jag vet att Sandra inte gillar när jag slåss.

Men när dom gnider upp det i ansiktet på en och ler... Då blir det lite för mycket. Men jag gjorde det inte! Kanske mest för att jag inte hann.

Jag vände mig om mot Sandra och Jenny och såg samma killar. Den ena hade tryckt upp Sandra mot väggen och stod och gned sig mot henne. Han hållde i hennes armar så att hon inte kunde göra motstånd. Där sprack det. Jag kollade på Niall och vi sprang dit.

"What the fuck do you think your doing" Sa jag och puttade bort honom från Sandra som andades häftigt och jag tror att jag också såg en tår falla ner från hennes öga. Jag tryckte upp honom mot väggen och han flinade mot mig. Jag var riktigt jävla sur men jag skulle inte slå honom.

"She needs a real man" Skrattade han och hånflinade mot mej.

"Why don't you let her decide huh" Sa jag och släppte honom.

"I did, she said she wanted me" Sa han och drack ur sin mugg.

"Yeah thats why she turned her head away and begged you to stop?" Sa jag och skrattade åt hur patetisk han var.

"She didn`t wanted you to know, before she was all over me"

"In your dreams" Sa jag och vände mig om för att avsluta bråket.

"Your girlfriend is a fucking slut! she fools around with everyone. Just look how she`s dressed, she begges for it" Sa han och flinet var borta. Jag vände mig långsamt om, det där var droppen. Jag slog till honom så hårt att han ramlade.

"Let's go now" Sa jag och bärde upp Sandra.

Inte för att hon var skadad eller något men hon grät hysteriskt. Även fast det var svårt för mig att höra dom orden var det säkert hundra gånger värre för Sandra.

Jag och Sandra satte oss i bilen. Och dom andra skulle komma snart. Louis och Linnea hade ingen aning om vad som hade hänt. Och jag ville inte vara värsta glädjedödaren. Så jag sa inget.

Jag försökte trösta Sandra medans jag samtidigt försökte att stoppa mig själv från att gå ut ur bilen och slå ner den där killen rejält.

Efter tio minuter kom resten in och alla andra förstod att det inte var läge att prata förutom Harry. Eftersom han var väldigt full och allmänt borta.

"Shut the door" Sa jag till Harry som inte hade stängt dörren.

"Shut the door, turn the lights of, I wanna be with you, I wanna feel your love" Sjöng han.

Sandra började gråta ännu mer och jag kramade om henne hårdare.

"Your right that song sucks" Sa Harry och började sjunga på up all night istället.

Efter han sjungit på låten två gånger och bilen äntligen hade börjat åka. Slutade han och började sluddra.

"Why is everybody Hungry" Sa han och jag skrattade till lite.

"The food is mine! Not yours" Sa han och pekade på Niall.

"I promise Harry, I wont take your food" Sa Niall och började genast skratta.

"You always say that" Sluddrade han "But I have seen you" Sa han anklagande "I've seen you in my room at night! You think I haven't seen you, but I have" Sa han och pekade med fingret hotfullt mot Niall innan han däckade.

Det blev en kort stunds tystnad, sen började alla skratta.

"He is sooo drunk" Skrattade Jenny och kollade noga på Harry.

"You're not exactly sober either" Skrattade Liam och Jenny lipade åt honom.

Några minuter senare kom vi tillbaka till huset. Liam, Niall och Jenny hjälpte Harry in i huset medans jag och Sandra gick in till vårat rum. Hon log snett mot mej men jag såg att hon var ledsen. Hon gick raka vägen in till badrummet och studerade sej själv i spegeln.

"Don't listen to him! You look stunning and classy" Sa jag och kramade om henne bakifrån.

Tårarna började sakta men säkert rinna längst ner från hennes kinder igen. Hon tittade upp på mej och snyftade till innan hon sprang in till bardummet igen. Jag suckade högt och tänkte seriöst att jag skulle åka tillbaka till festen och slå ner killen ordentligt.

Jag gick fram till badrumms dörren och knackade men hon öppnade inte.

"Sandra" Skrek jag och fortsatte att knacka.

Hon öppnade fortfarande inte och hon sa inget heller. Jag tänkte att hon kanske ville prata med Jenny, så jag gick ut till köket. Hon och Niall satt och åt smält choklad och hade allmänt mys och dom var väldigt flummiga. Även fast klockan var halv tre på natten. Båda två var lite groggy och dom hade nog druckigt lite för mycket.

"HAHA you have chocolate on your neck" Skrek Niall och lutade sej framåt för att han skrattade så mycket.

"Wipe it off" Sa Jenny och började slicka på sina fingrar.

