Kapitel 41

Tidigare(Louis perspektiv)

Linnea var tvungen att åka hem, så jag följde henne till dörren.

"Sorry for that" Sa jag och log snett.

"No, you don't have too apologize! He's your friend, and he needed you" Sa hon förstående och gick närmre mej.

"Are you free tomorrow" Frågade jag och kollade in i hennes ljusblåa ögon.

"You tell me" Sa hon flörtigt och började leka med mina snören som satt på min tjocktröja.

"NO! Cus you'll be with me" Sa jag lika flörtigt tillbaka och kysstes hennes hand.

Hon fnissade högt och gick sedan ut genom dörren och hoppade in i en taxi.

Jag, niall, Zayn, Sandra och Jenny bestämde oss för att kolla klart på resten av Harry Potter. Efter mycket övertalande satt vi helt plötsligt med läppstift i pannan och pappersglasögon.

"I never thought this would happend to me" Sa jag och skrattade.

Alla killarna instämde medans Jenny och Sandra sa att det var vanligt för dom.

Jag skrattade hur mycket som helst. Jag fick en bild framför mej där Jenny och Sandra kollade på disney filmer och typ klädde ut dej till lejon eller nått. Vi tittade hela natten och kollade till Harry lite då och då för att se att han var okej.

Jag satt uppe enda till slutet av sista filmen innan jag la mig bredvid Harry i soffan. Jag kollade en sista gång på honom innan jag själv blundade. Det gjordet ont att se honom så här. Jag antog att det inte fanns något jag skulle kunna göra för att han skulle bli bättre. Men jag skulle göra det jag kunde för att få honom att tänka på andra saker. Hoppas bara att Klara ångrar sej. Jag undrar vad hon hade sagt mer? Tänkte jag precis innan jag somnade.


Liams persepktiv:
Nu har det gått två veckor sedan vi kom till Usa. Vi har varit i olika delar av Usa, dock har vi inte hunnit med alla delar. Men tiden har gått fort och nu ska vi hem om en vecka.
Danielle åkte hem samma dag som vi åkte till New York. Vilket var för nio dagar sedan. Jag saknar henne så otroligt mycket, varje gång vi är ifrån varandra känns det som att tiden går långsamt. Som tur brukar tiden gå rätt såfort eftersom vi alltid hittar på något skoj eller jobbar.
Ända sedan Klara "gjorde slut" med Harry har han inte varit samma charmiga, glada och pigga Harry. När vi inte hade jobb, signeringar, spelningar, eller träffa fans. Så låg han mest på rummet. Även fast han fejkade ett leende varje gång vi hade en intervju, signering osv. Så såg man att något var fel. Speciellt fansen, dom märkte allt. Han hade inte sagt det till någon annan, men våra fans är grymma på att märka sånt.
Vi hade försökt att muntra upp honom men det gick inte.
Idag skulle vi tillbaka till strandhuset i Florida som vi hyrde för nio dagar sedan. Där skulle vi var ändå tills vi skulle åka hem.
Louis var riktigt på bra humör för att han skulle få träffa Linnea igen. Hela flygresan gick åt att lyssna på hans tjat om hur glad och nervös han var. Jag var verkligen glad för hans skull. Men allt jag kunde tänka på var att han skulle bli deppig när vi åker tillbaka till England. Jag pratade med honom om det en gång och han sa bara att han ville och skulle leva för stunden.
När vi kom fram till strandhuset var klockan fem på eftermiddangen och Harry gick direkt in på hans rum. Vi tittade på varandra och alla suckade djupt.
"I'll go talk to him" Sa jag och började gå mot Harrys och Louis rum.
"I'll come with you" Sa Zayn och små sprang efter mej.
Niall kom också och vi gick alla tre mot Harrys dörr.
Inan vi gick upp för trappan, vände jag mej om och såg att Louis gick ut till stranden. Han skuttade ut och såg allmänt glad ut. Jag skrattade åt honom och Zayn knackade på Harrys rum.
"What do you want" Hörde vi han säga.
Jag nickade mot Zayn och han öppnade dörren.
"We just wanted too talk" Sa Niall och gick mot sängen.
"There is really nothing to say" Sa Harry och fortsatte att titta upp i taket.
Zayn ställde sej vid säng kanten och jag satte mej på en stol som stod vid sängen.
"Ofcourse it is" Sa jag och lutade mej bakåt på stolen.
Han svalde hårt och blev lite skakig på rösten.
"You guys must think I'm crazy! Huh?" Sa han och fick fram ett litet skratt åt sej själv.
"No! Why would we think that" Frågade Zayn och kollade oförståndligt på honom.
"Cus I'm like really heartbroken over a girl that I've only met a coulpe of times" Sa han och satte sej upp i sängen.
"We don't think that you are crazy! You really liked her" Sa jag förståndligt och la mina händer i mitt knä.
"Yeah I did. I still do" Sa han och suckade högt samtidigt som han slängde sej bakåt på sängen.
Alla tittade ledsamt på Harry och det blev tyst. Harry andades tungt in och sen tungt ut.
"Although we only met a couple of times! I feel like we were really closed! Because we talked almost everyday, and sometimes for hours" Sa han och log åt tanken.
"And I'm not gonna say that I understand how you feel, cus I don't! But don't you think that you should try to get over her" Sa jag och satte mej rakare upp i stolen.
"It's not that easy" Sa han argt och tittade konstigt på mej.
"No body said that it was going to be easy" Sa Niall och Harry vände sej om mot Niall.
"You could atleast focus on doing what you love and being with the people that loves you" Sa Zayn och kliade sej i håret.
"You don't understand" Sa han, nästan skrek det.
När han började skrika blev jag lite smått irreterad. Vi ville ju bara att han skulle bli gladare och inte ha lika ont. Visst, jag förstår om han behöver tid men om han faktiskt tänker och gör annat, så kanske det går fortare för honom att komma över henne.
"Your right! We don't understand" Sa Niall tyst.
"We are only saying this cus we wan't you too be happier" Sa jag surt och ställde mej upp. "And you can't act or be like this anymore! You have too stop torture yourself" Sa jag och satte mej på hans säng.
"Well, you're not exactly making me happier" Sa han ännu surare.
"Harry please listen to us" Sa Zayn och gick fram till Harry för att lägga sin hand på hans axel.
"I just wanna be alone" Sa han och puttade bort Zayns hand.
"Okey" Sa Zayn och började gå mot dörren.
Jag ställde mej upp och vi gick ut. Innan jag stängde dörren kollade jag på Harry och såg en tår rinna ner längst hans kind. Jag ville springa in och trösta honom, men eftersom han sa att han ville vara ensam, antog jag att det var det han ville.

Louis perspektiv:
Eftersom Liam, Zayn och Niall skulle gå och prata med Harry, tänkte jag att det kunde jag göra senare ikväll. Så jag bestämde mej för att leta upp Linnea.
Jag tog en snabbdusch, satte på mig en t-shirt, ett par röda trekvartsbyxor, stoppa plånboken i fickan och gick ut.
Jag såg några blommor på vägen så jag gick fram och plockade några. Jag tvekade lite först eftersom hon kanske det skulle vara töntigt att ge blommor. Men sen plockade jag dom och gick vidare.
Jag kom ihåg vart jag hade sett henne för första gången och hon hade sagt att hon bodde nära stranden. Jag tittade på brevlåderna efter hennes efternamn. Lundgren stod det på en av dom och mitt hjärta hoppade över ett slag.Jag kunde inte backa ut nu tänkte jag medans jag gick fram till dörren och knackade.
Jag hörde fotsteg och sen kom en stor man med mjukisbyxor ut genom dörren.
"Ehmm is Linnea home" Frågade jag lite nervöst.
"Wrong house"Sa han och stängde igen dörren.
Jag vände mig långsamt om när jag hörde innefrån huset.
"Who was that" Sa Linnea och öppnade dörren.
"LOUIS" Skrek hon glatt och hoppade på mej.
Jag log stort när jag såg hur glad hon blev. Vi kramdes ett tag innan vi gick in.
"You'll have to excuse my dad" Sa hon och gav hennes pappa en arg blick när vi gick förbi honom.
Fast när jag gick förbi log jag mot honom och precis när jag skulle skaka hand med honom drog Linnea i mej. Jag vände mej om hennes pappa mimade något till mej och sedan tog han hans två fingrar mot sina ögon och sen mot mej. Jag kollade snabbt ner i marken och vi fortsatte att gå upp för trappan.
Hennes rum var inte så värst stort men det var väldigt mysigt. När jag såg att hennes hemtelefon var formad till en hamburgare började jag genast skratta tyst för mej själv. Allt jag kunde tänka på att hennes stora hemlighet var att hon älskade hamburgare.
"Nice flowers you got there" Sa hon och satte sej på sin säng.
"Oh" Sa jag och kollade ner på blommorna. "These are for you" Sa jag och log stort samtidigt som jag gav hanne blommorna.
"Aw! Thank you Louis" Sa hon och kramade mig. "They smell good" Sa hon skrattandes efter att hon hade luktat på dom.
Jag log stort och kännde mig lite stalkeraktig som hade letat upp hennes hus, men så länge hon inte visste något så spelade det ingen roll.
"Have you any plans for today" Sa jag och hoppades att svaret skulle vara nej.
"No, what did you had in mind" Sa hon och la blommorna på hennes nattduksbord.
"Do you know any good resturants" Frågade jag och satte mig på hennes datastol och snurrade ett varv.
"There is one who is pretty close to here" Sa hon och log sitt underbara leende.
Jag tog tag i hennes han och vi gick ner för trapporna igen.
"By dad" Sa hon när vi gick förbi
"Bye mr lundgren" Sa jag efter men han kollade bara surt på mig medans han sa tydligt "Bye Linnnea".
"He doesen't seem to like me" Sa jag när vi stängt dörren.
"It's nothing personal he's just very overprotected" Sa hon och skrattade.
Efter bara tio minuter var vi framme vid ett jätte mysigt cafe vi stranden. Eftersom det bara vi och personalen där var sevicen jätte bra. Vi fick det bästa bordet. Det var dukat med ljus, även fast det inte var mörkt. Man såg ut över hela havet och ljuset gjorde så att Linneas leende blev ännu vackrare.
Servitören kom ut och Linnea hade redan bestämt sej.
"I'll take a burger" Sa Linnea och stängde sin meny.
"Suprise me" Sa jag när jag inte kunde bestämma mig.
Jag ångrade mig direkt när jag kännde lukten och det blev inte precis bättre när jag såg tallriken med... Aa jag vet inte vad det var, men det såg inte gott ut iallafall. Linnea började asgarva åt mej och jag kollade fortfarande skeptiskt på maten.
"What are you laughing about, I bet it taste better than it looks" Sa jag och tog en tugga.
Jag ville spotta ut det men svalde det istället långsamt utan att tugga. Hon skrattade lätt mot mej och stoppade sin hamburgare i munnen.

Sandras perspektiv:
När killarna kom ut från Harrys rum, kollade Zayn på mej med en ledsen blick och jag vinkade hit honom.
"How is he" Sa jag oroligt när Zayn hade satt sej i soffan.
"The same" Sa han och log snett mot mej.
Jag suckade högt och lutade mej mot honom. Han la sina armar runt mej och pussade mej på huvudet. Jag gosade mej in mot hans bröst och han skrattade lite lätt. Jag blev helt plötsligt jätte trött och mina ögon korsades. Precis när jag skulle somna fick Zayn ett ryck och mitt huvud flög upp. Jag kollade upp på honom och rynkade pannan.
"Like you know, we are free for five days when we get home to London" Började han och jag nickade.
När vi skulle åka tillbaka till London, så skulle killarna vara lediga i fem dagar så att dom skulle kunna träffa sina familjer och bara ta det lungt och sova ut. Vilket betyder att jag och Jenny också är lediga.
"And you haven't met my family! Sooo do you wanna meet them" Frågade han försiktigt med ett osäkert leende på läpparna.
"I'd love too" Sa jag glatt och kramade om honom.
"Good" Sa han och jag hörde att han log. "My family is dying to meet you" Sa han efter vi hade kramats.
Jag skrattade lite lätt åt honom och sen lutade jag mej mot hans kropp igen.
Vi satte på tv:n och tiden bara flög förbi.
Klockan blev nio och Harry hade fortfarande inte kommit ut från sitt rum. Eftersom alla var hungriga ringde vi och beställde Nandos. Man kunde inte få det hemlevererat så Zayn, Liam och Niall fick skjuts av Paul för att hämta maten. Jag och Jenny bestämde oss för att vara kvar med Harry. Även fast vi visste att han inte skulle vilja prata.
När klockan blev strax över tio blev jag lite orolig att något hade hänt, eftersom det hade tagit en timme för dom. Jag gick ut till hallen och hämtade min telefon. Efter några signaler svarade Zayn med en suck.
"Hi babe" Sa han.
När han började prata andades jag ut och log för att inget hade hänt.
"Hi! Where are you" Sa jag och kollade på min silverklocka som satt på armen.
"I'm so sorry. We arestuck in traffic" Sa han och jag hörde prat i bakrunden.
"Okey, but rty to get home soon, we are very hungry" Sa jag och skrattade åt mitt lilla "skämt" som inte alls var ett skämt.
Han skrattade och vi la på luren.
Sist vi pratade med Klara var för en vecka sedan. Både jag och Jenny tyckte att det lät som en bra ide. Så jag satte på min dator och så ringde vi henne. Hon svarade nästan på en gång. Amadna och Alexandra var också där och dom såg ut att dom hade kul, eftersom dom var väldigt hyperiga och flummiga när i ringde. Dom gjorde sålkart oss flummiga och vi skrattade som aldrig förr.
Killarna hade fortfarande inte kommit efter ytterligare en halv timme, men eftersom vi visste att det var trafik. Så fortsatte vi hade skype med tjejorna. Efter vi hade skrattat och flummat blev vi alla trötta och nu satt vi lungt på stolarna.
"Men du, hur mår du då? Asså hur kännder du" Sa jag samtidigt som jag flätade mitt hår.
"Ehm. Asså jag känner väl att jag det är svårt att vara ifrån honom" Sa hon och ryckte på axlarna.
"Missförstå mej inte nu!För att jag stöttar dej oavsett vad du väljer" Började Jenny. "Men om du gör slut med honom, får du ju inte direkt inte träffa honom mer eller oftare" Sa Jenny försiktigt och la sina armbågar på bordet.
"Haha jag vet" Skrattade hon. "Men jag vet att om jag faller mer än vad jag redan har gjort för honom, så kommer det bli ännu svårare att vara ifrån honom. Och genom att inte vara tillsammans med honom, så blir det inte svårare" Sa hon och man såg att hennes ögon blev vattniga.
Det lät väldigt komplicerat i mina öron, men precis som Jenny sa, så stöttar vi henne med vad hon än väljer att göra.
"Nej! Jag ska inte gråta! Det har jag gjort tillräckligt" Sa hon och drog sina fingrar under hennes ögon.
"Jag önskar att jag skulle kunna få ge dej en bamsekram just nu" Sa Jenny och putade med sin läpp.
"Men det kan vi" Sa jag glatt och öppnade mina armar.
Både jag och Jenny kramade om datorn och hon, Alexandra och Amanda gjorde samma sak.
Sen berättade vi också att vi skulle komma till sverige om nio dagar. Jag skulle först åka till Bradford med Zayn, men eftersom vi var lediga i fem dagar och jag ville träffa min familj. Så skulle jag baravara där i två dagar och sedan åka till sverige med Jenny. Jenny skulle åka till London och vara där dom två första dagarna eftersom hon skulle till rättsalen.
Precis när vi skulle lägga på. Kom Harry instormandes på rummet. Han sprang vingligt fram till datorn och började sluffra massa saker som man inte hörde vad det var. Det lukte sprit från långa vägar och Klara gav oss en blick.
"Harry let's go out" Sa Jenny och tog tag i hans arm.
"No" Skrek han sluddrigt och puttade bort henne. "I wanna know why" Sa han och satte tittade in i kameran.
"Harry, I already told you" Sa hon tyst och kollade oroligt på honom.
"I don't believe you" Skrek han. "You probably didn't even like me. You used me for the spot light" Sa han och drack ur sin mugg.
Även fast han var riktigt full och sårad så hade han ingen rätt att säga så där. Speciellt när han vet att det inte var så det låg till.
Klara tittade sårat på honom och en tår rann ner från hennes kind.
"Harry stop it" Skrek jag och tog ett hårt grepp runt hans arm.
"Oh, what? Now you're gonna cry?" Sa han kollade surt på henne. "I have cryed every night" Sa han och svalde hårt.
"Shut up" Skrek Amanda surt till honom.
"And you don't think that I have" Frågade hon och tårarna sprutade.
Hon ställde sej hastigt upp, stolen ramlade och hon sprang gråtandes ut ur rummet. Amanda gav Harry en arg blick innan hon sprang efter henne.
"Vi tar hand om henne" Sa Alexandra lungt och stängde av skype.
Harry hade gått ut ur rummet och jag och Jenny bytte ut blickar innan vi sprang efter honom. Ord kunde inte förklara hur arga vi var! Han hade precis sårat en av våra bästa vänner. Han vet ju hur de ligger till. Även fast jag var sur så var jag också chockad. Det var inte likt Harry att vara sådär taskig.
"What the hell was that" Skrek jag efter honom.
"What? Do you think it's wrong of me for being mad? She used me" Sa han sluddrigt efter att han hade vänt sej om.
"She didn't use you! Klara would never ever do that" Sa Jenny och skakade på huvudet.
Harry, you know why she broke up with you" Sa jag och la armarna i kors.
Han blev tyst och tappade sin mugg i golvet.
Zayn, Niall och Liam kom in skrattandes med Louis efter sej. När dom såg oss stannade alla på och Zayn kollade oroligt på mej och sedan på Harry. Harry tittade på dom och sedan gick han in på sitt rum, utan att ta upp sin spillda drick.
Louis sprang efter Harry och jag och Jenny gick fram till resten. Samtidigt som vi dukade berättade vi allt.
När vi hade dukat satte vi oss ner och åt maten. Louis kom tillbaka och det hade inte gått att prata med Harry. Han hade däckat på en gång. Efter middagen var klockan välidgt sent så vi gick alla och la oss.

