kapitel 7


Sandras perspektiv:
Jag sprang och sprang utan att veta vart jag skulle, jag ville bara bort där ifrån!
Jag sprang in på en tom liten gata, satte mig ner på marken och började stört gråta. Jag orkade inte ens bry mig om hur äckligt det är att sitta på marken, jag orkade inte bry mig om något.
Allt jag tänkte på var alla komentarer på twitter.
"Ugly, fat, whore" och mycket mer.
Nu var jag inte ledsen längre. Nu förvandlades det till ilska! Vad fan har jag gjort dom?
"Whore?!" snälla, var det det bästa dom kunde komma med eller?
Och Jenny, två timmar utan att säga någonting!? Jag vet att jag egentligen inte borde vara ha blivit sur på henne men jag var bara så ledsen och kunde inte tänka klart.
Jag fattar inte varför dom skickar kommentarer till en tjej som dom inte känner för att dom såg ett kort på henne och en kille tillsammans.
Om dom tycker jag är ful, fet och whatever så borde dom hålla det för sig själva.
Det är inte så att jag bryr mig om deras åsikter igentligen, men om tvåhundra personer skriver samma sak börjar man undra om det är sant..
Jag och Zayn var inte ens tillsammans.
Det plingade till i mobilen. "Vart är du". Det var från Jenny så jag stängde av mobilen, jag ville bara vara för mig själv.
Jag försökte säga till mig själv att dom ljuger och att dom är avundsjuka, men dom onda tankarna smyger sig in i huvudet som ett virus. "Jag skulle kunna gå ner tio kg till och mina ben är ju ganska tjocka"  Tänkte jag om och om igen.
Några människor gick förbi och tittade konstigt på mig. Så jag satte på mig luvan så man inte såg mitt ansikte och drömde mig bort...

Zayns perspektiv:
Jag höll precis på att somna när jag hörde Nialls telefon ringa
"Hey babe" sa han så det måste varit Jenny.
"What`s wrong?" Sa han med orolig röst. "We are on our way!" sa han och la han på.
"Wake up!" sa han.
"What happened?" frågade jag medans jag tog på mig en t-shirt och ett par mjukisbyxor.
"Sandra is missing" Sa han smått stressad.
Det tog ett tag innan det gick in.
"What, why?"
"She and Jenny got to in a fight in the car. Than she ran of, Jenny thought she would come home but it's been two hours now"
"Up now" skrek jag och drog av killarna deras täcken, "Sandra is missing!"
"Huh?" Sa Harry och gnuggade sig i ögonen.
"Jenny and Sandra aruged then Sandra just left and now she is still not back! Clock is twelve, she dont know the streets" Fortsatt jag skrika.
"Do you know what they were fightning over?" Sa jag medans jag tog på mig skorna.
"No but Jenny are wating outside" Sa Niall som stod och väntade i dörröppningen.
"Relax, we will find her, belive me" Sa Harry. Sen småsprang vi till Jenny.
Hennes mascara hade runnit, hennes kinder var röda och hon såg väldigt förstörd och orolig ut.
Niall sprang fram och kramade henne "It will be okey, we will find her!"
Då brast hon ut i tårar igen
"What if she is dead!?"
Jag fick en klump i magen, tänk om han har dött! Jag kände tårarna komma men svalde dom.
"No don`t be silly, Sandra is not dead!"sa Niall tryggt
"Why did she leave?" sa Liam
"We got in a fight" sa Jenny och började gråta ännu mer.
Det var ingen ide att fråga om vad dom bråkade om. Vi stod kvar och gick igenom var hon skulle kunna vara.
När Jenny lugnat ner sig frågade Louis försiktigt
"What was the fight about?"
"Nothing important" Grät hon fram och gjorde det klart att hon inte tänkte berätta.
"Let`s go then" sa Harry och vi gick ut genom dörren.
Liam, Louis, Harry och Niall gick lite före mig och Jenny.
"Now can you say what the fight was about" Frågade jag.
"Nothing special" sa hon undvikande.
"It must have been something speciall, because she left" sa jag och tittade på Jenny.
"It was just a thing on twitter" sa hon fortfarande undvikande.
"What thing on twitter?
"There was some girls who had wrote some very mean stuff about her..."
Jag gick in på hennes twitter och såg allt.
"But why is she mad at you?"
"I knew, but i didnt tell her..." Sa hon och försökte att inte börja gråta.
"There just jeaolus, she can`t let them get to her!" höjde jag rösten.
"Yeah i know, but I just think it`s a sensitive topic...
"Okey, We must split!" Sa Louis
Jag och Liam åkte med Harry och Niall och Jenny åkte med Louis.
När vi kom fram började vi direkt att leta.
Det var kolsvart och nu började det regna också, tur att vi hade ficklampa i mobilen.
Vi letade överallt men hittade henne inte.
Jag kände paniken när det gått över en timme och vi fortfarande inte hittat henne.
Då ringde telefonen, det var Niall.