Niall ställde sej upp och gick fram till Jenny. Han böjde sej ner till henne och slickade hennes hals. Jenny började skratta och Niall satte sej i hennes knä. Hon blev röd i ansiktet och det såg väldigt tungt ut. Jag ville inte direkt störa, men Sandra var ju ledsen så det betydde mer.

"Jenny" Sa jag och hon vände sej om. "Sandra is a bit upset. Can you go and talk to her" Frågade jag och log lite mot henne.

"She's upset?" Sa hon och flyttade på Niall för att kunna ställa sej upp.

Jag nickade och Jenny börjde gå mot mitt och Sandras rum. Hon vände sej om och gav Niall en slägpuss,. Och när hon skulle vände sej framåt igen, gick hon i en vägg och ramlade på rumpan. Hon började as garva och jag och Niall kollade förvånat på varandra innan vi brast ut i skratt. Jag visste att om det var någon som skulle kunna göra Sandra glad och på bättre humör, så skulle det vara Jenny. Och speciellt nu när hon var lite halvt full..

Zayn knackade och knackade ett bra tag innan han slutade och gick därifrån. Jag öppnade dörren och tjuvkikade om han verkligen hade gått. Det hade han och jag stängde dörren igen. Min ben veks sej och jag tryckte mej bak mot väggen och gled ner. Jag satte händerna för ansiktet och lät tårarna spruta. Jag kanske ska klä mej mindre vänligt och jag kanske faktiskt ser ut och beter mej som en hora. Tänkte jag och snyftade till.

Några minuter senare efter Zayn hade gått. Var det någon som bankade på dörren.

"Sandra" Skrek Jenny och fortsatte att banka.

Jag suckade högt innan jag ställde mej upp för att låsa upp dörren.

"Heeeeeeeeeej" Sa Jenny flummigt och log mot mej så att hon fick smala ögon.

"Hej" Sa jag lågt och öppnade upp dörren mer åt henne.

Hon backade bak några steg och jag kollade konstigt på henne.

"Vad håller du på med" Sa jag och höjde ögonbrynet mot henne.

"RYSSARNA ATTACKERAR" Skrek hon och började springa vingligt mot mej.

"VA?! Neeeej" Skrek jag och försökte få henne att stanna.

Hon sprang rakt på mej medans hon skrek halsen av sej. Jag satte händerna framför mej, men det hjälpte ingenting. För att hon sprang verkligen på mej så jag ramlade bakåt. Jag låg på ryggen på golvet och hon låg över mej.

"Ajjjjjj" Skrek jag till och försökte rubba henne.

Jag fick tillslut bort henne och vi båda låg på golvet och kollade upp i taket. Även fast jag var lite nere och ledsen, så försvann tankarna och jag brast ut i skratt. Jag garva och garva och JEnny kollade förvånat på mej.

"Det är inte kul" Skrek hon och ställde sej upp. "DOM KOMMER" Skrek hon sen och slängde sej på dörren och låste den.

Jag ställde mej upp jag också och fortsatte att garva och garva.

"Det är lungt Jenny.. Det finns inga ryssar här och jag lovar att det inte kommer att komma några" Sa jag och låste upp dörren igen.

Hon sprang fram till mej och tog tag i min hand.

"Om det gör det. Då får du skydda mej" Sa hon misstänktsamt och kurade ihop sej.

"Jag lovar" Sa jag och ledde henne ut till köket.

Zayn och Niall satt och pratade och åt choklad. Visst, Niall var också lite off. Men Jenny var mer än off. Hon var väldigt off.

Zayn och Niall började genast skratta. Dom såg nog att jag var lite trött så dom ställde sej upp och båda bar upp henne. Jag gick efter och Jenny somnade i deras famnar. Så vi gick in i deras rum och la henne på sängen. Vi sa godnatt till Niall och gick in till vårat rum.

"You okey now" Frågade Zayn och drog av sej sin tröja.

"Yea, screw him, right?" Sa jag och skrattade lite lätt.

"Mm, screw him" Sa Zayn lite surt.

Han gick fram till mej och gav mej en kyss. Jag kysste honom tillbaka och vi log mot varandra. Sen sprang jag fram till min väska och drog upp pretty women. Han skrattade åt mej och jag satte in filmen innan jag kröp upp i sängen.

Den natten somnade jag på Zayns börst med hans armar runt mej.

