<3

Sandras perspektiv:
Jag låg och sov när jag hörde mamma ropa från köket
"Sandra, du måste gå upp nu! "
"Nej, jag har sov morgon". Skrek jag irreterat tillbaka.
Precis när jag skulle somna om kom min syrra Felicia in klampande och sa
"Du måste gå upp! Du har fått ett brev från Sony music".
"men vadfa.., vänta, sa du Sony music!?" Halv skrek jag medans jag flög upp ur sängen
"vad står det?"
Jag vet inte jag har inte öppnat det" sa Felicia.
Hon gav mig brevet.
Hundra tankar far runt i mitt huvud medans jag nervöst öppnade brevet. Har jag fått jobbet? Ska jag spendera hela sommaren med Jenny? Eller kommer vi vara kvar här i tråkiga sverige?
Vi hade sökt förra året men inte kommit in. Nu i år hade vi gjort en ny ansökan och äntligen skulle vi få reda på beskedet.
"Oh my god, vi kom in." sa jag målöst.
"Är du seriös?" Sa Felicia glatt.
"Ja, ge mig telefonen jag måste ringa Jenny!"

Jennys perspektiv:
Ring,ring..
Jag hade glömt att sätta på ljudlöst så jag skyndade att ta upp mobilen. Kanske lite för fort eftersom när jag skulle ta upp den så tappade jag den på en gång och dök ner med huvudet rätt ner i golvet. Jag ställde mej hastigt upp och kollade runt om någon hade sett det. Japp det hade dom. Alla vände sej om och började garva! Jag gick ut ur klassrummet och svarade.
"Hallå. Vad vill du? Jag har lektion". Sa jag medans jag skrattade.
"Hej, jag fick brevet från Sony music i morse". Sa hon med ledsen ton.
"Aha, det lät ju inte så bra".
"Nej". 
"Aja, men vi tar det nästa gång! haha Tredje gången gillt"! sa jag och försökte låta posetiv. 
"Mm, men du kanske ska ringa din mamma och säga att ni inte kommer att träffas på hela sommaren". Sa hon 
"Whut?"
"Vi fick jobbet. sucker!"
"Holy shit, skämtar du nu också eller?" Skrek jag 
"Nope, men jag ska gitta nu så vi ses i skolan"! 
"Aa hej då" 

Sandras perspektiv:
När jag kom till skolan så såg jag Jenny stå och berätta om london resan. 
"Fan vad kul GRATTIIIIS!" sa dom och vände sej mot mej. Vi fortsatte prata om vad vi skulle göra. och helt ärligt så visste jag inte. Tror inte att Jenny hade någon aning heller. Vi gjorde absolut inget vettigt på hela dagen. Eftersom det bara är tre dagar kvar innan vi går ut grundskolan så finns det liksom inget att göra!  
Efter skolan gick jag hem och kollade vad för kläder jag skulle ta med mej. Vi skulle åka precis efter skolavslutnigen så det var bara att säga hejdå och sen vidare till arlanda. Två månader! shit när jag tänker efter så är det jävligt länge. Tur att Jenny ska med iallafall. 
Det ända jag var nervös över. Var att prata engelska. För att jag låter som en jävligt nördig datanörd. 
Jag tog bort sminket och la mej på sängen. Jag kollade på klockan och den var bara åtta. Shit vilken "nolifer" jag är.  

Jennys perspektiv: 
Direkt när jag kom hem sprang jag in i köket där min mamma stod och plockade undan. 
"Tjenare mamsen". Sa jag överglad. 
"Hej" 
"Du vet den där ansökan jag och Sandra skickade in till Sony Music för typ ett år sen?"  
"Den där om att ni ville vara slavar till några artister och sen slavar till deras slavar?" svarade hon ironiskt. 
"Haha aa. Exakt den. Gissa vad! Sandra fick svaret i morse och vi fick det!!!". Skrek jag av glädje.  
"Gud vad kul! Grattis gumman".
"Tack vi åker om tre dagar, fatta mamma TRE dagar!"
"Yes då slipper vi dej". Försökte min storebror säga, men han hade fem köttbullar i munnen.  
"Ursäkta sa du något?"
Han blev tyst
"Haha trodde väl det"
"Men tre dagar stämmer det?" Frågade min mamma förvånat.
"Japp! Sandra gjorde en kopia av brevet så vi kan läsa igenom den tillsammans sen." sa jag för att lugna ned henne.
Efter att jag hade pratat med henne så tog jag en dusch och gick och la mej.
____________________________________________________________________________________________
Det var kapitel nummer eins det! haha som ni ser där uppe :)