Sorry för att det kom upp sent :/ Men det blev ett långt kapitel iallafall ! :D
Klarar ni 7 kommentarer som sist ? :)
Ps. Sorry för bildlöst igen

kapitel 40

Tidigare (Zayns perspektiv)

Jag och Louis suckade högt och jag ställde mej upp. Louis vinkade dit mej, så jag gick dit och han stödjade sej mot mej. Han hade tydligen jätte ont i tån..

Sandra gick in till vårat rum och jag gick med Louis mot min axel in till hans rum. Precis när vi skulle öppna dörren kom Harry ut med röda rosröda kinder och man såg att han hade gråtit rejält.

"OMG! What's wrong Harry" Sa jag oroligt och la min fria hand på hans axel.

Han sa inget, utan han stod bara och tittade tomt på oss.

"Harry, are you okey" Sa Louis och släppte min axel.

"I think Klara just dumped me" Sa han lungt och tittade först in i mina ögon och sen in i Louis.

Jag och Louis kollade på varandra och Harry gömde sitt ansikte i hans händer och började gråta.


Harrys perspektiv:

Jag, Zayn och Louis satt och pratade länge innan vi gick och la oss.

Jag kunde inte sova någonting den natten. Jag låg med öppna ögon och bara tänkte på Klara.

När klockan slog sex gick jag upp och åt frukost.

"What are you doing up so early" Frågade en nyvaken Liam som kom ner från trappan.

"I couldn't sleep" Sa jag och tittade upp mot hon. 
Han såg att det var något.

"What's wrong" Sa han oroligt.

"Klara kind off dumped me" Sa jag tyst och försökte vara lugn så att inte tårarna skulle komma.

"What? Why" Sa han och satte sig på stolen brevid mig.

"She said that she couldn't handle that I was away all the time, she said that she didn't know about us. So I don't know really what happend" Sa jag och svalde.

"Okey" Sa han och la sin hand på min axel. 
"Don't say or do anything that you will regret" Sa han och gav mej en snabb kram.

Vi pratade en lång stund innan vi gick upp och vilade en stund innan vi skulle iväg till intervjuen.

På vägen till intevjuen var det stelt i bilen. Alla visste om mig och Klara nu och jag antar att dom inte visste vad dom skulle säga.

Dom behövde inte säga någonting. Jag visste att dom brydde sig, plus att jag gillade när det var tyst. Då var det som att man fick en tid att slappna av och tänka i fred fast man inte var själv.

Jag undrar hur intervjun skulle bli, jag visste inte hur jag skulle lyckas hålla minen och vara som om ingenting var fel. Vad händer om dom frågar något om mig och tjejer?

Jagh ska iallafall inte säga något som jag kommer ångra, som Liam sa. Jag ska inte säga ett direkt svar om det inte behövs. Tänkte jag och lutade mej mot fönstret.

När vi kom fram var det massor med fans utanför. Vi hade bråttom så vi hann inte skriva atografer eller ta bilder. Vi gick bara förbi tog några i handen och sa att vi älskade dom.

När vi kom in var det samma gamla visa, först hälsade vi på alla, sen gick vi in för att fixa oss, och sen sa han som hållde intervjun några skämt innan vi började.

"How is it with everyone today" Frågade han och Louis svarade glatt.

"Couldn't be better" Sa han och log stort.

"How good" Sa han och log brett "So it is alot of rumors about you guys so I`m going to ask you true or false, okey" Sa han och tog upp ett par lappar.

"Okey" Sa alla och jag kände hur nervös jag blev.

"First one is to Niall"  Sa han och harklade sig. "Have you been so mad you have punched Jenny" Sa han och tittade på misstänktsamt på honom.

"No, I would never do that to anyone, especielly not Jenny. Nomatter how angry she had made me" Sa han lungt.

"Good, now Zayn"  Sa Han och bytte lapp. "Have you ever cheated on Sandra or anyone else that you've been commited to" Sa han och gjorde samma blick mot Zayn.

"No I haven't" Sa han kort.

"Okey, now Harry" Sa han och mitt hjärta stannade.

"Have you ever regret letting someone go, instead of fighting for that person" Sa han med inlevelse.

"Once, but I have learned from it and I'm not going to let it happen again" Sa jag och log snett. 
Det tänkte jag inte heller. Jag tänker slåss för Klara!

Efter måååånga frågor var äntligen intervjun slut. Jag och killarna åkte vidare till en signering som vi skulle göra. Sandra och Jenny behövde inte följa med så dom åkte hemmåt. Danielle hade en kompis som bodde i närheten så hon skulle träffa henne.


Jennys perspektiv:

När vi kom hem började jag och Sandra genast prata om Harry och Klara. Vi pratade om vad som hänt, varför och vad vi kunde göra för både henne och Harry.

Vi bestämde oss för att ringa Klara på skype. När vi såg en nvaken Klara kom vi på att det var tidsskillnad, men nu var hon redan vaken så det spelade egentligen ingen roll.

"Klara, berätta allt!" Sa Sandra  och hon satte upp håret medans hon började prata.

"Asså jag vet inte" Sa hon och kollade på oss. "Först så kändes det jättebra och helt fantastiskt! Men jag tror inte att jag klarar av att ha en kille som jag aldrig träffar. Även fast jag verkligen tycker om honom, så käns det jobbigt att jag bara kommer att träffa honom på vissa tillfällen." Sa hon och fortsatte att babbla.

Eftersom jag och Sandra hade bestämt oss för att inte hamna i mitten hållde vi mest bara med och lät Klara prata ut.

"Men som sagt så vet jag inte" Sa hon efter ett tag. "Jag vet inte vad jag vill, allt kanske ändras när jag ser honom igen. Vi måste prata igenom allting för just nu är det bara kaos känns det som"  Sa hon och vi instämmde. 
Det var nog det bästa att göra, prata igenom allting. Klara såg ganska trött ut så vi la på och lät henne sova vidare.

"Vad ska vi göra nu" Sa Sandra och funderade "vi är ju ensamma i huset..." Sa hon och la fingrarna på hakan.

"Jag vet" Sa jag när jag fick en snilleblixt. "Vi har Harry Potter maraton" Sa jag glatt.

"Ja! Och så klär vi ut oss till Harry Potter" sa Sandra.

"Haha fan vad kul" Sa jag och så satte vi på datorn för att ladda ner all filmer. 
Sen klippte vi ut papper till runda glasögon, målade ett ärr i pannan med rött läppstift och tog på oss linne, mjukisbyxor och två svarta lakan som varsin mantel. Efter det gjorde vi en kladdkaka och satte oss ner framför tvn och satte på första filmen.

"Det här är bara vi som kommer på att göra" Sa jag och började skratta.

"Jag tycker det här är helt normalt" Sa Sandra med ironi och skrattade med.

Där satt vi med pinnar som stavar, papper som runda glasögon och läppstift i pannan. 
Undra vad som kommer hända om någon ser det här, vad kommer dom tro om oss? Tänkte jag och stoppa popcorn i munnen.

Efter vi hade sett dom två första filmerna var klockan runt 5 och vi blev lite uttråkade. Jag sprang upp på rummet och hämtade Sandras Ipod. När jag kom tillbaka sprang jag in i Louis rum och lånade hans högtalare. Jag kopplade in högtalarna och satte på den gammla goa stormvind på högsta nivå.

Båda fick värsta rycket och nu stod båda två och fist pumpa till refrängen.

"Vänta snart kommer det" Skrek Sandra för full hals.

Vi ställde oss på bordet. Vi hade fortfarande på oss våra hemmagjorda Harry Potter dräkter. Så vi måste ha sett ut som två phsykos.

"NUUUUU" Skrek jag och den sista refrängen kom.

Jag tog upp en bok och började flaxa med den, så att Sandras hår skulle blåsa. Sandra tog tag i en sko och började sjunga med inlevelse, samtidigt som hennes hår blåste. När låten var slut satte vi oss utmattade ner i soffan. Men när Wild ones sattes på, kollade båda på varandra och sen ställde vi oss upp igen.

"Heeey, I heard you are a wild one" Sjung jag väldigt falskt samtidigt som jag pekade på Sandra.

När rappen kom, misslyckades båda och vi låg på golvet och vek oss av skratt.

"I can't rap but I'll do my best" Sjöng Sandra i helt fel ton samtidigt som hon la armarna i kors.

"Look I'm Batman" Skrek jag helt random och mitt lakan blåste upp när jag sprang.

Jag vände mej om och kollade på SAndra som stod där och dog av garv. Även jag skrattade och när jag vände mej tillbaka för att fortsätta att springa. Krockade jag med någon. Jag ramlade bakåt och när jag tittade på Sandra slutade hon att skratta och jag kollade upp. Där stod Niall, Zayn, Louis och Linnea och bara stirrade på oss.

Jag ställde mej vingligt upp och drog snabbt av pappers glasögonen. Sandra kom och ställde sej brevid mej och vi båda tittade på varandra innan vi brast ut i skratt.

"Okeeeeeeyy" Sa Louis och tog tag Linneas hand innan dom försvann in till hans rum.

Linnea sa snabbt hej innan dom försvann.

Dom skakade sakta på huvudet innan dom också brast ut i skratt.

"I don't even wanna know what you have been doing" Sa Zayn och hängde av sej sin jacka.

"There is only one thing I wanna know" Sa Niall till Zayn och lutade sej mot honom.

"What" Sa Sandra och jag förväntansfullt samtidigt.

"How the hell did we get two phsykos too girlfriends? I meen we are good guys! Right?" Sa Niall skämtandes och tittade på Zayn.

"Yeah! We are really good guys! We don't deserve this" Sa Zayn och låssades gråta.

Niall kramade om honom och jag och Sandra himlade ögonen mot dom innan vi gick tillbaka till Harry Potter filmerna.

"Jag tycker inte att vi är SÅ konstiga" Sa Sandra och ryckte på axlarna.

"Inte jag heller, Vi har ju bara Harry Potter maraton med inlevelse" Sa jag skrattandes och vi satte oss ner i soffan.

Efter ett tag kom Zayn och Niall för att göra oss sällskap.

"Where is Harry and Liam" Sa Sandra och kröp närmre Zayn.

"Liam went too meet Danielle and her friend. And you guys should know where Harry is" Svarade Zayn och jag och Sandra kollade förvånat på varandra.

"No, why would we" Sa jag förvirrat och rynkade pannan.

"When we went for dinner, Harry said that he wanted to go home, so he took a taxi" Sa Zayn.

"What isn't he here" Frågade Niall och ställde sej upp.

"No" Sa jag kort.

Alla kollade oroligt på varandra och sen hämtade vi Louis och Linnea för att gå ut och leta efter honom.

 

Louis perspektiv:
Jag och Linnea sprang ut till stranden och letade medans Zayn och Sandra gick ut och kollade till höger om vårt hus och Niall och Jenny gick till vänster.
Vi sprang och sprang och redan efter 50 meter ångrade jag att vi tog sandvägen.
Sanden gjorde så att fötterna sjönk ner och gjorde det hur jobigt som helst att springa. Men Linnea sprang på och hade inga problem, så jag kände mig tvingad att forsätta springa. När vi sprungit i några minuter såg jag en skepnad några meter bort. Jag fick genast mer energi och sprang fort till Harry som låg avtuppad vid en sten.
"Harry" Skrek jag och sprang fram till honom.

Jag försökte få honom att vakna medans Linnea ringde Niall med min mobil.
"Don't tutch me" Sa han sluddrigt men gjorde inget motstånd när jag drog upp honom så att han satt rakt.
Efter bara några minuter kom Niall och Zayn med Sandra och Jenny hackihäl.
"Harry what happend" Frågade Zayn och ställde sig på huk för att hamna i samma höjd som Harrys huvud.

"Klara called" sa han och tog en till klunk av vodkan han hållde i handen.

Niall böjde sej också ner och tog flaskan ifrån honom. Harry tittade argt på Niall, men sen började han att prata.