---

Så där :) Lååååångt eller hur ? :) kommentera kommentera kommentera så blir vi glada och känner att det var värt att sitta och skriva typ hela dan :) För vi blir verkligen glada och uppskattar varenda kommentar :))
Imorgon vet vi inte hur det blir med updaten :)

OCH det kommer att komma ut runt fyra-fem tiden, så kika in då ! :D

Förlåt, förlåt :/ Men som sagt, det kommer ett lååååååångt imorn :))

Hare gött :)

HAHAHAHA garvade sönder när jag såg den här :D Typ såhär jag (Jenny) känner för killarna :)

Tidigare(Harrys perspektiv)
Vi pratade lite till och hon babblade på om något kul som hade hänt där hemma. När det helt plötsligt plingade till och en chatt ruta kom upp i den högra hörnet.  Hi... stod det och det var från Klara. Just då hörde jag inte alls vad mamma pratade om. Hey. Skrev jag tillbaks och väntade nervöst på svar. Mamma fortsatte babbla och jag tror inte att hon märkte att jag inte alls lyssnade. I guess we need to talk.. Can you call me? Stod det och jag började genast få panik.

"And then Gemma said.." Skrattade mamma men jag avbröt henne.

"Sounds fun, but I need to go now" Sa jag panik slaget.

"But.." Sa hon tyst.

"Love you, bye" Sa jag och klickade på den röda knappen.

Jag fick förklara för henne sen. Just då ville jag bara höra Klaras röst väldigt gärna. Jag gick in på hennes namn och klickade på ring. Mitt hjärta slog i 180 och det kändes som om mitt bröst skulle explodera.

"Hi" Sa hon och kollade sakta upp på kameran.

Jag satte på dushen och skruvade upp värmen på högsta och stod där tills min hud var helt röd.  Jag försökte fundera ut vad jag skulle göra, kanske var det bäst om jag bara lät henne gå? Lät henne sköta sitt och gå vidare. Det skulle blir svårt.. Riktigt svårt, men för henne skulle jag göra det.

Harry hade varit rikgtigt ledsen igår. Det var en svår situation för mej och Jenny. Vi visste inte riktigt vad vi skulle tycka och tänka. Vi ville ju att Harry skulle må bra, men Klara är en av våra bästavvänner så vi ville stötta henna. Jenny hade pratat nästan hela kvällen med Klara. Jag hade också pratat med henne, men sen var jag tvungen att åka.

Jag och Zayn gick ut och åt middag igår. Han hade tagit mej till en jätte fin restaurang och sen hade vi gått på bio. Vi hade sett hungerspelen. Riktigt bra film, grinade på flera tillfällen. Men det var till min fördel, eftersom Zayn gärna höll om mej. När vi kom hem vid tolv var alla däckade och vi gjorde detsamma.

Nästa dag vaknade jag av att solens strålar lös starkt in i mina ögon. När jag sedan öppnade mina ögon stod Jenny framför mej med ett stort leende på läpparna. Jag suckade irreterat och höll för mina öron. Hon skrattade och drog i mitt täcke.

"Snälla Jenny" Sa jag irreterat och satte mej upp. "Ge mej mitt täcke och låt mej sova tills jag vill vakna" Bad jag sen och ryckte täcket från hennes famn.

Jag drog över mej täcket igen och la mej bekvämt ner på kudden. Jenny började skratta och jag visste att hon inte skulle ge sej. Men där hade jag fel. Hon gick ut från rummet och jag log stolt.

Precis när jag hade somnat om. Vaknar jag av att jag blev genom blöt.

"Men, vad fan är ditt problem" Skrek jag när jag reste mej upp.

Jag granskade mitt nattlinne, som var blöt på vissa ställen, även mitt hår var blöt och tovigt. Jag kollade sedan upp på Jenny, som stod där med ett flin och med en vattenflaska i handen.

"Jag har kommit på hur vi ska göra våran hämd på killarna" Sa hon överlycklig och kastade bort vatten flaskan.

"Oh, vadå" Sa jag lite mjukare och gick fram till henne.

"Inte så högt. Kom hit, så viskar jag det till dej" Sa hon och vinkade hit mej.

"Varför ska du viska, när ingen av dom fattar svenska" Skrattade jag och gav henne en konstig blick.

"Oj, juste" Sa hon och skrattade åt sej själv.

Jag skakade på huvudet och hon berättade vad vi skulle göra. Ideen var inte den bästa direkt. Och hon hade inte direkt behövt att väcka mej med vatten klockan tio på morgonen. För att säga det. Men det var den ideen vi hade och det var det vi skulle göra. Fansen skulle iallfall bli glada tänkte jag och började rota i min väska efter kläder. Det fick bli en somrig klänning som jag hade köpt när jag, Jenny och Danielle hade shoppat. Jag sminkade mej även och fixade till håret. Det fick bli utsläppt och naturligt. Jag granskade mej från topp till tå och jag vart faktiskt riktigt nöjd med det jag hade fått till.

Zayn och killarna hade åkt till deras första intervju dag. Jag och Jenny skulle åka och fixa inför träffen med fansen och bara vara tillgängliga till alla som jobbade med scenen. Jag älskade vårat jobb! Alla människor som vi jobbade med, var så roliga och det var ingen som brukade vara dryg och behandla oss som deras slavar. Sen får vi träffa killarna typ nästan varje dag och resa mycket. Och resa var något som jag verkligen njöt av.