Jennys perspektiv:
När vi letat i kanske en timme, kom vi på att hon kanske var på jobbet. Det är stängt så där skulle hon få vara ensam och det är bara vi som jobbar där som har nyckel.
Vi tittade igenom alla rummen.
"Here Jenny" hörde jag Niall skrika från personal rummet.
Jag sprang dit och där låg hon nyvaken på soffan.
"Omg Sandra!" skrek jag och hon började gråta.
Hennes mascara var utsmetad i hela ansiktet hennes hår var blött och tovigt, men jag såg nog inte mycket bättre ut.
"Jag är så ledsen, jag borde berättat!" sa jag och började gråta.
"Nej, jag borde inte tagit ut min ilska på dig, du hade inte gjort något" Jag kramade om henne hårt.
"I`m calling Zayn, and tell him that we have found you" Sa Louis
"No I don`t want to talk to him "sa Sandra och började gråta ännu mer"
"You don`t have to but I need to tell them that you are okey."sa Louis och gick iväg.
Niall följde efter.
"Vart har du varit? har du varit här hela tiden? frågade jag oroligt.
"Först satte jag mig vid någon trång gata och satt där sen började det att regna så då gick jag hit och somnade".
"Jag har varit jätte orolig för dig!" sa jag
"Förlåt, men jag var bara tvungen att vara själv och tänka över saker..."
"Jag är glad att du är oskadd iallafall" sa jag och kramade om henne igen.
"Let`s go home" Sa Louis som hade kommit tillbaka och vi gick ut till bilen.
När vi kom hem var klocka halv två, vi såg inte så fräsha ut så vi bestämde oss för att dusha.
Sandra gick in först.
Då ringde det på dörren, jag öppnade.
"Where is she?!" Sa Zayn
"She`s in the shower" Sa jag
"I need to see her" Sa han oroligt
"She`s okey, come in" Sa jag och släppte in honom.
Han satte sig ner på soffan och väntade. 
Shit vad jag är hungrig, men det känns ju lite "tjockt" att äta nu. Mitt i natten. Tänkte jag för mej själv.
"Do you want anything to eat" Frågade jag och småskrattade.
"No thanks, i'm not hungry" Sa han och log, men man såg att det var fake.
"no, not me either. Sa jag och började gå till köket. "I'm just gonna wash my hands" Jag kollade bak innan jag gick in till köket och såg att Zayn kollade konstigt på mej. Jag ville inte visa att jag skulle äta så jag gömde mej bakom bardisken och började att äta. 
"Jenny! Jag är klar" Skrek Sandra.
Jag tänkte inte på att jag hade en macka i handen så jag gick glatt ut.
"Oh, Zayn what are you doing here" Frågade hon och kollade ner i marken.
"Juste, jag släpte in han. Tänkte att ni behövde prata" Sa jag och gick in till duschen.

Zayns perspektiv:
"Hey" Sa jag försiktigt
"Hey" Sa hon och fejkade ett leende
Hon gick förbi och in till sitt rum, någon minut senare kom hon ut med mjukisbyxor och munktröja på sej.
Hon satte sig brevid mig "so..."
"I`m sorry" började jag "I know your angry at me but..."
"I`m not angry at you I`m just angry at your fans, you haven`t done anything" Avbröt hon mig.
"But i`m not sure if i can do this anymore"
Jag kan inte fatta att hon just sa det där! Jag gillade verkligen henne.
"I mean we can be friends but it`s best if we keep it like that..."
Jag skulle aldrig bara knunna vara kompis med henne.
"Whatever makes you happy" Sa jag och försökte fejka ett leende, men det gick inte så bra.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0