"She said: Its easier if we're just friends" Sa han och började gråta.

"That sucks man! Im sorry" Sa Niall och klappade honom på ryggen.

"Its going to be alright I promis" Sa jag och tog tag i hand armar. "Lets go home now" Sa jag sen och försökte dra upp honom.

"Im staying here" Skrek han gråtandes och slog bort min händer.

Vi satte oss ner och pratade med honom länge. Jenny och Sandra sa att dom skulle prata med Klara och tillslut gick han med på att gå hem. Jag och Zayn hjälpte honom hem och vid dörren deckade han så vi la honom på soffan med en filt över honom.

Linnea var tvungen att åka hem, så jag följde henne till dörren.

"Sorry for that" Sa jag och log snett.

"No, you don't have too apologize! He's your friend, and he needed you" Sa hon förstående och gick närmre mej.

"Are you free tomorrow" Frågade jag och kollade in i hennes ljusblåa ögon.

"You tell me" Sa hon flörtigt och började leka med mina snören som satt på min tjocktröja.

"NO! Cus you'll be with me" Sa jag lika flörtigt tillbaka och kysstes hennes hand.

Hon fnissade högt och gick sedan ut genom dörren och hoppade in i en taxi.

Jag, niall, Zayn, Sandra och Jenny bestämde oss för att kolla klart på resten av Harry Potter. Efter mycket övertalande satt vi helt plötsligt med läppstift i pannan och pappersglasögon.

"I never thought this would happend to me" Sa jag och skrattade.

Alla killarna instämde medans Jenny och Sandra sa att det var vanligt för dom.

Jag skrattade hur mycket som helst. Jag fick en bild framför mej där Jenny och Sandra kollade på disney filmer och typ klädde ut dej till lejon eller nått. Vi tittade hela natten och kollade till Harry lite då och då för att se att han var okej.

Jag satt uppe enda till slutet av sista filmen innan jag la mig bredvid Harry i soffan. Jag kollade en sista gång på honom innan jag själv blundade. Det gjordet ont att se honom så här. Jag antog att det inte fanns något jag skulle kunna göra för att han skulle bli bättre. Men jag skulle göra det jag kunde för att få honom att tänka på andra saker. Hoppas bara att Klara ångrar sej. Jag undrar vad hon hade sagt mer? Tänkte jag precis innan jag somnade.


Shit, ganska galet att vi har kommit 40 kapitlar, och vi har typ as mycket som ska hända ! :D

Imorgon kommer det tyvärr inte upp ett kapitel, men på onsdag kommer nästa :)

Aja, kommentera flitigt som ni har gjort nu, så blir vi riktigt glada och känner oss motiverade till att skriva ! :) Hihi


Länkbyte !

Den här novellblogen måste ni gå in på ! Det är en tjej som har valt att vara anonym, Den handlar om två systrar som flyttar till London, för att dom har haft svårt... :) Mer får ni veta om ni kikar in !
Hon har skrivit 3 kapitlar, så det är lätt att komma ikapp! Dessutom är den grym ! :)



Kapitel 39

Tidigare (Sandras perspektiv)
Han nickade med ett leende på läpparna och jag tittade upp på honom och gav honom en lätt kyss på munnen. Han log mot mej och jag log stort tillbaka.
"I'm madley in love with you too" Sa han och började skratta.
"Ey, don't laugh at me" Sa jag och boxade till honom i magen.
Han skrattade ännu mer och la sin arm över mina axlar och vi gick tillbaka till resten av gänget. Jenny tittade på mej och jag log som svar att allt var bra. Hon gjorde tummen upp och vände sej tillbaka till Linnea och Louis som satt och pratade.
Vi hade bara burit ut ett litet bord där vi ställde maten och sen grillen där vi grillade på stranden. Vi hade struntat i bord och stolar, utan vi satt ner på stranden och åt.

Glad unga paret satt eld på stranden i sommar
Louis perspektiv:
Linnea hade precis gått på toa och jag satt fortfarande kvar på stranden, men en hamburgare i handen.
Jag kunde inte sluta le, jag tror att jag log hela den kvällen. Det var verkligen något speciellt med den tjejen, men det gick inte att sätta fingret på vad det var. Jag visste inte om hon tyckte att det var något speciellet med mej, allt jag visste var att jag ville veta mer om henne.
Jag hörde något bakom mej och vände mej om. Där kom hon emot mej med ett leende på läpparna. Jag tog tag i hennes hand och drog ner henne brevid mej. Hon skrek till och sen började båda skratta.
Vi började prata som vi hade gjort innan och nu var jag helt avslappnad, och ville inte att kvällen skulle ta slut. Det blev tyst och jag började tänka på spelningen vi skulle göra imorgon. Juste, visste hon vilka vi var? Tänkte jag och var tvungen att fråga.
"So, you don't know who we are. Do you?" Sa jag och vred huvudet mot henne.
"No! I meen should I know who you guys are" Frågade hon förvånat och vred sitt huvud mot mitt.
"We are really from London" Sa jag och hon skrattade åt mej. "What" Sa jag förvirrande och skratta lite lätt.
"I can hear that" Sa hon skrattandes.
Det klart att hon visste det, alla hade ju en accent, eller aa alla utom Jenny och Sandra. Tänkte jag och skrattade.
"Anyway" Började jag. "The reason why we are here is because we are a boyband, called One Direction. And we are doing some showes, intervjues, meet some fans and stuff" Sa jag och hon kollade konstigt på mej.
"OMG! Are YOU One Direction" Sa hon och lät förvånad. "My cousin absolutly loves you, she talks about you all the time" Sa hon och lät överraskad.
"And she never showed you a picture" Sa jag skrattandes samtidigt som jag skakade på huvudet.
"No" Sa hon och blev tyst. "NO wait! She has actually. You are the hot and funny one" Sa hon och vred långsamt mot mej och ett osäkert leende växte på hennes läppar.
Jag log stort och hon skrattade blygt.
"Well, I can't really say that I've seen a picture of you, cus that would make me a stalker" Sa jag och rynkade på pannan.
Hon började skratta och jag gick närmre hennes huvud och tog bort en hår slinga som hade lagt sej i hennes ansikte.
"But from the look of you now, you look got damn pretty" Sa jag och hon tittade sakta upp och in i mina ögon.
Hon fnissa till och jag satte mej rakt igen. Jag log och tittade ner och började göra figurer i sanden. Jag kände hennes blick på mej och jag log lite för mej själv. När jag tittade upp på henne vände hon på huvudet och jag började att skratta.
"I wanna know a bit about you" Sa jag efter vi båda hade skrattat ett tag.
"Okey, What do you wanna know" Sa hon och ritade ett hjärta i sanden.
"Anything" Sa jag.
"My name is Linnea Lundgren, and I'm seventeen years old! Ehm" Sa hon och skrattade.
Jag nickade och hon fortsatte att prata om sin familj och hur hon har haft det.
"I the type of girl that is a bit shy when I don't know a person, but when i get out of my shell, I the one who talkes the most" Sa hon och fnissade.
"Really?" Sa jag förvånat.
Det verkade inte som hon var så blyg, men hon kanske var det inom sej.
"Yeah, but it's weird! Tonight I haven't been that shy" Sa hon och log stort. "I guess it because of you" Sa hon och log osäkert innan hon började rita i sanden igen.
Jag kanske inte visade det, men inom mej ville jag springa till månen och tillbaka. Jag blev helt över lycklig.
"Tell me a secret" Sa jag busigt och hoppade ett steg närmre henne.
"Okey" Sa hon och tog ett djupt andetag. "There is something that you have to know about me" Sa hon allvarligt och la sin hand på mitt knä.
"What" Sa jag oroligt.
Hon har cancer! Eller är hon en kille? Fast hon ser inte alls ut som en. Men något måste vara fel på henne, hon kan inte vara så här perfekt. Tänkte jag och försökte inte visa att jag blev nervös.
"I" Började hon och jag nickade ivrigt.
"I absolutly looooove hambugers" Sa hon och drog bort sin hand från mitt knä för att gömma sitt ansikte i hennes händer, för att dölja hur mycket hon skrattade.
Jag satt blixt stilla med öppen mun.
"OMG! Your face" Skrek hon för att hon skrattade så mycket.
"You scared me" Sa jag skrattades och andades ut.
"Sorry but you need to know, that there is nothing that can come between me and my hamburgers" Sa hon skrattade.
Jag skrattade högt och puttade till henne på armen.
"I'm just kidding" Sa hon skrattandes. "But I love hamburgers" Sa hon allvarligt men snart skrattade hon ännu mera.
"Good to know" Sa jag och la mina händer på mina knän.
Vi fortsatte att skratta och prata. Men sen kom Louise och Smilla och sa att dom tyvärr var tvungna att åka hem. Vi gick till dom andra och alla sa hejdå till tjejerna. När jag skulle krama om Linnea höll jag henne lite extra länge och så gav jag henne en snabb puss på kinden. Hon blev lite röd och jag log stort mot henne innan dom åkte.

Nialls perspektiv:
Klockan var elva och tjejerna hade åkt hem. Liam, Danielle hade tagit en strandpromenad. Louis, Harry, Zayn och Sandra hade gått in och satt på en film.
Brasan var fortfarnade tänd och jag och Jenny hade ingen lust att gå in till dom andra för att titta på film, så vi satte oss på stranden framför brasan.
Hon satte sej mellan mina ben och lutade sin rygg mot min kropp och jag la mina armar runt henne.
Hon satte sej lite mer upp och gav ifrån sej ett hög suck.
"What was that for" Sa jag och skrattade lite.
"I'm just really happy right now! I don't want anything to change" Sa hon glatt.
"Yeah" Sa jag och pussade henne på huvudet.
"I didn't think my mom would let me stay! I wonder what change her mind" Sa hon och det såg ut som tänkte på andra saker.
Jag hade inte berättat för henne att det var jag som hade övertalat hennes mamma om att hon skulle få stanna. Jag tänkte inte göra det heller, men nu när hon faktiskt tog upp ämnet kände jag att det var ju inte direkt något dåligt, så jag berättade.
"Do you remeber when you and Sandra left after you had a fight with your mom" Sa jag och hon nickade. "I was still inside the apartment, and I couldn't stand the thought of not having you in my life, so I talked to her" Sa jag hon vred sin kropp och tittade upp på mej.
"Did YOU change her mind" Sa hon förvirrad och jag nickade sakta.
"What did you say" Sa hon och hennes kropp var fortfarande vriden och hon tittade in i mina ögon.
"That I love you and that I would protect you with my life" Sa jag och log snett. "And I ment every word of it" Sa jag och kysste hennes panna.
"That is the nicest thing anyone has ever done for me" Sa hon med gråten i halsen.
Jag skrattade lite och en tår föll ner från hennes kind.
"You don't have to cry" Sa jag och skrattade åt henne.
"This is happy tears" Sa hon och vred hela kroppen mot mej och kastade sej i min famn.
Jag ramlade bakåt och hon hamnade över mej.
"I've never been this happy" Sa hon och drog sina fingrar under sina ögon. "I love you so so so so so mutch Niall Horan" Sa hon och jag sprack upp i ett leende.
"I love you too" Sa jag och hon la sej på mitt bröst.
Vi låg där helt tysta och bara njöt av varandras sällskap.
"Have the police talked to you lately" Sa jag försiktigt.
"Jenny" Sa jag och skakade på henne, eftersom hon inte svarade.
Jag tittade ner och hon hade somnat. Eller inte, hon tjuvkikade lite och när jag tittade ner på henne igen stängde hon precis ögonen.
"I know you're not sleepning" Sa jag och skrattade åt henne. "Jenny" Sa jag och petade på hennes kinder några gånger.
"What" Sa hon och kollade upp på mej.
"Have the police called" Sa jag och hon gav mej en mördar blick. "I know you don't wanna talk about it! But I need to know" Sa jag allvarligt.
"Like you said, I don't wanna talk about it" Sa hon och reste sej upp.
"You don't have too talk about it, but just tell me if the police have called you" Sa jag och tittade upp på henne.
"NO" Skrek hon och jag blev lite irreterad.
"Jenny, this is serious! You know you have too meet him again, in court" Sa jag och reste mej upp jag cokså.
"Don't you think that I know this is serious" Sa hon argt och la armarna i kors.
"It doesn't look like it" Sa jag och rynkade pannan.
Hon öppnade munnen och svalde hårt innan hon började prata.
"You have no idea how I feel! How sad I get sometimes! You have no idea that every time I think about him I feel sick! Or how scared I really am! But trust me I know this is serious" Sa hon och en tår föll från henns kind.
Jag fick genast skuldkänslor och att se henne gråta var det värsta som fanns. Hon hade rätt. Jag har ingen aning om hur hon mår. Men det är ju för att hon aldrig säger någonting.
"Jenny" Sa jag tyst och sträckte min arm efter henne.
"Don't Niall, just don't" Sa hon med gråten i halsen och sprang därifrån.
Även fast jag visste att hon skulle stöta bort mej, ville jag ändå springa efter henne för att visa henne att jag fanns och att jag brydde mej om henne. Det var mörkt och svårt att springa i sanden men jag kom ikapp henne och srog henne i armen så att hon stannade upp och vände sej snabbt om.
"Leave me alone" Skrek hon högt.
"I don't wanna leave you like this" Sa jag och när jag skulle krama om henne puttade hon bort mej.
Jag drog till henne in mot min kropp igen. Hon puttade mej igen men jag höll emot så jag fortsatte att hålla om henne. Efter ett tag slutade hon att putta bort mej. Istället slappnade hon av och hennes ben vek sej, så jag satte mej ner på stranden med henne i knät.
"I hate him! I hate him" Skrek hon mot mitt bröst samtiidigt som hon hennes tårar sprutade från hennes ögon.
Även jag föll en tår och jag ville inget annat än att hon skulle sluta gråta.
Jag gungade henne framochtillbaka samtidigt som jag strök henne på huvudet. Efter ett tag slutade hon att gråta och gjorde ögonkontakt med mej för första gången.
"I'm sorry I got mad" Sa hon och suckade.
"It's okey! Sorry for not knowing how you've been" Sa jag och hon skrattade lite.
"That's not exactly your fault" Sa hon och skrattade lite till.
Jag nickade och vi ställde oss upp. Jag kramade om henne ordentligt och det kändes skönt att hon log.
Jag la min arm över hennes axlar och vi gick mot huset igen.