Jenny stod i duschen och jag la mej snabbt ner på sängen. Jag drog upp min telefon och kollade igenom twitter, facebook osv. Mina mentions var spammade av massor av frågor och den här gången svarade jag faktiskt på några och följde några.

Jag måsta ha somnat, eftersom sist jag tittade på klockan var den halv tolv och när jag vaknade var den tio i två. Som tur var skulle vi vara där tre. Så vi skulle hinna.

Vi ringde efter en taxi och åkte direkt till stället där gigget skulle hålla till. När vi kom dit, var det fullt med fans utanför och alla blev lite galna när dom såg att vi skulle in dit.

"OMG YOU ARE ZAYNS GIRLFRIEND" Skrek en brud som sprang emot oss.

"Hehe, yepp! That's me" Sa jag lite halvt obekvämt och log mot henne.

"Can we get a picture" Frågade hennes kompis som höll en kamera i handen.

"With me" Sa jag förvånat och kollade skeptiskt på dom.

Dom nickade ivrigt och jag gick försiktigt och ställde mej mellan dom. Båda två var längre än mej och hade utlänskt utseende. Zayn skulle säkert tyckt att båda två var skit snygga.. Tänkta jag och log falskt mot kameran. Jenny knäpte fotot och brudarna gick glatt därifrån. Jag och Jenny skrattade åt det som nyss hade hänt och gick in i salen.

"Hello girls" Sa Lena som gående mot oss med massa papper i handen.

"Hi Lena" Sa Jenny glatt och tog emot några papper.

"Are we feeling good? Ready to work hard" Sa hon och skrattade åt sitt egna skämt.

Både jag och Jenny fejk skrattade och Lena gick stolt som en höna därifrån.

"What are we doing with this" Skrek jag efter Lena medans jag viftade med papperna i handen.

"Give them to Gary" Skrek hon.

Jag och Jenny kollade undrande på varandra och började genast leta efter den där Gary.

Efter tio minuter hittade vi Gary. Det var fotografen som skulle fotta killarna med fansen. Nästa sak som vi fick göra, var att hämta lådor som vi skulle bära in och ställa på scenen. Jag böjde mej ner efter en låda och när jag skulle lyfta den, var den mycket lättare och jag kollade överaskande på mina arm muskler.

"Didn't you thought that you were that strong" Sa Zayn som stod på andra sidan lådan och log mot mej.

"Zayn" Skrek jag glatt och släppte lådan.

Han blev nog lite chokad över hur tung den var. Eller så såg det ut som om han tappade andan av en annan andledning. Jag fnissade till och klappade honom på kinden.

"Glad you could help" Sa jag och drog handen på lådan.

"Mmm" Sa han och gick efter mej.

Fansen strömmade in och det började närma sej för killarnas gig. Och även för våran lilla hämd...

---

Sorry att det kom upp sent och för utan bilder.. Men det blev kaoz allting typ :p

Nästa kapitel kommer upp på söndag :) (Där kommer Jenny och Sandra göra sin lilla hämd och sen kommer det vara en liten fest och massa smått och gott :) Mycket mer roligare än det här kapitlet! :) Eftersom jag inte alls blev nöjd.. men men)

Juste :) Om några kapitlar kommer killarna, Jenny och Sandra komma hem till England :) Och då kan vi avslöja att MYCKET kommer att hända :D