Zayns perspektiv:
Filmen var slut och Sandra låg och sov mot min axel, Louis var på toan och Harry hade sprungit iväg för att Klara ringde honom. När Louis kom tillbaka slog han i tån i en tröskel. Det lät som han hade brutit något eftersom han skrek så högt.
"GOT DAMN IT! THAT REALLY HURT" Skrek han och hoppade på ett ben till soffan.
Jag skrattade högre än högt och Sandra öppnade sakta ögonen.
"OMG did you get hurt" Sa hon orligt och gick fram till Louis.
"What do you think? My toe is bleeding" Sa han ledsamt och drog bort strumpan.
"There is only one word that i can say right now" Sa hon och suckade högt.
"What" Sa Louis och bet sej i läppen.
"PUSSY" Skrek Sandra och gick tillbaka till mej.
Både jag och Sandra brast ut i skratt och Louis satt bara där och putade med under läppen.
"My toe is bleeding" Sa han och torkade bort lite blod med sitt finger.
"I know, I'm gonna get you some paper" Sa Sandra med en tillgjord röst.
Innan hon gick in till köket för att hämta lite blött papper, så stannade hon vid Louis och nöp honom i kinderna. Jag började skratta ännu mera och även Louis började att skratta. Hon kom tillbaka och började plåstra om Louis. Jag satt och kollade på när hon agerade sjuksköterska.
Niall och Jenny kom in i rummet och satte sej brevid mej.
"Where Is Liam and Danielle? Are they still out" Frågade Niall oss förvånat.
"Nope, they are in their room" Sa jag och fortsatte att kolla på Sandra och Louis.
Såfort Jenny fick syn på blodet sprang hon fort till Sandra och Louis.
"What happend" Frågade hon.
"Haha he hurted his toe" Sa Sandra och ställde sej upp för att hon var klar.
Hon tittade på Jenny och spärrade upp sina ögon.
"It looks like you have cried! Are you okey" Sa Sandra oroligt och klappade Jenny kinden.
"OH, the fire was pretty warm" Sa Jenny och började att skratta.
"OH, I didn't know that fire was warm" Sa jag ironiskt och alla började att skratta.
"Are you sure" Sa Sandra och rynkade pannan mot henne.
Hon nickade och Sandra kollade skeptiskt på Jenny innan hon gick och satte sej i mitt knä.
Jenny och Niall gick upp till deras sovrum och jag, Louis och Sandra satt kvar och pratade. Klockan var rätt så mycket, men ingen av oss var trötta så vi satt kvar.
"Ey, did you get a kiss from Linnea" Sa jag och la mina armar över soff kanten.
"No, but I gave her one on the cheek" Sa han och log stort.
Han såg helt såld ut på henne. Han hade ett leende på läpparna hela kvällen, eller iallfall tills han slog i tån. Han såg jätte lycklig ut, men jag hade en aning om att han skulle få sitt hjärta krossat. Inte för att jag tror att Linnea skulle göra något dumt, för att hon hade verkat jätte trevlig och gullig tjej. Nej, utan för att hon bor på andra sidan jordklotet. Men jag ville inte påminna eller säga något om det.
"She seems really sweet" Sa Sandra och log mot Louis.
"She is" Sa han och skrattade.
"Maybe we should go too bed? We have to get up pretty early tomorrow" Sa Sandar och ställde sej upp.
"What do you meen with early" Sa Louis panikslaget.
"Yeah? Why do we have to get up early? I don't wanna do that" Sa jag klagandes.
"Ddin't me or Jenny tell you that you have on intervju tomorrow morning" Sa Sandra förvånat och började sen fnittra.
"No you didn't" Sa Louis la sin hand på sin panna och sedan drog han den genom håret.
"HAHA you don't have to get up THAT early" Sa Sandra och började att skratta.
Jag och Louis suckade högt och jag ställde mej upp. Louis vinkade dit mej, så jag gick dit och han stödjade sej mot mej. Han hade tydligen jätte ont i tån..
Sandra gick in till vårat rum och jag gick med Louis mot min axel in till hans rum. Precis när vi skulle öppna dörren kom Harry ut med röda rosröda kinder och man såg att han hade gråtit rejält.
"OMG! What's wrong Harry" Sa jag oroligt och la min fria hand på hans axel.
Han sa inget, utan han stod bara och tittade tomt på oss.
"Harry, are you okey" Sa Louis och släppte min axel.
"I think Klara just dumped me" Sa han lungt och tittade först in i mina ögon och sen in i Louis.
Jag och Louis kollade på varandra och Harry gömde sitt ansikte i hans händer och började gråta.

Här får ni ett lååååångt kapitel :) Hoppas att ni gillart !
Skulle vara as schysst om ni kom med ideer om vad som skulle kunna hända, för att vi har lite bloggtorka just nu om vad som ska hände med Klara och Harry och sen med resten av gänget :)
Skit kul att ni kommenterar, vi blir alltid så jäkla glada ! Varenda kommentar gör att man ler ! Fortsätt så :') //Jenny











kapitel 38

Tidigare(Liams perspektiv)
"I'm pretty sure I'm the happiest person in the world right now" Sa jag och log stort.
"No that's me" Hörde vi en röst utanför duschen.
Vi båda kollade förvånat på varandra och jag stack fram huvudet ut från duschdrapperiet. Där stod Louis och log mot mej.
"Whata hell dude" Sa jag och skrattade lite lätt.
"Sorry man! But this is a public bathroom" Sa han och drack en klunk vatten.
"But you have your own bathroom, in your own room" Sa jag och kollade konsigt på honom.
"It's taken by Harry" Sa han och gick direkt ut ur badrummet som ingenting.
Jag stoppade in huvudet igen och möttes av en skrattandes Danielle. Jag skakade på huvudet och hon log mot mej. Hur kunde jag ha fått en sådan vacker tjej? Tänkte jag innan jag kysste henne.


Harrys perspektiv:
Louis hade somnat så jag gick in på datorn och ringde Klara på skype. Vi ligger fem timmar före tiden i sverige så klockan var sju på kvällen där.
"Hey there Beautiful" Sa jag och log stort när hennes ansikte kom upp på dator skärmen.
"Hey" Sa hon och lyste upp.
Gud vad snygg hon var! Hennes hår var perfekt lockat och hennes ögon var så fina och perfekt isblåa.
"I miss you" Sa jag och tittade in i kameran.
"I miss you too" Sa hon.
"Klara" Frågade jag och försökte att inte visa min nervositet.
"Yes" Svarade hon undrande.
"Do you know that you are the most amazing girl I have ever met" Började jag.
"Thank you" Sa hon blygt och började skratta lite.
"I'm serious, you are! Everytime I look at you I can't help it but too smile and I feel like I can talk to you about everything" Sa jag och jag kände att jag blev lite röd.
Hon kollade på mej med en blick, att jag skulle fortsätta prata.
"I don't know about you. But I don't want anyone else but you" Sa jag och det kändes som en evighet innan jag fick ett svar.
"Me neighter" Sa hon och lättnaden var enorm. "But we don't need to tell the press, thats just gonna ruin everything" Sa hon och log sitt underbara leende.
"I totally agree" Sa jag och sträckte upp armarna medans jag gäspade stort.
Vi pratade tills jag kände att mina ögon gick i kors, så då sa vi hejdå.
Tänk att en sådann underbar människa ville vara med mej. Tänkte jag medans jag gick till sängen. Även fast jag var hur trött som helst kunde jag ändå inte somna. Det var för mycket glädje inom mej! Jag var i USA med mina bästa vänner och deras flickvänner, eller iallfall allas utom Louis. Och jag har precis sagt hur jag känner för Klara och hon känner samma sak för mej. Våra fans är dom bästa som finns och jag är nog den lyckligaste personen i världen. Jag började tänka på dagen som hade varit och det gjorde så att jag skrattade lite för mej själv. Jenny asså! Sa jag tyst för mej själv och skakade på huvudet. 
Nästa dag:
Jag satte mej hastigt upp i sängen och strax efter hörde jag ett skrik från köket. Jag hoppade upp ur sängen och sprang fort ner för trappan och in i köket.
"What happend" Skrek jag anfådd.
"There was a bird in the hause" Skrek Louis och han såg helt livrädd ut.
"Was it you, that screamed" Frågade jag och rynkade på pannan.
Han nickade sakta och jag brast ut i skratt.
"I thought it was a girl" Sa jag mellan skratt attackerna.
"Shut up! It's still inside the livingroom" Sa han och slog till mej på armen.
"It's just at bird Louis" Sa jag och gick in till vardagsrummet för att ta bort den.
Louis gick hukat bakom mej och jag kunde inte låta bli att skratta eftersom han såg så rolig ut. Jag kollade runt i rummet, men såg ingen fågel. Typiskt Louis att ha inbillat sej eller nått tänkte jag och precis när jag skulle vända mej om mot Louis, flög en liten fågel förbi mej och den snuddade min kind. Jag skrek samtidigt som jag hoppade till och Louis sprag fort därifrån. Jag fortsatte att skrika och båda två sprang snabbt ut till stranden där Sandra, Zayn, Jenny och Niall låg och solade. Vi ställde oss framför dom och jag kunde tänka mej hur fånig jag såg ut.
"Is something wrong" Sa Zayn och bytte blickar med oss och huset.
"It was a bird" Sa jag anfådd.
"Inside the hause" Fyllde Louis i.
Jenny, Sandra och Zayn började på direkten att skratta, men Niall flög upp från sin handuk och ställde sej bakom mej. Han såg minst lika livrädd som vi gjorde och dom andra började att skratta ännu mera.
"Is it still there" Frågade han försiktigt och svalde hårt.
"We don't kow" Sa jag och började bita på mina naglar.
"OMG! Stop being such a pussy" Skrattade Sandra och ställde sej upp.
Jag fnös åt henne och hon, Jenny och Zayn gick in till huset. När dom kom ut igen, höll Sandra i en låda och när hon öppnade locket flög fågeln ut. Jag ryckte til men den flög fort därifrån.
"Happy now" Sa hon kaxigt.
"Shut up" Mumlade jag tyst och vi gick in i huset igen.

Louis perspektiv:
Danielle och Liam hade åkt iväg till stan för att shoppa. Vi andra hade inget bättre för oss så vi bestämde oss för att efter vi hade ätit lunch, skulle vi vara på stranden hela dagen och sen på kvällen ha en liten grillfest med brasa. Vi hade gjort pannkakor och mitt i lunchen ringde Jennys telefon. Hon gick iväg och vi fortsatte att prata.
"Seriusly now, that bird was pretty big, wasn't it" Sa jag och Harry nickade ivrigt.
"It was smaller than my hand" Skrattade Sandra och visade sin hand.
"Well, your hand is pretty big" Sa Zayn och kollade på sin hand och sen på hennes.
"Who's side are you on" Frågade hon surt och la sina hand i hennes knä.
"Bros before hoes" Sa jag och klappade Zayn på axeln.
Han log och hon tittade surt mot honom. Vi hörde ett glädje skrik och Jenny kom springandes mot oss. Hon började skrika massa saker samtidigt som hon hoppade upp och ner. Det var både blandet på engelska och svenska. När hon skrek på svenska fattade jag inget och när hon skrek på engelska hörde jag inget. Jag kollade oförståendligt på henne och sen på dom andra, dom såg lika förvirrade som jag.
"Calm down" Sa Niall skrattandes.
Hon sprang fram till Harry och kramade om honom hårt.
"It was Klara on the phone" Sa hon och log. 
Jag fattade fortfarande ingenting men Harry började le stort som fan. Hon släppte Harry och fortsatte berätta.
"She told me that you have made it official" Fortsatte hon och nu fattade jag allting.
"That is awesome man" Sa jag och ställde mej upp för att ge honom en kram.
Alla andra började gratta honom och det blev världens kram kalas. Dom andra började diska och fixa allt, så jag smög undan och gick ut till stranden.
Jag tittade runt på stranden och mina ögon fastnade på tre tjejer som spelade volleyboll. Jag gick närmre och min blick stannade på en tjej med långt brunt hår. Hennes ögon var i samma färg som havet, ljusblåa. Hon skrattade högt med sina kompisar och det kändes som om allting rörde sej i slowmotion när jag tittade på henne.
Jag väcktes ur mina tankar av att jag fick en boll i huvudet. Jag böjde mej ner för att ta upp den och när jag rätade på kroppen stod hon mitt framför mej.
"I'm so sorry! Did I hurt you" Sa hon oroligt och hennes röst var som en ängels.
"No. I'm okey" Sa jag och räckte bollen till henne.
"Thanks" Sa hon och tog bollen.
Jag tror inte att hon eller hennes kompisar visste vem jag var, eftersom hon inte kommenterade det. 
Hennes kompisar stod och fnittrade i bakrunden, jag vet inte vad dom skrattade åt. Jag tittade ner i marken och då såg jag att min gylf var öppen. Jag stängde den snabbt och hon började skrattade åt mej.
"Well, it was nice to meet you" Sa hon och log stort innan hon vände sej om.
"Yeah, you too" Mumlade jag tyst och började promenera tillbaka.
Hon var så grymt vacker och jag stod där som ett fån med gylfen öppen. Tänkte jag och blev lite irreterad på mej själv. Alla var i vattnet förutom Jenny som låg och solade, jag hade inte en sån lust att bada så jag satte mej i sanden brevid henne.
"Who was that" Sa Jenny när hon såg att jag kom.
"I don't know! But I Would like too" Sa jag och log.
Hon gav mej ett busigt leende. Jag kollade konstigt på hene och hon tog på sej ett linne och började springa mot henne och hennes kompisar.
"Jenny don't do that" Sa jag med sammanbiten mun så att dom andra inte skulle höra.
Hon fortsatte att springa och jag fick ett grepp om hennes linne och hon bromsade. Vi var väldigt nära tjejerna och jag såg att dom kollade konstigt på oss. Det skulle bara bli pinsammare om jag sa emot, för jag visste att Jenny inte skulle ge sej. Så jag sa inget utan släppte linnet och gick brevid henne fram till tjejerna. 
"Hi, I'm Jenny" Sa Jenny och sträckte fram sin hand mot den vackra tjejen.
"Hello, I'm Linnea" Sa hon och log.
Hon tittade mot mej och började fnissa lite lätt. Linnea, nu visste jag iallafall vad hon hette.
Hon var så otroligt vacker och jag bara stod där och glodde på henne. Hennes hår föll perfekt, ögonen glittrade och kroppen var lång och smal. Hon gjorde mej stumm, jag brukar alltid vara den som pratar mest, men nu sa jag knappt någonting, jag bara glodde. 
"We are gonna have a barbeque dinner tonight, would you like to join" Frågade Jenny och kliade sej i hårbotten.
Dom kollade först på varandra men sen enades alla om att dom ville komma. Vi bestämde en tid och sen gick jag och Jenny tillbaka till dom andra.
"Thanks, but I'm still gonna kill you" Viskade jag och sen puttade jag henne så att hon ramlade ner i sanden.
Hon skrattade och sprang efter mej. 