Sandras perspektiv: 
Jag sprang glatt på stranden. Det var väldigt varmt ute och solen sken. Fåglarna kvittrade glatt och jag skulle precis springa ut till vattnet. Men helt plötsligt blev allt mörkt och kallt. En vind pust nuddade min hud och jag rös till. Ingen va på stranden förutom jag. Jag vred och vände på mej men ingen var där. Jag började skrika för full hals och när jag sprang in i huset, var det ingen där heller. Jag sprang ut på stranden igen och där stod killarna i en ring. Jag särade på Louis och Zayn som stod brevid varandra. Jag tittade ner på stranden och där låg Jenny. Jag slängde mej ner på marken. Hon var krit vit, blå om läpparna och is kall. HON VAR DÖD. Jag brast ut i tårar och killarna pratade alla i mun på varandra. 
"You did this! You killed Jenny" Skrek Zayn åt mej. 
Jag vände mej om mot killarna, som var borta. Och det var Jenny också. 
"You killed her" Fortsatte Zayn att skrika åt mej.
"NO, I didn't even know she was here" Sa jag ängsligt och kollade på honom med uppspärade ögon.
"I can't love a murdurer! I'm sorry Sandra, but we have to break up.." Sa han och försvann.
"NEEEEEEEEEJ" Skrek jag och öppnade mina ögon.
Jag satte mej hastigt upp i sängen. Jag tittade snabbt runt omkring mej, Zayn låg inte där... Var det verkligen bara en marddröm? Tänkte jag och kastade bort mitt täcke. Jag flög upp ur sängen och sprang ut i hallen. Vart var alla. Jag sprang upp på övervåningen och in i Jennys och Nialls rum. Där låg hon, med vidöppen mun och snarkade högt som fan. Ja, nog var hon levande. Tänkte jag och fnissade lite.
"Men vänta, varför låg inte Zayn brevid mej?" Sa jag, även fast jag var helt själv. 
Jag blev helt stirrig igen och började springa runt som en vilsen höna i hela huset. Jag sprang in i Louis och Harrys rum. Vart är han? Har han lämnat mej? Har det hänt något? Tänkte jag och blev ännu mer stirrig.
"Sandra" Hörde jag en trött röst bakom mej.
Jag vände mej snabbt om och där stod han. Min älskade pojkvän. Zayn freaking Malik. Han stod framför mej och kollade väldigt konstigt på mej, dessutom utan tröja. Fan vad jag är töntig tänkte jag och fnissade högt. Jag sprang in i hans famn och kramade om honom hårt. Han skrattade högt och det tog ett tag innan han la sina armar runt min kropp. 
"Why are you up? And in Louis and Harrys room" Frågade han och kollade undrande ner på mej. 
"I was looking for you! I had a nightmare! You said that I killed Jenny and that you couldn't be with me anymore" Sa jag och putade medläppen. 
Han backade bakåt några steg och höjde ögonbrynen mot mej. 
"Well, you did kill Jenny, and we aren't together" Sa han och skakade på huvudet. 
"What NO! I'm awake now" Sa jag stressigt och mina ögon blev vattniga. 
"Jenny is dead" Sa han kort. 
Jag nöp mej själv i armen, det här var bara en till mardröm. Vakna, vakna, vakna, upprepade jag flera gånger i mitt huvud.

---

  
 
Zayns perspektiv:

Jag och Sandra rullade runt på stranden och kysstes när jag helt plötsligt ser Nialll springa upp på stranden med Jenny i famnen. Jennys huvud och armar hängde löst ner, hennes mun var öppen och benen dinglade i luften. Nialls blick sa mycket när han kollade på mej.
"Sandra" Sa jag panikslaget och drog bort henne.
"What" Skrattade hon och ställde sej upp.
Hennes leende försvann snabbt när hon tittade ner vid strand kanten. Hon tittade inte ens på mej innan hon sprang dit.
Louis, Liam och Harry kom emot mej och vi sprang dit. Niall började göra hjärt-lungräddning på Jenny och då fattade jag att det var allvarligt. Sandra fällde en tår och tryckte sej mot mej. Jag försökte att visa mej stark inför Niall och Sandra men att se båda två gråta och dessutom se Jenny ligga där hjälplös gjorde det inte enkelt. Jag tittade på Liam, han såg lika rädd ut som alla andra. Efter ett bra tag av hjärt-lungräddning såg det ut som om han hade gett upp hoppet, eftersom han slutade trycka på hennes bröst.
"Wake up" Sa han tyst med gråten i halsen samtidigt som han gungade Jenny fram och tillbaka. 
När Sandra såg att han slutade trycka slängde hon sej ner på marken och puttade bort Niall. Sandra började göra hjärt-lungräddning medans hon grät rejält. Niall ställde sej upp och backade bakåt. Hans blick var tom och man kunde se hur rädd, orolig och chokad han var. Han vände sej plötsligt om och sprang därifrån. Jag visste inte riktigt vad han gjorde men helt plötsligt började Jenny hosta upp massa vatten. 
"Thank god" Sa Sandra högt och tårarna fortsatte att rinna ner för hennes kinder. 
Det kändes som om en tyngd hade lyfts från mina axlar. Ett leende spreds över mina läppar men försvann snabbt när jag kollade mot Harrys håll. Där stod Niall och grät. Harry la hans hand på Nialls axel. Men han vände huvudet mot marken och började springa igen. Liam, Louis, Harry och jag bytte ut blickar innan vi gick fram till Jenny och Sandra. 
Sandra höll om Jenny medans hon sa massa saker på svenska. Jenny släppte taget om Sandra och kollade på oss. 
"Jenny, we are so so sorry" Sa Liam och han fällde en tår. 
"Yeah, we didn't meen for this to happend" Fyllde Louis i och fällde en tår han också. 
"It wasen't your fault" Sa hon och log svagt mot dom. 
"Yes it was" Sa Harry som hade varit tyst hela tiden. 
Jenny skakade på huvudet och hostade lite till. Jag satte mej ner på huk och gav Sandra en mjuk kyss på munnen.
"Where is Niall" Sa hon förvånat efter ett tag av tysnad. 
"I think he got pretty shocked, so he ran away" Sa jag och kliade mej på armen. 
"Did you see where he went" Frågade hon och ställde sej upp. 
Jag skakade på huvudet och hon gick två steg när hon plötsligt ramlade ihopp. Som tur var Liam precis där. Så han fångade henne. Sandra skrek till och vi tittade oroligt på varandra. 
Jenny öppnade ögonen snabbt efter. Hon tittade upp på Liam och skrattade lite. 
"I'm sorry" Skrattade hon och flyttade på sej. 
Harry och jag tittade på varandra innan båda började skratta. Sen började Sandra, Louis och Liam också skratta. Så där satt vi på stranden och skrattade åt Jenny. 
"How the hell can you laugh right now" Skrattade Sandra och tårkade bort några tårar. 
"I don't know" Sa Jenny och kliade sej på pannan. 
När hon drog bort handen var den blodig. Hon tittade på den och sen på oss. 
"I'll go and call an ambulance" Sa jag och reste sej upp.  
"No don't" Skrek Jenny och drog mej i armen.
"Why not? You need to fix it" Sa Harry förvånat.
"I'll go and call" Sa jag igen och började gå.
"Because then my mom is gonna make me go back to sweden" Sa Jenny fällde en tår.
Om Jenny skulle behöva åka hem, skulle Sandra behöva åka hem. Det skulle jag aldrig klara av! Och jag vet att Niall skulle bli förkrossad om Jenny skulle behöva åka hem. Fast hon kan ju behöva stygn! Tänkte jag medans jag stod och lyssnade på Harry och Jenny.
"Zayn, I'm begging you! Please don't call! I'm gonna be fine. It doesen't even bleed anymore" Sa hon och tittade med hund ögon på mej. Jag nickade sakta och hon ställde sej upp.
"Thank you" Sa hon och kramade mej.
Jag log mot henne och alla ställde sej upp. Vi började gå mot huset.
"I wanna find Niall" Sa Jenny och ändrade riktning.
"No no no" Sa Sandra och drog Jenny i armen. "You are gonna rest, or else I'm gonna call an ambulance" Sa Sandra och titttade allvarligt på henne.
"What? NO I need to find him! I need to talk to him, and tell him that everything is fine" Sa Jenny surt och puttade bort Sandras arm. 
"We'll find him" Sa jag lungt.
Efter många om och men, gick hon tillslut in med Sandra. Jag, Liam, Louis och Harry började leta. Han måste vara jätte ledsen. Niall är verkligen inte den som skiter i sånt här. Han är ganska känslig när det gäller familj och vänner. Dom han bryr sej om kan han göra vad som helst för. Det skärde i hjärtat på mej när jag tänkte på att han var ledsen. Det var det värsta som fanns. Att se dom jag älskade ledsna. Harry och jag gick brevid varandra och pratade lite smått om Niall.
Vi gick en bit till när vi plötsligt såg honom. Han satt i med benen upp till hakan. Han gungade fram och tillbaka och man såg att han frös. Han hade bara badbyxor på sej och hans hår var lite fuktigt. Visst, det var varmt ute men han var väll chokad också.
"Niall" Sa Liam försiktigt.
Niall tittade snabbt upp på oss och han mötte min blick. Jag log snett mot honom innan vi gick fram. Jag satte mej brevid honom och kramade om honom från sidan. Liam satte sej på andra sidan och Harry och Louis ställde sej vid hans fötter.
Det blev tyst. Allt man hörde var vågorna som åkte upp på stranden, några enstaka fåglar som kvittrade, vinden som brusade och våra tunga andningar.
"She is okey, Niall" Sa Harry medans han gick ner på huk.
"We shouldn't have done it" Sa Niall flyttade sitt ansikte från hans knän. 
"I know, but we didn't meen for it too happend" Sa Harry lungt. 
"Yea, we just wanted to mess with her! And she knows that" Sa Liam och la sin hand på hans axel. 
"It was my fault! I did that! I did that to the girl I love! I... ME... And now she is never gonna forgive me" Sa Niall och brast ut i tårar.
Louis gick fram till honom och kramade om honom hårt. Även Harry, Liam och jag kramade om honom.
"Trust me, she's gonna forgive you! She wanted to find you, but we told her that she needed to rest. But trust me she is gonna forgive you" Sa jag stöttande och släppte honom.
"No she wont! She's probably gonna break up with me" Sa han och grät ännu mer.
Niall drog upp benen till hakan och fortsatte gråta. Jag hörde en pinne knäckas och allas huvud förutom Nialls vreds dit. Jenny kom gående med Sandra under armen. Hon log mot oss och vi kollade skeptiskt på henne.
Sandra himlade med ögonen och jag skrattade lite. Jag kunde nästan förutspå vad som hade hänt. Jenny hade säkert övertalat Snadra om att hon mådde bättre. Jenny var väldigt duktig på att använde sina puppy eyes. Dom var nästan omöjliga att måtstå dom.
Jag flyttade på mej och Jenny satte sej där jag hade satt. Liam, Harry och Louis ställde sej också upp. Vi log mot Jenny och hon nickade till. Innan vi började gå kollade jag bakåt. Niall tittade upp och mötte min blick. Jag log mot honom och han log snett tillbaks. Sen började dom prata. Jag vände mej om igen och vi började gå.