Jennys perspektiv:
Alla hade gått in redan och jag och Sandra var nu på väg in i huset. När vi kom in, satte jag mej framför tv:n i soffan.
Jag hörde fotsteg så jag vände mig om och fick någon geggigt och blött på mej.
"WHAT THE HONESTLY FUCK" Skrek jag argt på Harry och Louis som stog framför mig och skrattade glatt.
"Payback is a bitch" Sa dom samtidigt och skrattade.
"What is this" Sa jag och tittade på mitt nu rosa hår som luktade tomater och vitlök.
Harry ryckte på axlarna och Louis började rabbla upp massa äckliga saker.
"A bit garlic sauce, cruched tomatoes, ketchup," Sa Louis som om det var helt normalt "What more did we had in" Frågade han Harry lungt.
"Dead spiders" Sa Harry lungt och Louis nickade.
"WHAT" Skrek jag.
Jag började flaxa med armarna samtidigt som jag började att gråta. Jag försökte få bort all sås från mej och mina händer började skaka.
Om det är något som jag är riktigt rädd för så är det spindlar! Det är sjukt pinsamt att jag har en fobi för spindlar, men så är det och att bara höra ordet spindel gör att jag ryser.
"Don't be sutch a pussy" Sa Harry och nöp mina kinder.
"We were just joking" Sa Louis och tog mig på min axel som var fylld av sås.
"There is no spiders in it" Sa Harry när jag fortfarande inte svarade.
"Best for you" Sa jag och andandes ut.
"You should take a shower" Sa Louis och dom började att skratta.
Jag gick in i badrummet och studerade mej själv i spegeln. Fyfan vad äckligt! Jag hade tomat/ lök sås i hela ansiktet, håret och på kläderna... Jag duchade läääänge och planerade hur jag skulle hämnas.
"Nice ass" Sa Niall som kom in i badrummet. "What have you done with your clothes" Frågade han och tittade på mina blöta kläder.
"Harry and Louis helled kechup and garlic dip on me" Sa jag och tog lite mer tvål.
Han skrattade, tog av sig kläderna och hoppade in i dushen med mig.
När han skulle gå in i duschen gick han in i glasdörren och det blev ett avtryck. Jag började as garva och han höll sin hand på sin panna. Jag gick fram till honom och pussade på hans panna. Han gjorde mej genast på bättre humör. Det går inte att vara på dåligt humör när man har en pojkvän som Niall.
När vi duschat klart gick jag ut och bytte om till jeans shorts och en tröja till, sen sminkade jag mej och gick ut till Sandra och Zayn som stod och kysstes vid kylen.
"You look fresh" Sa Harry som kom in och började skratta.
"Wish I could say the same" Sa jag ägande.
"OOoooohh" Buade Sandra.
Harry bara hånlog och gick ut till Niall för att ta fram grillen.
"What was that" Frågade Zayn och jag berättade vad dom gjort.
När klockan började närma sig sju kom de tre tjejerna och Louis sken upp när Linnea kom in genom dörren.

Sandras perspektiv:
Linnea och hennes två kompisar, Smilla och Louise, stod och pratade med Louis och Liam. Zayn stod med Niall, Harry och Danielle och pratade. Jag stod forever alone vid grillen och Jenny var helt borta. Jag skrattade lite för mej själv och när jag såg Zayn komma mot mej sprack jag upp i ett ännu större leende och en glädje spred sej genom hela min kropp.
"I can't really picture you barbequing" Sa han och pussade min nacke.
"What are you talking about? I rule" Sa jag och vände huvudet och log mot honom.
Han tog stekspaden som jag hade i handen ifrån mej och vände på en hamburgare. Det var bränd på den sidan och han rykade pannan mot mej.
"Oupsi" Sa jag försiktigt och började fnissa lite.
Han skakade på huvudet samtidigt som han suckade och jag klappade honom några gånger på axeln, innan jag gick för att leta upp Jenny.
Jag gick in i huset och såg att Jenny gick runt i cirklar.
"Vad fan håller du på med" Skrattade jag åt henne.
Hon stannade och när hon kollade upp på mej såg man en panik i hennes ögon.
"Vad är det" Sa jag och skrattade lite lätt.
"Ehm" Sa hon och blev tyst. "Ehm, jag eller asså"
"Men säg nu då" Sa jag stressat.
"Jag gick in på twitter lite snabbt bara" Sa hon och satte sej ner.
"Och" Sa jag och höjde ögonbrynet.
Jag hade en känsla om att det skulle handla om mej, annars skulle hon inte vrida och vända på saken. Hon blev tyst och jag blev otålig och började skrika på henne.
"OCH" Sa jag med höjd röst och öppnade mina armar.
"Chilla! Då var det en bild på dej och någon kille, sen med massa text om att du utnyttjade Zayn för pengar" Sa hon tyst och kollade ner i marken.
"Vaddå för kille" Sa jag förvånat och tog upp hennes mobil.
Hon ryckte telefonen ur min hand och tog sedan upp bilden för att visa mej. Jag kollade på mobilen med uppspärade ögon och sprang ut till Zayn. Han stod fortfarnade och grillade.
"Oh just in time, the food is done" Sa han och började lägga upp köttet på en talrik.
Jag tog talriken ifrån hans hand, gav den till Niall och sen drog jag med Zayn till ett avskilt ställe. Han började skratta men när jag gav honom en allvarlig blick, kollade han oroligt på mej.
Jag tog ett djupt andetag och visade honom bilden.
"I know what you are gonna say! But wait a minute! This guy is one of the gys that won a contest, you know yesterday! And i know I'm lauhing in the picture but he was funny and the media is making it look like I am useing you! But I'm not! I'm madley in love with you and i would never do that" Sa jag snabbt, stressat och sen andades jag ut.
"I know, you can relax" Sa han lungt och kramde om mej.
"Okey good! So you believe me" Sa jag försiktigt.
Han nickade med ett leende på läpparna och jag tittade upp på honom och gav honom en lätt kyss på munnen. Han log mot mej och jag log stort tillbaka.
"I'm madley in love with you too" Sa han och började skratta.
"Ey, don't laugh at me" Sa jag och boxade till honom i magen.
Han skrattade ännu mer och la sin arm över mina axlar och vi gick tillbaka till resten av gänget. Jenny tittade på mej och jag log som svar att allt var bra. Hon gjorde tummen upp och vände sej tillbaka till Linnea och Louis som satt och pratade.
Vi hade bara burit ut ett litet bord där vi ställde maten och sen grillen där vi grillade på stranden. Vi hade struntat i bord och stolar, utan vi satt ner på stranden och åt.
Så där ja! :) Vi lottade av er tre och då var det Linnea som vann, men Louise och Smilla, ni kommer ändå vara med som hennes kompisar! :)
Sorry för dålig update i tisdags, onsdags och igår! Men vi har haft prov, inlämnigar och små läxor! Och hur nördigt det än låter så måste skolan gå först :P
Imorgon och på söndag kommer det iallfall upp kapitel :) Btw så kommer nästa kapitel fortsätta på grillmiddagen.
Såg att statestiken har ökat med ganska många pers och vi ville bara säga hejsan till våra nya läsare :) Så Hellooo :)
Aja, kommentera mycket så kanske det blir två kapitel imogon eller på söndag! Men det är bara om ni klarar över sju kommentarer! :)







LÄNKBYTEEE!

Ett länkbyte med en skiiiiiiit bra novellblogg !
Seriöst, även fast dom har skrivit 54 delar så måste ni läsa den ! Den är grymt bra och dom får verkligen med allt och gör den jätte verklig ! :)

http://theonedirectionnovells.blogg.se/
http://theonedirectionnovells.blogg.se/ 
(Min dator är typ CP, så det går inte att göra så att det blir en länk! Men kopiera och klistra in går ju) :)

Kapitel 37

Tidigare(Nialls perspektiv)
Klockan var runt fem, så alla utom Sandra och Zayn som skulle laga maten gick ut för att ta ett kvällsdopp.
Alla satte på sej badkläder och alla sprang ut till stranden. Precis när vi skulle ha spring tävling ut till vattnet, stannade Jenny upp.
"What if a shark comes" Sa hon och tittade på mej.
"It won't! Why did you change to swimsuit if you didnt thought you would go into the water" Sa jag och försökte övertala henne.
"I don't know. But i'm gonna go inside" Sa hon och vände sej om och började gå mot huset.
Jag kollade ut mot havet där Liam och Danille stod och kysstes, sen kollade jag mot Harry och Louis som stod brevid mej. Alla tre gav varnadra en blick och det var som vi läste varandras tankar. Jag nickade och vi smög fram till Jenny som nästan var inne i huset. Jag fångade henne och hon skrek till.
"Niall what are you doing" Skrek hon och svingade armarna i luften.
Harry och Louis tog tag i var sitt ben och jag tog i hennes armar. Sen bar vi henne.
"It's not funny" Skrek hon och försökte splattrade med benen.
"Oh yes it is" Sa Louis och vi började att skratta.
Hon skrek allt vad hon hade, fast det var ingen där på stranden så ingen kunde hjälpa henne. Vi gungade henne fram och tillbaka och när vi räknade till tre, slängde vi ut henne i havet.
Danielle och Liam blev blöta och jag, Harry och Louis stod vi strand kanten och garvade åt dom.
Jenny flög upp ur vattnet och sprang upp på stranden.
"You guys are dead" Skrek hon och fyllde händerna med sand, och kastade på oss. 
Jennys perspektiv:
Jag stoppade händerna ner i vattnet och fyllde båda med blöt sand. Jag smög upp bakom Harry och hällde sanden innanför hans badbyxor. Han vände sej hastigt om och skrek, då kastade jag ännu mer sand och den hamnade rätt i hans mun. Han spottade ut sanden och jag sprang skrattandes därifrån.
"I`m going to kill you bitch" Skrek han och sprang efter mej.
"That was my revange" Skrek jag skrattandes och fortsatte att springa.
Jag sprang fram till Niall och ställde mej bakom honom. Harry var snart ikapp mej och jag kramade om Niall hårt så att Harry inte skulle kunna ta mej. Niall tog bort mina händer samtidigt som han hånflinade mot mej. Jag gjorde puppy eyes mot honom men Naill skrattade bara och Harry lyfte upp mej.
Han bar mej mot vattnet och jag skrek på Niall, men han ignorerade bara.
"I know someone who's not getting lucky tonight" Skrek jag och fortsatte att banka Harry i ryggen.
Jag skulle precis hamna i vattnet men då hoppade Niall på Harry och jag sprang upp på stranden igen.
Harry och Niall började brottas på stranden och snart var Liam och Louis också med i brottnings matchen. Danielle kom upp ur vattnet och satte sej brevid mej.
"Who's winning" Sa hon kollade noga på dom.
"Not Harry anyways" Skrattade jag och kollade på Harry som låg mosad under killarna.
Vi fortsatte att skratta åt deras ansiktsuttryck och pekade på dom. Efter ett tag fortsatte dom brottas i havet och då blev det inte lika interessant så vi började prata om massa annat.
"So, how are you doing with everything" Sa hon allvarligt och vred huvudet mot mej.
"I'm doing pretty good I guess" Sa jag och ryckte på axlarna.
Jag gillade inte alls att prata om det, allt det gjorde var att riva upp sår och då började jag alltid att tänka på det och det gjorde mej alltid lika ledsen. Jag förstår att alla vill veta hur jag mår men att prata om det var inte jag ville. Jag vill glömma bort allt och låssats som om det aldrig har hänt. Men det går tyvärr inte eftersom jag måste vara vittne när han ska åtalas.
Hon nickade och jag bytte samtals ämne till något roligare. Vi började prata om hur länge Liam och hon har varit tillsammans och vad han har gjort för gulligt för henne.
När killarna kom upp från vattnet gav Harry mej en mördarblick och jag lipade mot honom innan han, Liam, Danielle och Louis gick in. Niall stannade upp framför mej och hjälpte mej upp.
"Am i still not getting lucky tonight" Frågade han flörtigt när jag hade ställt mej upp.
"I don't know" Sa jag retsamt och ryckte på axlarna. "Maybe" Sa jag och blinkade.
"But i saved you from the sharks! didn't I" Frågade han och putade med läppen.
Jag skrattade åt honom och gick fram och kysste honom. Vi båda log i kyssen och han lutade sin panna mot min, samtidigt som han hade sina armar runt min midja.
"I love you" Sa han tyst och jag kände hans varma andedräkt.
"I love you to" Sa jag och la mina händer på hans kinder.
När vi hade stått och kramats ett tag gick vi också in, eftersom maten var klar.

Zayns perspektiv:
Äntligen ensamma! Tänkte jag när dom sprang ut till stranden.
Jag gick fram till Sandra som stod och hackade grönsaker och kysste hennes nacke. Jag la mina armar runt hennes midja och snurrade henne ett varv och sen drog jag in henne mot min kropp. Hon ställde sej på tå och kysste mej.
"You are looking good" Viskade jag i hennes öra.
"I know" Sa hon och började att fnissa.
"Confident mutch" Frågade jag och skrattade.
Hon nickade, skrattade och vände sej om för att fortsätta hacka grönsaker. Jag var inte riktigt redo att släppa taget om henne så jag tog kniven och la den på sidan av skärbrädan. Hon vände sej om mot mej och log stort. Jag kysste henne passionerat, greppade tag i hennes lår och lyfte upp henne för att sätta henne på diskbänken. Jag kysste hennes nyckelben och fortsatte upp mot hennes nacke för att sedan kyssa henne på läpparna. Hon gav ifrån sej ett stön och jag bet mej i läppen.
Hon fnissde till och jag la min hand bakom hennes huvud.
"I guess they can wait with the food, huh?" Sa jag och hon nickade.
Vi kysstes hela vägen till sovrummet och jag la henne försiktigt på sängen. Vi båda andades häftigt och jag slet av mej min tröja och sen drog jag av hennes.
Vi båda låg anfådda på sängen och Sandra började helt plötsligt skratta högt. Jag kollade på henne och började själv skratta, även fast jag inte hade någon aning om vad hon skrattade åt.
"I saw a movie once" Började hon men avbröt sej själv för att hon skrattade så mycket. "And a guy poked at a pig and said: NÖÖÖÖÖÖFFFFF" Sa hon och gjorde ett gris ljud.
Jag blev helt tyst och kollade konstigt på henne.
"It's only funny if you seen the movie" Sa hon och fortsatte att skratta.
"I'm pretty sure, it's not THAT funny" Sa jag och skrattade åt henne.
Vi hörde röster nerefrån köket och jag kom på att vi inte hade gjort någon mat. Hon skrattade fortfarnade så jag satte min hand för hennes muc och vi gömde oss i garderoben. Louis skrek på oss och snart var rösterna inne i rummet. Jag höll fortfarande kvar min hand för Sandras mun så hon slickade på min hand så jag skrek till.
"That's disgusting" Viskade jag och torkade av min hand på en tröja.
Hon fnissade till och garderobs dörren flög upp.
"Where is my food" Skrek Niall och spott flög från hans mun och hamnade på min kind.
"Yeah, we are hungry" Sa Harry gnälligt.
"Sorry guys" Sa jag och log snett samtidigt som jag ryckte på axlarna.
"Other stuff got in the way" Sa Sandra och kollade busigt på mej.
"What could possibly be more important then making.." Sa Louis, men svbröt sej själv när han såg Sandras blick mot mej. "I don't think i wanna know" Sa han sen och alla Euwade innan dom gick ut.
"I don't get it" Sa Jenny som stod kvar.
"Come on" Sa Niall och drog ut henne från rummet.
Jag och Sandra brast ut i skratt och låg på golvet och vred och vände på oss.
"OMG their faces" Sa jag mellan skratt attackerna.
Hon la sej över mej och kysste mej innan vi gick ner till dom andra. Jenny stod och pratade i telefon, med Naill brevid henne, antagligen med en pizzagubbe eftersom Niall hade ett leende på läpparna. DEt såg ut som om han skulle börja dregla när som helst.
Jag satte mej vid bordet och fick arga blickar från Liam, Louis och Harry.
"I'm starviiiiing" Sa Harry gnälligt.
"Yea, me too! We could be eating right now" Sa Liam och kollade på mej och sen på Sandra som stod och pratade med Danielle.
"The pizza will be here i ten minutes" Sa Niall glatt och tog fram åtta glas och ställde dom på bordet.

Liams perspektiv:
Tjugo minuter senare, hade pizzan fortfarande inte kommit och alla satt otåligt och väntade vid matbordet.
"Jenny" Frågade jag och hon ryckte till. "What did the pizza guy say exactly" Frågade jag henne och hon vände sej om mot mej.
"That he was comming in ten minutes on his scooter" Sa hon och log.
"And what adress did you say that we lived on" Sa jag och rynkade pannan.
"5015 Hwy" Sa hon och tittade frågandes på mej.
"Are you serious" Sa Louis och slappnade av i underläppen.
"Yeah, Why?" Frågade hon och sjönk bak i hennes stol.
"OMG Jenny! Do you know how hungry I am" Frågade Niall gnällandes.
"Well, you were standing right next to her, you could have said the right address" Sa Danielle till Jennys försvar.
Alltid min tjej som försvara dom som ligger under. Tänkte jag och log lite för mej själv.
Alla suckade högt och alla började klaga på Jenny. Hon började rota i sin ficka och tog upp sin mobil. Louis ryckte den från hennes händer.
"Maybe, I should call" Sa han och nickade.
"Yeah maybe" Sa hon och började att skratta.
Han ringde till dom och sa att hans slav hade sagt fel andress, men att han skulle straffa henne. Vi alla började att skratta och Jenny gav oss en orolig blick. Sen sa han den rätta adressen och dom sa att NU skulle dom komma om tio minuter.
När det ringde på dörren sprang alla förväntans fulla fram till dörren och Niall tog alla pizzorna och sprang in tillbaka till köket, med alla efter honom. Någon var ju tvungen att betala, så jag stannade kvar och gav honom pengar och dricks. Danielle kom och tog mej i handen och vi gick tillsammans och satte oss för att äta.
Det var tyst hela middagen och maten tog snabbt slut.
"Now I'm stuffed" Sa jag och klappade mej själv på magen.
Alla nickade förutom Niall som log stort.
"I'm gonna go and make me a sandwich" Sa han och gick in till köket.
Alla började att skratta åt honom och medans han gick till köket, satte vi oss i soffan och satte på en film. När han kom tillbaka hadde han nutella i hela asniktet och jag slickade på mitt finger för att sen torka bort det.
"Thanks babe" Sa han ironiskt och drog bort huvudet.
"Awwsi, Anytime babe" Sa jag och nöp honom i kinderna.
När filmen var slut var klockan runt tolv tiden, och alla var trötta så vi bestämde oss för att gå och lägga oss.
Jag och Danielle gick in till vårat rum och såfort vi kom in, hoppade jag Danielle in i duschen. Jag såg att hon inte låste dörren, så jag öppnade den och droppade snabbt kläderna innan jag hoppade in. Vatten strålarna nudda min kropp och jag drog några handtag genom håret och lät vattnet rinna ner längst mitt ansikte, innan jag kysste henne intensivt.
"I'm pretty sure I'm the happiest person in the world right now" Sa jag och log stort.
"No that's me" Hörde vi en röst utanför duschen.
Vi båda kollade förvånat på varandra och jag stack fram huvudet ut från duschdrapperiet. Där stod Louis och log mot mej.
"Whata hell dude" Sa jag och skrattade lite lätt.
"Sorry man! But this is a public bathroom" Sa han och drack en klunk vatten.
"But you have your own bathroom, in your own room" Sa jag och kollade konsigt på honom.
"It's taken by Harry" Sa han och gick direkt ut ur badrummet som ingenting.
Jag stoppade in huvudet igen och möttes av en skrattandes Danielle. Jag skakade på huvudet och hon log mot mej. Hur kunde jag ha fått en sådan vacker tjej? Tänkte jag innan jag kysste henne. 
Så där ja ! Kapitel 37 ! Mycket kärleeeeek haha :)
Kom igen nu då ! Kommentera meraaa ! Det är det som får oss att vilja skriva ju !
Imorgon kommer det tyvärr inget kapitel, sorry ! Men vi har prov dagen efter och jag har inte pluggat någonting.. Haha :P
PS. Glöm inte tävlingen, som är i kapitlet under :)

kapitel 36

Tidigare (Zayns perspektiv)
Efter en timme kom vi på att vi måste gå hem och äta. Så vi skyndade på med kläderna och gick hem.
"There you are" Sa Louis när vi kom in genom dörren.
"You are late" Sa Niall .
"Again" Sa Harry lite små irriterat.
"You didn't said what time we had to come back, mom" Sa jag till Harry så han började skratta.
"The food is cold so you can warm in the micro if your hungry" Sa Niall och gick in i hans och Jennys rum.
"Are you hungry" Frågade jag Sandra, hon skakade på huvudet så vi gick in på vårt rum.
Sandra gick in i dushen och jag la mig på sängen och somnade direkt.


Jennys perspektiv:
"Morning Beautiful" Sa en röst.
"Morning" Sa jag sömnigt och öppnade ögonen.
När jag öppnade ögonen, var det Harrys gröna ögon jag såg och strax efter det fick jag en hink med iskallt vatten över mej.
"WHAT THE FUCK ARE YOU DOING" Skrek jag förvånat till honom och ruskade på huvudet.
"This was the only way" Sa han och flinade stort.
"I had my eyes open" Sa jag gnälligt och blinkade hårt.
"Eh, suck it up" Sa han kaxigt och gick glatt ut ur rummet.
Jag gick bort till spegeln och studerade mej själv. Jag var jätte blöt, håret stog ut åt alla håll och kanter, påsar under ögonen och en finne på kinden. Jag drog bort en droppe från min kind och muttrade lite svärord för mej själv på svenska.
"Good your up" Sa Niall som kom in i rummet.
"Yeah! Thanks to Harry" Sa jag och gnälligt.
Han skrattade åt mej och pussade mej på munnen.
Killarna skulle på en intervju, och jag och Sandra behövde inte jobba idag. Så vi bestämde oss för att ta en liten shopping tur.
"The interwiew starts at twelve" Fortsatte han och drog på sej en tröja.
"Okidoki" Sa jag glatt och gick in till badrummet.
Jag duschade av mej lite snabbt med varmt vatten och försökte få bort påsarna under ögonen.
När jag hade duschat, sminkade jag mig och tog på mig ett par jeans shorts och en skjorta till. Det var ju  sommar så det fick bli shorts, eller asså iallafall sommar här. I London var det ju slutet av oktober.
Killarna blev hämtade av Paul och jag gick ner till köket för att ta en macka. Sandra och Danille satt redan där och åt, så jag satte mej brevid dom och vi snackade lite innan vi skulle åka. Danille hade kollat upp bra shopping ställen så vi skulle slippa att virra runt.
Resan till shoppingställerna gick fort. Den affären som vi skulle först till, låg bara tio minuter ifrån huset, så det gick snabbt och smidigt. Dessutom var taxi schaförren jätte trevlig.
Vi gick först in och tittade på de lite "finare" affärerna med märkeskläder och sen gick vi in på dom andra affärerna. Jag tycker nog att de "billiga" butikerna är roligast, där hittar man alltid massor av fynd.
Den här gången hittade jag ett jätte gulligt gossedjur. Jag kom på att alla mina gosedjur är hemma i Sverige och gossedjur är ett måste! Sandra köpte också ett likadant gossedjur men i en annan färg.
När vi hade shoppat i lite mer än två timmar tog vi en promenad till huset där intervjuen skulle hållas för att kolla hur det gick för killarna.

Harrys perspektiv:
När vi kom in i det stora rummet sär det fanns en soffa, en filmkamera och en fotölj fick jag en nervös klump i magen. Jag brukar inte bli nervös innan intervjuer men nu började jag tänka om dom skulle fråga om jag var singel. Jag var ju inte tillsammans med Klara men jag hade ändå bjudit ut henne och kysst henne, så jag var väll inte helt singel. Även fast jag var singel, så ville jag inte förstöra något mellan mig och Klara genom att säga att jag var helt singel.
"Lets go" Sa en man som jobbade där och han tog ner mig till jorden igen.
Vi fick gå in i en lourge och byta om till andra kläder, sen fixade stylister vårt hår. Efter en timme var vi klara och fick gå in i det stora rummet igen där intervjunen skulle hålla hus.
"Hello boys" Sa Cathrin, hon som skulle hålla intervjun.
"Sit down please" Sa hon och pekade på soffan.
Vi satte oss ner och vi började att kall prata med henne.
"We are gonna start in a few minutes so if you need to go too the bathroom or take one last look in the mirror, you can do that now" Fortsatte hon.
"Did you here that Zayn" Frågade Liam och puttade till honom som satt helt inne i sin telefon.
"Huh" mumlade han fram.
"Do you need a mirror" Sa Louis och vi alla började att skratta.
Han tittade konstigt på dom och gick tillbaka till sin telefon. Efter några minuter började intervjuen.
"With us today is the fabulous One Direction" Sa Cathrin och kamera mannen vinklade kameran mot oss.
"Heeey" Sa alla samtidigt.
"How are you feeling today" Frågade Cathrin och log mot oss.
"I'm feeling great, Florida is a very beautiful city with alot of beautiful girls" Sa Louis och alla instämde.
Hon nickade mot oss och tog fram några lappar. Som hon sedan började läsa från.
"We have got alot of questions from girls who have tweeted us, are you ready to anwser them"
"YES" Skrek alla utom jag.
"I've been waiting for this moment all my life, finally my biggest dream will come true" Sa Louis överlycklig och alla började skratta.
"Well then I'm not going to let you wait" Sa Cathrin och började med första frågan.
"This is for you Harry" Sa hon och jag fick tillbaka den nervösa klumpen i magen, men jag log och låtsades som ingenting.
"It's going alot of rumors that you have a girlfriend, so are you single or not? Btw love you" Sa Cathrin och jag kände allas blickar vändes mot mig.
"Ehm" Sa jag och började skratta lite nervöst.
"I wouldn't say that I'm single but I wouldn't say that I have a girlfriend eighter" Sa jag flummigt.
"I don't get it so you don't have a girlfriend" Frågade hon och tittade oförståligt på mig.
"Nope" Sa jag kort.
"But you are not single" Frågade hon och tittade underligt på mig.
"It`s complicated" Sa jag och började le lite när jag tänkte på Klara.
"Okey next question then" Sa hon och tog fram nästa lapp.
"This question is for you Niall, and it's from Thereasa! I know you have a girlfriend but how would you feel about a threesome with her and me" Frågade hon och började skratta lite lätt.
"I'm just gonna ask Jenny, and I promis I'll let you know"" Sa han och alla började skratta.
Hon log och riktade kroppen mot Liam.
"Liam, have you and Danielle ever had a real fight" Sa hon med inlevelse och riktade micken mot honom.
"Hmm... no. The biggest "fight" we ever had were when I told her I was afriad of spoons and she thought I was joking so she took a spoon and hold it in very close to my face. But I got over it almost directly. I can't stay mad at Danielle she's to wonderful" Sa han och började le.
"How sweet" Sa Cathrin.
"Next question is for Louis: Are you still single, and if you are will you marry me".
"Yes I'm still single" Sa Louis och log mot kameran.
"So it's just to go and get him girls" Sa Zayn och klappade Louis på ryggen.
"Will you marry her then" Frågade Cathrin och log mot Louis.
"Yes I will marry... Viviane" Sa han efter att ha tittat på lappen. "Viviane we are official married now" Fortsatte han och blinkade in i Kameran.
Vi fortsatte intervjun med lite fler frågor, som vilken är din favorit färg? Gillar ni färgglada kläder på tjejer? Klänning vs jeans och t-shirt? Sen tog vi en fika paus. Vi drack läsk och åt tårta. När vi hade ätit upp, gick Cathrin på lunsh och vi sprang ut på balkongen för att titta ner på alla fansen.
Alla började skrika av lycka. Eftersom det var för många fans för att vi skulle kunna gå ner och skriva atografer, skrev vi jättemånga atografer uppe i huset där vi var och sen slängde vi ner dom.
Efter vi hade stått där ett tag, gick vi in igen. Och sen kom tjejerna också.

Nialls perspektiv:
Jag gick fram till Jenny och tjejerna för att säga hej. Jag kom plötsligt på vad en tjej hade frågat mej och jag var tvungen att fråga henne.
"Jenny what do you think about a threesome with me and another girl" Frågade jag henne.
"I'm in" Sa hon medans hon hängde av sig jackan.
"Perfect" Skrattade jag.
Hon himlade med ögonen mot mej och vi gick tillbaka till soffan. Hon satte sej i mitt knä och jag kramade om henne hårt.
"How was the intervjuv" Frågade hon och tittade på dom andra.
"Good" Sa Harry och vi killar, började att skratta.
"What" Frågade han och började skratta han också.
"I don't have a girlfriend, but I'm not single" Härmade Louis Harrys röst.
"But what wouls i should have said" Sa han oskyldigt.
"Not that" Sa Zayn och började as garva tillsammans med oss andra.
"I think it was cute to say that" Sa Danielle till Harrys försvar.
Vi fortsatte att skämta om det och skratta. Jag fick värsta skratt anfallet och blev helt röd i ansiktet för att jag skrattade så mycket.
"What did you buy" Frågade jag Jenny.
Hon rotade i några av påsarna och tog upp en vit kanin. "And alot of clothes" Fyllde hon i och log stort.
"Really? A bunny" Frågade Harry kaxigt.
"Yes a bunny, and it`s super cute so shut up" Sa Jenny lika kaxigt tillbaka.
"I bought one to" Sa Sandra glatt och tog upp en likadan kanin fast brun.
Vi tittade först på varandra och sen på dom innan vi skrattade. Cathrin kom in i rummet och sa att dom hade haft en tävling och att det skulle komma in tio fans som skulle få ta kort och prata lite med oss. Det var alltid lika kul att få prata lite mer personligt med fansen och att göra dom glade var det bästa som fanns.
När träffen var över tog tjejerna en taxi hem och vi åkte med Paul tillbaka till strandhuset.
Klockan var runt fem, så alla utom Sandra och Zayn som skulle laga maten gick ut för att ta ett kvällsdopp.
Alla satte på sej badkläder och alla sprang ut till stranden. Precis när vi skulle ha spring tävling ut till vattnet, stannade Jenny upp. .
"What if a shark comes" Sa hon och tittade på mej.
"It won't! Why did you change to swimsuit if you didnt thought you would go into the water" Sa jag och försökte övertala henne.
"I don't know. But i'm gonna go inside" Sa hon och vände sej om och började gå mot huset.
Jag kollade ut mot havet där Liam och Danille stod och kysstes, sen kollade jag mot Harry och Louis som stod brevid mej. Alla tre gav varnadra en blick och det var som vi läste varandras tankar. Jag nickade och vi smög fram till Jenny som nästan var inne i huset. Jag fångade henne och hon skrek till.
"Niall what are you doing" Skrek hon och svingade armarna i luften.
Harry och Louis tog tag i var sitt ben och jag tog i hennes armar. Sen bar vi henne.
"It's not funny" Skrek hon och försökte splattrade med benen.
"Oh yes it is" Sa Louis och vi började att skratta.
Hon skrek allt vad hon hade, fast det var ingen där på stranden så ingen kunde hjälpa henne. Vi gungade henne fram och tillbaka och när vi räknade till tre, slängde vi ut henne i havet.
Danielle och Liam blev blöta och jag, Harry och Louis stod vi strand kanten och garvade åt dom.
Jenny flög upp ur vattnet och sprang upp på stranden.
"You guys are dead" Skrek hon och fyllde händerna med sand, och kastade på oss.
Sådär ja! :) Imorgon kommer det tyvärr inget kapitel för att jag har tyska prov på måndag och Sandra har franska prov, så våran söndag kommer att bestå av plugg och träning! :) Hoppas att ni kommenterar! För att vi blir alltid lika glada av varenda liten kommentar! :'D