Jennys perspektiv:
Det var det värsta jag hade varit med om, förutom attacken. Att inte kunna andas, paniken som bara växte och växte under vattnet. Jag fick panik när allt vatten kom upp i mna ögon. Jag försökte att hitta luft hål, men det var omöjligt. Jag höll för ögonen med armarna och jag tror att jag skrek. Ögonen stängdes sakta och jag blev lugn. Allt blev tyst och jag somnade in. 
När jag sedan vaknade upp, satte jag mej hastigt upp och började genast hosta upp vatten. När jag såg att Niall inte stod vid mej, blev jag både förvånad och ledsen. Ville han inte träffa mej? Var det första jag tänkte.
När Zayn, Liam, Harry och Louis gick för hitta Niall. Tog Sandra tag i min arm och la den över sin axel. Jag log mot henne och vi gick in. Jag visste inte varför hon la min arm på hennes axlar egentligen. Jag haltade inte direkt. Men min hals var öm och mitt huvud dunkade.
Jag ville så väldigt gärna träffa honom så jag lyckades att övertala Sandra att följa med mej. Det tog inte alls lång tid innan vi såg fem killar som stod och kramades. Jag och Sandra log med hela ansiktet. Vad söta dom var, jag och Sandra är nog dom två lyckligaste personerna i världen. Vem som helst skulle nog vilja vara i min plats just nu.

När jag gick fram till dom, vändes alla huvuden snabbt mot mej. Jag nickade mot Zayn och dom gick. Jag satte mej brevid Niall sa mjukt.
"Niall, It's okey" Sa jag och försökte få hans blick riktad mot mej.

"No it's not okey! You could have died" Sa han och tittade sakta upp på mig med blodsprängda ögon.

"Well, I could die right now too" Sa jag och log mot honom. "If I land on my head" Sa jag och skrattade lite åt mitt extremt dåliga exempel. 
Även han fick fram ett skratt.  

"So your not mad" Sa han och tittade på mig med världens gulligaste blick.

"Ofcurse not" Sa jag och klappade honom på kinden.
"But... I did that too you! And if you don't joke about it, you really could have died. And that would have been my fault" Sa han tyst och tittade ner i marken.
Jag skulle precis öppna munnen, när han avbröt mej.
"And even if you forgive me! I can't forgive me" Sa han och han tittade fortfarande ner i marken. 
En tår trillade ner från hans kind, vilket det gjorde för mej också. Inte för att jag hade ont någonstans, eller för att jag var rädd. Utan för att han grät. Och det skärde i mitt hjärta. Hans söta ansikte med dom vackraste ögonen blev nu dränkta i tårar. Min kille grät på grund av mej.    
"Niall listen to me" Sa jag allvarligt och la mina händer på hans kinder. "You don't need to feel guilty! Really, I will just feel bad if you feel guilty! And you don't want me to feel bad, do you?" Sa jag och kollade djupt in i hans vattniga ögon.
Han skakade på huvudet och kramade om mej hårt och länge. Han släppte taget om mej och vi torkade bort varandras tårar. Sen kysste han mej passionerat. 
"I love you soooooo mutch! You are my everything and seeing you lay there made me realise it more than ever" Sa han och tog bort en hårslinga som hade lagt sej längst mitt asnikte.

"You are so sweet! I love you too" Sa jag medans jag log med hela ansiktet och tänkte att jag var världens lyckligaste tjej.
Båda log i kyssen och jag tog tag i hans nacke. Han la sina händer på mina kinder och vi la oss ner. Jag la mej över honom och vi fortsatte att kyssas. Jag andades mellan kyssarna och helt plötsligt stelnade han till. Jag kollade av ren reflex bakåt, men ingen stod där. Jag tittade förvirrad på honom och han pekade på min panna. Jag såg något blodigt rinna vid mitt öga. Så jag la handen för såret på min panna och ställde mej upp. Han suckade högt och ställde sej upp han också. 

"Damn! It had just stoped beeding" Sa jag och torkade bort blodet. "Don't worry! It's nothing" Sa jag när han kollade oroligt på mej.  