TÄVLING!
Det var ändå några som ville att vi skulle ha en tävling, så då tänkte vi ha en! :)
Det du ska göra är att:
*Motivera varför just du ska få vara med. Kan vara vilken motivering som helst, behöver inte heller vara lång :)
*Skriva lite om dej själv. Utseende, Personlighet, vad du gör på fritiden, hur gammal/heter osv.
Aa, typ det :) Ni har tills på onsdag på er! :)

Kapitel 35

Tidigare (Jennys perspektiv)
Efter jag hade tvättat ansiktet, kollade jag upp i spegeln och såg två blåa ögon. Jag vände mej om och Niall stod där genom blöt och helt naken.
"Are you sure you don't wanna join" Frågade han och bet sej i läppen.
"Yes I am" Sa jag och började att as garva.
Jag vände mej om igen och han attackerade mej bakifrån. Han gnuggade sitt hår i min nacke och några vatten droppar rann ner på min nacke och fortsatte ner till min svank.
"Niall" Skrek jag och han vände mej om så att mitt aniskte var en centimeter från hans.
Jag kollade upp på honom och sträckte på mej så mina läppar nuddade hans. Han bar upp mej och gick in i duschen med mej. Han kysste mej passionerat och dom blev mer och mer intensiva. Vi båda andades häftigt och han drog av mej min tröja, som var genom blöt. Just i det tillfället tänkte jag inte alls på Brian eller på det som hade hänt. Jag tänkte bara på mej själv och min underbara pojkvän.
När vi var klara och hade torkat oss, var klockan ett på natten och jag var dödstrött.
Dagen hade varit väldigt lång och jag hade fällt många tårar. Jag hade varit väldigt noga med att låsa dörren och stänga alla fönster. Dom hade fortfarande inte hittat Brian, så jag kände mej väldigt rädd och osäker. Polisen sa att dom säkert skulle hitta honom, bara att vi skulle vänta lite. Dom måste hitta honom, annars kommer klumpen i magen aldrig försvinna, tänkte jag och la mej på sängen.

Liams perspektiv:
Nu har det gått tre veckor sedan Jenny blev misshandlad, dom har hittat Brian och han väntar på att bli åtlad. Vi hade fått åka till polis stationen för att peka ut att det var han. Så fort vi hade gjort det såg man direkt på Jenny att hon kände en lättnad. Det är verkligen en stor skilland på henne nu och då. Nu är hon nästan som sitt gammla jag igen. Jag antar att det där aldrig kommer att gå bort, men det kändes skönt att hon mår bättre, både för hennes egen skull men också för Nialls skull eftersom han också har påverkats av hur Jenny mår.
Det bästa med att vi ska åka till Usa idag, är att Danielle ska följa med dom första dagarna. När jag frågade om hon kunde och när hon svarade ja, blev det kram kalas och jag kunde knappt vänta tills resan skulle bli av.
Det är inte en tour vi ska göra, utan vi ska åka runt och träffa massor utav fans, göra små spelningar, några intervjuer och några signeringar. Så det kommer nästan bli som en slapp semester, fast med lite jobb.
"Danielle! Paul and the guys are waiting for us" Skrek jag otålig från hallen.
"I'm comming" Sa hon när hon kom springandes med två resväskor i handen.
"Wow, that is alot of bags" Sa jag och hjälpte henne bära en.
"Me, Sandra and Jenny are going to shop when we are there" Svarade hon och log stort.
"What ever you say" Sa jag och låste dörren.
Vi gick ner till bilen och packade in. Sen väntade vi och väntade...
"Where is Sandra and Zayn" Frågade jag när det gått tio minuter sen vi skulle samlats.
"I'll go up and check" Sa Jenny och sprang upp tför att hämta Zayn och Sandra.
Efter yttligare fem minuter kom Jenny ner och sen efter fem minuter till kom Zayn och Sandra ner.
"Finally" Sa Harry och Scaffören startade bilen.
"Turn up the radio" Skrek jag när jag hörde vilken låt det var.
Everone else in the room can see it, everone else but youou
"Baby you light up my world like nobady else" Sjöng jag och tittade in i Danielles ögon.
"The way that you flip you hair gets me overwelmd" Sjön Louis och tittade in o Harrys ögon. Harry slängde med håret och log blygt mot Louis.
Alla började skratta högt sen blev det tyst.
"YOU DON`T"  Alla tittade på Jenny.
"Know..." Försökte hon tona ut det med lite tystare.
"What do you all looking at" Sa hon förvånat.
"Don't sing.." Sa Harry och skakade på huvudet.
Jenny började sjunga högre och flyttade hennes huvud närmre Harry. Vi alla började att skratta och Harry kollade konstigt på Jenny.
"You are weird" Sa Harry och skrattade.

Louis perspektiv:
När vi kom fram till flygplatsen var det en massa fans där, vi stannade en stund för att prata med dom och ge atografer.
"LOUIS I LOVE YOUR ASS" Skrek en tjej med rött långt hår.
"You want to feel" Sa jag och gick fram till henne.
Jag tog tag i hennes hand och förde den till min rumpa. Hon skrek av glädje och jag började skratta.
"Louis stop flirting and get over here" Sa Harry så jag gick till honom.
Jag tittade bakåt på tjejen i det röda håret och blinkade mot henne.
"I love you" skrek hon efter mig.
"I love you too" Skrek jag tillbaka och log.
Vi fick några bhar slängda på oss innan vi lämnade bagaget och gick sedan på vårat privatplan. Nu kommer det säkert vara på första sidan i tidningen att jag lät en tjej ta på min rumpa... tänkte jag och började skratta för mej själv.
"Why are you laughing" Frågade Harry och kom och satte sig brevid mig.
"Eh it was nothing" Sa jag men han hade redan vänt bort huvudet och börjat prata med Zayn. Då började jag skratta igen.
"Why are you sitting there and laughing by yourself" Frågade Jenny och började skratta.
"Well now youre laughing all by yourself to" Sa jag ägande.
"No I'm laughing with you" Sa hon och började skratta lite mer.
"Well then im laughing with you" Sa jag och skrattade för att jag hade lyckats missleda henne från frågan hon ställde i början.
"Okey" Sa hon och skrattade.
"We have to find you a girl Louis" Sa Zayn från ingenstans.
"But what about Harry" Sa jag och kramade om Harry.
"He has Klara" Sa Sandra och log.
"Am I the only one who is single then" Frågade jag lite förvånat.
Jag hade inte alls tänkt på det. Men så var det, tänkte jag och blev mer förvånad. Dom nickade mot mej och jag tittade ner i marken. Jäkla glädjedödare, muttrade jag för mej själv.
"But we are going to find you a girl in the US" Sa Harry och gnuggade om mig i håret.
"I don`t know about that idea" Sa jag osäkert.

Zayns perspektiv:
Efter flyget åkte vi till ett strandhus där vi skulle bo i fyra dagar.
"Me and Sandra will take the big bedroom" Sa jag och gick in först i det stora strandhuset.
"Me and Jenny will take the bigger bedroom" Sa Niall glatt som kom in strax efter.
"And Me and Danielle will take the biggest bedroom" Sa Liam ägande som kom in sist.
Alla började leta efter det bästa rummet.
Det slutade med att Harry och Louis fick det största sovrummet, Danielle och Liam fick det näst största, Niall och Jenny fick det tredje största och jag och Sandra fick det minsta.
"Atleast we got the best wiew" Sa Sandra tittade ut genom fönstret medans hon skrattade glatt.
"Yeah" Sa jag och skrattade.
Klockan var inte så mycket, så jag och Sandra bestämde oss för att ta en strandpromenad medans dom andra lagade middag.
"Omg it is so beautiful here" Sa Sandra och tittade ut på vågorna.
"Yeah I love the sand" Sa jag, jag märkte inte hur konstigt det lät förrens jag sa det.
"I love the sand to" Sa hon och tog av sig sina skor. 
Jag tog också av mig mina skor. Det är så skönt med sand mellan tårna.
"Hold my shoes" Sa hon och gav mig sina skor, sen började hon springa och gjorde en handvolt. Fast hon hamnade på rumpan istället för fötterna.
"Are you okey" Frågade jag och sprang fram till henne.
"Yeah! That was on purpouse" Sa hon och började skrattade.
Jag nickade ironiskt och vi fortsatte att gå. Vattnet åkte upp på mina fötter och det svalkade skönt.
"Now its your turn" Sa hon plötsligt och log sitt bredaste leende.
Jag kännde mig tvungen att köra, även fast jag egentligen inte hade någonaning om hör man gjorde. Det såg så lätt ut när Sandra gjorde så jag drog upp byxorna och började springa. Jag slängde mig framåt och helt plötsligt låg jag på marken.
"Are you okey" Frågade hon och tog mig på axeln medans hon skrattade så mycket att hon nästan sprack.
"Im fine" Sa jag och försökte dölja hur ont det gjorde i mitt knä.
"Come on don't be so sencetive" Sa hon och skrattade.
Jag gav henne mördarblicken innan jag klev upp lite halft haltande, men hon bara skrattade.
När vi gått ett tag satte vi oss ner.
"Don't you want to go in the water" Sa hon och tittade vädjande på mig.
"You know i can't swim" Sa jag.
"But we can stay were its shallow" Sa hon och log.
"It`s cold and we don't have any swimsuits" Sa jag som satt så bekvämt här på stranden.
"I`m going in anyway" Sa hon och började gå mot havet.
"Are you sure you don't want to come" Sa hon och började klä av sig kläderna. "You're lost" Sa hon och började gå till havet.
Jag tänkte i någon minut innan jag tog av mig kläderna och började gå till havet jag också
"You camed" Sa hon och vände sig om när jag kom och kramade henne bakifrån.
"Ofcurse" Sa jag och lyfte upp henne och kysste henne intensivt. Kyssarna blev mer och mer intensiva.
Efter en timme kom vi på att vi måste gå hem och äta. Så vi skyndade på med kläderna och gick hem.
"There you are" Sa Louis när vi kom in genom dörren.
"You are late" Sa Niall .
"Again" Sa Harry lite små irriterat.
"You didn't said what time we had to come back, mom" Sa jag till Harry så han började skratta.
"The food is cold so you can warm in the micro if your hungry" Sa Niall och gick in i hans och Jennys rum.
"Are you hungry" Frågade jag Sandra, hon skakade på huvudet så vi gick in på vårt rum.
Sandra gick in i dushen och jag la mig på sängen och somnade direkt.

Sorry för inget igår, men här har ni det! :) (eftersom ni får kapitelet nu, så blire inget ikväll) :)
Vi fick två kommentarer om att dom ville att vi ska ha en liten "Tävling" där man kan vinna en karaktär i novellen. Fast det kommer att bli en sommarromans med Louis :)
Så vi vill bara veta om det finns flrea som är intresserade att vi har en tävling? Så kommentera gärna om ni är intresserade :) och om ni är det så fixar vi det :)



Kapitel 34

Tidigare(Jennys perspektiv)
"Ska vi åka hem till dej och Niall nu och packa all dina kläder" Frågade mamma när vi satt i Pauls bil.
"Vadå packa" Sa jag förvånat och kollade på Sandra.
Sandra rynkade pannan och jag kollade sen förvirrat på mamma.
"Ja, du ska föjamed mej hem till sverige nu" Sa mamma.
"Jag ska inte alls hem till sverige nu! Jag ska hem till Niall nu" Sa jag argt.
"Men lilla gumman, det klart att du ska hem till sverige nu. Du har precis blivit misshandlad och jag kan inte skydda dej när du är här." Sa mamma och kollade in i mina ögon.
"Det finns ingen som helst andlednig för mej att åka hem" Skrek jag.
"Jo det gör det! Han kan slå till när som helst igen! Men om du är sverige kan han inte komma" Sa mamma och klappa mej på kinden.
"Rör mej inte" Sa jag och puttade bort handen. "Han kan visst komma till sverige. Han kom ju till London från Irland, så varför skulle han inte kunna komma från Irland till Sverige" Frågade jag och la armarna i kors.
"Du ska hem Det finns inget att diskutera" Sa hon bestämmt.
Mina ögon blev vattniga och jag gömde ansiktet i mina händer.


Zayns perspektiv:
Jag hade precis kommit hem från att ha jobbat en stund med Harry, Liam, Louis och Niall, när Sandra kom instormandes in i lägenheten. Jag satt och kollade på tv och när jag vände mej om såg hon inte alls glad ut.
"Hello babe" Sa jag glatt sänkte ljudet.
Hon svarade inte, utan hon gick direkt in till sovrummet och smällde igen dörren. Jag stängde av tv:n och öppnade försiktigt dörren.
"Is everything alright, did something happend with Jenny" Sa jag oroligt och satte mej vid sängkanten.
"No" Sa hon döljande.
"Come on tell me" Sa jag och la min hand på hennes rygg.
"Jennys mom is forcing her to go back to sweden" Sa hon surt.
Jag tänkte precis öppna munnen, men då började hon att babbla.
"I can't belive her! She can't just come over and drop a bomb like that! I meen, I guess that Anna feels that she have too protect her. But Jenny doesen't have too leave because of it. Like, she doesn't even want to leave" Sa hon snabbt samtidigt som hon satte sej upp och la armarna i kors.
"What did Jenny say" Sa jag med uppspärrade ögon.
"They started screaming at each other, and then Jenny started to cry" Sa hon och svalde hårt.
"But why does she wan't Jenny too leave, is she doesn't wanna leave" Frågade jag och rynkade panna.
"I guess she doesn't wan't Jenny to get hurt. But I need her here" Sa hon desperat och la sitt huvud på min axel.
Jag la mina armar runt henne och vi satt där ett tag.
Klockan började närma sej nio och vi bestämde oss för att byta om till myskläder och titta på en film. Jag höll upp Harry Potter och den vises sten och Sandra nickade ivrigt. Vi satte oss ner och precis när jag skulle sätta på play hörde vi skrik. Sandra tittade på mej med stora ögon och vi sprang ut ur lägenheten. Där stod Jenny och hennes mamma i trapp uppgången och skrek på varnadra. Dom skrek massa saker på svenska till varandra och jag fattade ingenting.
"what are they saying" Frågade jag Sandra nyfiket. "What are they saying" sa jag igen eftersom hon inte svarade.
"Go away" Sa Sandra efter Jenny sagt någonting på svenska.
"I`m not going to go" Sa hon igen men den här gången efter Jennys mamma.
"If your not going i am" härmade hon Jenny.
Jenny gick argt ut och slängde igen dörren.