"What do you meen with: Don't worry?! Jenny we must take you to the hospital! NOW" Sa han högt. "I'll call Harry or Louis, so they can pick us up" Sa han när jag inte sa något. 
Jag skakade på huvudet och han gick fram till mej och räckte ut handen. Jag kollade konstigt på hans hand och sen på honom. Han nickade till. Jag förstod fortfarande inte men sen gick hans blick ner mot min byxficka, och då förstod jag att han ville ha min mobil.
"Give me your phone" Sa han vinkade med sina fingrar.
Jag skakade snabbt på huvudet och han nickade. Jag fortsatte att skaka på huvudet och han gick tillslut så nära mej så att han själv kunde ta mobilen. 
"We need to get you too the hospital" Sa han och tog tag i mina nedre armar medans han började gräva i min ficka. 
Han fick tag i min mobil och släppte mina armar. Han gick bort en bit och började knappa in något nummer. Jag spärrade upp ögonen och började springa emot honom.   
"DON'T YOU DARE CALL" Skrek jag och hoppade på honom.
Jag hann aldrig hindra honom från att klicka på ring. Utan han klickade och satte den mot örat. Jag klängde på honom och fick tillslut tag i den.
"Hello" Sa jag anfådd.
"Hi, What happend to Niall? Is everything alrigth?" Frågade Louis oroligt i andra änden.
Jag gick bort en bit, men Niall kom efter mej så jag ville hålla samtalet kort.
"He's standing right next too me" Ljög jag och backade några steg. 
"HARRY COME AND PICK US UP" Skrek Niall och började gå snabbare mot mej. 
"Do you want me to pick you up" Frågade Louis. 
"NO thanks, we'll be home for dinner" Sa jag snabbt och la på eftersom Niall var på väg att rycka min telefon från mej. 
Jag la snabbt ner telefonen i min ficka igen och han suckade åt mej. 
"Jenny, Why don't you wanna go too the hospital? You will probably need stitches" Sa Niall och drog sitt finger över mitt sår. 
"Because I don't need it" Höjde jag rösten mot honom. 
"Jenny" Sa han lungt och lutade sin panna mot min. "I promised your mom that I would do anything for you, that I would risk my life for you, that I would protect you! And I failed, but I can atleast get you to a hospital" Sa han och kollade djupt in i mina ögon. 
"Don't you get it" Sa jag och backade bakåt och min blick gled ner på sanden. 
"Get what?" Sa han och kollade oförstående på mej. 
"If my mom finds out what happend or that I went to the hospitel again! She would make me go back to sweden" Sa jag desperat och jag kände att tårarna skulle komma snart. 
Åka hem, var det sista jag ville just nu. Såklart saknade jag alla där hemma. Men jag skulle aldrig klara av att lämna allting här! Niall, killarna, jobbet eller alla dom helt underbara vännerna jag har träffat. Jag vet att om jag hade åkt hem då, så skulle jag bli väldigt deprimerad. För att allt jag skulle tänkt på var det som fanns i London.
"I don't know! I really think that you should see a doctor" Sa han och kramade om mej. 
"But what if I promise you that i doesen't hurt! And if it gets worse, you can take me to the hospital" Sa jag övertygande och särade mej från hans kram. 
"Only if you promise" Sa han och log snett mot mej. 
"I promise" Sa jag och kastade mej i hans famn. 
Jag släppte honom och han kysste mej. Vi tog varandra i hand och började gå hem. 
När vi kom innanför dörren möttes vi av en underbar doft, tacos. Jag tittade på Niall som log stort, jag sparkade av mej skorna och vi sprang in till köket. Där satt dom gulligt och väntade på oss.
Efter maten satte vi på en film, men eftersom jag var helt utmattad la jag mej ner och somnade på en gång.

---

Kommer tyvärr inte upp ett kapitel idag, jag har varit och shoppat ända sen skolan slutade och nu ska jag träna och Sandra är väldigt sjuk :( 
Sen vill vi bara säga förkåt att det blir dålig uppdatering ibland. Men vi har inte alltid tid till att sitta och skriva :( Skolan, träningar, kompisar osv kommer liksom i vägen ! Jag hoppas verkligen att ni förstår att det kan vara svårt ! Men jag får iallafall lite dåligt samvete när det dröjer så länge mellan kapitlerna.

Så vi har en liten fråga :) Är det någon som har lust att gästblogga lite då och då ? Haha jag tror inte att det är någon, men om det finns någon som vill, kan du ju kommentera det här inlägget, så fixar vi det med email och så :)

Och till sist :) Det var någon som inte hittade dom första kapitlerna, men det är enkelt :) Du går under arkiv och klickar på januari och jobbar dej uppåt och där finns alla kapitlarna :) Hoppas du fortsätter att läsa :)

fgdgtwsdsäödpåeri94vyhjf Dreggel...