Sandras perspektiv:
"Jenny vänta" Skrek jag efter henne.
Hon tittade bakåt och stannade upp.
"Kom vi sätter oss vid ett nattcafe så vi kan prata i lugn och ro" Sa jag och kramade om henne.
Hon var väldigt orolig, ledsen och arg över att hennes mamma inte ville att hon skulle vara här.
"Jag lovar att hon kommer låta dig stanna. När hon ser hur mycket du vill vara här så kan hon inte tvinga dig att åka tillbaka till sverige" Sa jag övertygat.
"Men tänk om hon gör det" Sa hon och började gråta.
Vi började prata om hur vi skulle göra för att få henne att stanna och bestämde oss för att göra upp en plan för hur vi skulle säga när vi kom fram till cafet. Vi beställde två chailatte och började planera.
Det här hände eftersom vi var helt oförberedda på att något sånt här skulle hända och var därför inte försiktiga. Nu när vi vet att sånt här kan hända kommer vi att vara förberedda och försiktiga. Vi kommer aldrig gå själva och vi kommer gå kurs i självförsvar.
Det är bättre för Jenny att bo här för att killarna har livvakt och alltså har vi på settochvis också livvakt.
Det är alltså större chans att råka ut för det här i Sverige eftersom Jenny inte kommer ha samma skydd där som här.
Vi finslipade lite på vår plan tills den blev riktigt bra. Hon kommer inte kunna säga emot den, tänkte jag och drack upp det sista av min latte.
Nu hade Jenny lugnat ner sig och hon verkade förlita sig på vår plan. Hoppas nu bara att den funkar.
Vad ska jag göra om Jenny försvinner? Jag kommer intre få vara kvar här om inte Jenny är här. Då kommer jag vara tvungen att åka tillbaka till Sverige. Tråkiga sverige. Utan Zayn. Jag kände att tårarna började komma men jag skakade bort dom.
"Är du klar" Sa jag och reste mig.
"Yes" Sa Jenny och drack upp det sista ur muggen.
"Då går vi" Sa jag och gick ut ur dörren.
Vägen tillbaka gick fortare än vad jag trodde, helt plötsligt stod vi utanför hotellet Jenny och Nialls lägenhet. Vi gick in och Anna satt vid köksbordet och läste något.
"Kom så vi kan prata enskilt" Sa Anna till Jenny.
Jag tänkte att Jenny behövde lite backup så jag följde också med in. Jenny började så som vi hade bestämmt och Anna avbröt henne redan efter första meningen.
"Jag antar att du får stanna här då" Sa Anna och log snett.
Jenny och jag tittade på varandra och sen började vi skrika halsen av oss utav glädje. Jag förstod inte hur Anna kunde ha gått med på det så här fort. Jenny sa inte ens hälften av dom sakerna som hon skulle säga.
"OMg är du seriös? Får jag stanna" Sa Jenny överglad som stod och hoppade med mej på stället.
"Ja, men bara om du lovar att vara försiktig! Om något sånt här händer igen får du åka hem" Sa hon strängt.
"Jag lovar" Sa Jenny och kramade om henne hårt.
Jag kramade också om Anna. Niall kom ut från badrummet och kollade på oss med ett snettleende på läpparna. När Jenny berättade att hon skulle få stanna, blev Niall jätte glad och sprang fram och lyfte upp henne. Vi sa godnatt och jag gick tillbaka til Zayn.
"Where did you go" Sa han när han kom emot mej.
"We where at a night open cafe" Sa jag glatt och vi gick till soffan.
"So, I guess that Jenny is staying" Sa han och log ett brett leende.
"Yes. And do ypu know what that meens" Frågade jag honom och han skakade på huvudet. "That I'm staying" Skrek jag och slängde mej i hans famn.
Han log ett ännu bredare leende och kysste mej länge. Zayn satte på filmen och jag gjorde mej kurrade in mej i hans famn.

Jennys perspektiv:
När Sandra gick tillbaka till Zayn, fixade jag och mamma i ordning hennes säng.
"Mamma" Sa jag och hon tittade upp på mej. "Det betyder verkligen mycket för mej att du låter mej stanna här" Sa jag och log mot henne.
Hon la undan lakanet och gick fram för att krama om mej.
"Jag saknar att ha dej hemma, det gör vi alla" Sa hon och pussade mej på huvudet.
"Jag saknar er också, och det är inte därför jag inte vill komma hem! Men grejen är den att jag vill verkligen avsluta det jag har påbörjat och jag vill inte att rädslan för Brian ska komma ivägen för det. Jag vill liksom inte ge upp! För att jag verkligen älskar staden, jobbet, att resa och killarna. Det här är det bästa jag har gjort i hela mitt liv" Sa jag och la en kudde på sängen. "Inte för att jag  har levt så länge, men ändå" Sa jag och skrattade högt.
Hon skrattade också och kramade mej lite hårdare innan hon la sej på sängen.
"Jag ska nog sova nu, det har varit en lång dag" Sa hon och släckte lampan.
"Mm, tack igen" Sa jag och stägde dörren efter mej.
När jag varpå väg till vardags rummet fick jag helt plötsligt jätte ont i huvudet, så jag gick in till bardummet för att ta en huvudvärkstablett. När jag skulle ta ner handtaget till badrummet hörde jag Niall sjunga. Jag log lite och drog sakta ner handtaget så att han inte skulle märka det.
"And when I hell the keyyyyyyy" Sjöng han och höjde tonen på key.
Jag harklade mej lite och han stack fram huvudet från duschdraperiet.
"Do you wanna join" Sa han och höjde båda ögonbrynen samtidigt.
"Haha, my mom is here" Sa jag och började att skratta.
"She won't notice" Sa han och flinade.
"Another time! I'm kind of tired" Sa jag och började rota efter en tablett.
Efter jag hade tvättat ansiktet, kollade jag upp i spegeln och såg två blåa ögon. Jag vände mej om och Niall stod där genom blöt och helt naken.
"Are you sure you don't wanna join" Frågade han och bet sej i läppen.
"Yes I am" Sa jag och började att as garva.
Jag vände mej om igen och han attackerade mej bakifrån. Han gnuggade sitt hår i min nacke och några vatten droppar rann ner på min nacke och fortsatte ner till min svank.
"Niall" Skrek jag och han vände mej om så att mitt aniskte var en centimeter från hans.
Jag kollade upp på honom och sträckte på mej så mina läppar nuddade hans. Han bar upp mej och gick in i duschen med mej. Han kysste mej passionerat och dom blev mer och mer intensiva. Vi båda andades häftigt och han drog av mej min tröja, som var genom blöt. Just i det tillfället tänkte jag inte alls på Brian eller på det som hade hänt. Jag tänkte bara på mej själv och min underbara pojkvän.
När vi var klara och hade torkat oss, var klockan ett på natten och jag var dödstrött.
Dagen hade varit väldigt lång och jag hade fällt många tårar. Jag hade varit väldigt noga med att låsa dörren och stänga alla fönster. Dom hade fortfarande inte hittat Brian, så jag kände mej väldigt rädd och osäker. Polisen sa att dom säkert skulle hitta honom, bara att vi skulle vänta lite. Dom måste hitta honom, annars kommer klumpen i magen aldrig försvinna, tänkte jag och la mej på sängen.

Nästa kapitel tänkte vi att vi skulle hoppa fram tre veckor, typ till när dom ska åka till USA, för att det inte ska bli så deppiga kapitel.
Ni får gärna komma med ideer om vad som kan hände i USA :) Skulle vara skit schysst eftersom vi själva inte har några ideer :P

Kapitel 33

Tidigare (Nialls perspektiv)
"You don't have too worry" Sa en polis man och tog mej på axeln.
"How can I not worry" Frågade jag och kollade upp på honom.
"It's probably just her adrenaline going out of her body or that she is exhausted" Sa han lungt med ett snett leende på läpparna.
Jag nickade och blev lite lungnare. Alla var tysta hela vägen till sjukhuset. Det ändå man hörde var Sandras snyftningar och bilmotorn. Massa tankar flög runt i mitt huvud. Skulle Jenny klara sej? Vad hände efter? Vad hände om dom inte hittar Brian, skulle han slå till igen? Men framförallt vad kommer hända med Jenny? Jag måste erkänna att tanken hur hennes föräldrar kommer att reagera slog mej också.
Såfort vi kom in till sjukhuset sprang jag till disken där några sjuksköterskor stod.
"Jenny Karlsson" Sa Liam som kom dit först.
Hon gav oss vägbeskrivning och vi sprang bort dit och in i rummet. Jag kollade på sängen och när hon låg det brände bakom ögonlocken. Killarna gav mej en stöttande blick och Sandra sprang bort till sängen.

Sandras perspektiv:
Jag kollade bak på Zayn innan jag sprang fram till Jenny. Hon hade ett sår på läppen och hon var jätte röd på kinden. Jag satte mej på sidan av sängen och tog hennes hand, samtidigt som jag strök henne längst kinden. Jag slutade sen och pusade henne på pannan. Jag iakttog henne noga och tanken på vad Brian hade gjort mot henne var outlidig.
Hur kan det ha gått såhär långt? Varför ska livet vara så orättvist, vad har hon gjort mot honom? Tänkte jag och fällde en tår.
"Snälla vakna Jenny! Du måste vakna. Jag behöver dej. Vem ska annars göra konstiga saker med mej, vem ska vara pinsam med mej eller vem ska dansa med mej på randoma ställen? Vi ska ju bli gråhåriga tillsamans" Sa jag tyst och blinkade bort en tår.
Jag log lite för mej själv när jag tänkte på alla underbara minnnen vi har haft tillsammans.
Jag tittade bak på killarna som stod vid dörröppningen, dom kom mot mej och Zayn satte sina hände på mina axlar och Louis ställde sej brevid mej. Liam, Harry och Niall gick till andra sidan sängen. Niall pussade henne mjukt på munnen och sen satte han sej ner på en stol.
En sjuksköterska kom in till rummet och tog upp en journal. Jag harklade mej lite och hon tittade upp.
"Hello" Sa hon och log.
"Hey" Sa alla samtidigt.
"Whats wrong with her, why did she fainted" Frågade Niall och alla kollade uppmärksammat på henne.
"Let me see" Sa hon och drog sitt finger på pappret. "She has a slight concussion. And the reason why she finted is mostely because of the concussion, but also because she got so shocked" Sa hon och satte tillbaka journalen vid sängen.
"But she is gonna wake up. Right" Frågade jag och kollade på Jenny.
"Yes ofcourse" Sa hon med ett leende och gick fram till mej. "I need to take a blood test" Sa hon och bad mej att flytta på mej.
Hon tog två blodprov och sen gick hon ut igen.
"Wait" skrek jag.
Hon vände sej om och nickade.
"Are you sure that she is gonna wake up" Frågade jag med en ton av panik i rösten.
"I'm sure! If you want, you can try to wake her up" Sa hon och gick sen iväg.
Jag gick in till rummet igen och killarna satt och små pratade. Jag satte mej brevid henne och skulle precis skaka om henne. Men då hindrade Niall mej och drog ut mej ur rummet.
"What are you doing" Sa jag förvånat.
Han mumlade något men jag hörde inte alls vad han sa.
"I she wakes up. Can you ask her if Brian.. yeah yo know" Sa han och släppte min arm.
"Raped her" Frågade jag kort.
Han kollade ner i marken och jag sa att jag kunde prata med henne. Jag gick in igen medans Niall stannade kvar. Killarna gick också ut och nu var det bara jag och Jenny i rummet.
Jag gick fram och skakade om henne lite lätt. Efter fem minuter hade hon fortfarande inte vaknat, så jag tänkte att det var meningslöst och att jag lika gärna kunde hämta killarna, men precis när jag var på väg att öppna dörren hörde jag rörelser från sängen.
"Jenny" Skrek jag och sprang dit.
"Hej" Sa hon tyst och log.
"Tack och lov att du är är vaken! Hur mår du? Har du ont" Sa jag och satte mej ner på en stol.
"Jag mår väl rätt så bra för någon som precis har blivit missahandlad" Sa hon och kliade sej på huvudet.
"Vad det allt, eller asså inte allt.. Men hann han våldta dej" Frågade jag försiktigt.
Jag tror inte att hon uppskattade frågan och hon ville antagligen inte svara på den eller ens tänka tanken, men jag var tvungen att veta.
"Ni kom innan" Sa hon och kollade ner i marken. "Som tur var" Sa hon sen och log.
Jag kramade om henne och jag berättade vad sjukskötersakn hade sagt till mej och killarna. Jag berättade också att hennes mamma och Amanda och dom hade ringt, och att hon skulle ringa såfort hon fick tid att prata. Vi blev avbrytna av Niall som knackade föriktigt på dörren.

Nialls perspektiv:
Jag gav Sandra en blick att hon skulle gå ut och precis innan hon gjorde det så viskade hon i mitt öra att vi hade hunnit stoppa Brian från att vålta Jenny. Det gjorde så att lite av min ilska försvann och att jag andades ut.
"How are you" Sa jag när jag gick fram till henne.
"I'm fine" Svarade hon och log mot mej.
"Do you remember anything" Sa jag och kollade ner i marken.
Jag stod fortfarande upp, vid säng kanten.
"Unfortuanly yes.. I remember everything" Sa hon och jag mötte hennes blick.
"Jump in" Sa jag och puttade ut henne.
Jag la mej ner brevid henne och hon la sitt huvud på mitt bröst, jag la om mina händer runt henne och efter ett tag hörde jag djupa andetag. Jag kollade ner på henne och såg att hon sov.
Killarna kom i i rummet och kollade konstigt på mej.
"What" Frågade jag förvånat.
"Her lips are blue" Sa Zayn och pekade mot henne.
Jag rynkade pannan mot dom och sen kollade jag ner på henne igen. Henns läpar var verkligen isblåa och jag skakade på henne. Hon öppnade ögonen och gav ifrån sej en suck.
"Hi guys" Sa hon och satte sej upp.
"You scared us" Sa Liam och satte sej på golvet.
"I did" Frågade hon förvånat och kollade på killarna.
"Ofcousre you did! We don't wan't anything to happend to you" Sa Louis och killarna instämde.
"You are our slave" Skämtade Harry och ruffsade henne i håret.
Hon skrattade lite lätt och la sej sedan ner på mitt bröst igen. Vi beställde pizza eftersom sjukhus maten smakade pest. När vi hade ätit upp blev klockan rätt så mycket och killarna och Sandra åkte hem. Jenny somnade på direkten och jag låg vaken och tänkte på allting som hade hänt. Polisen hade också varit här och frågat massa frågor om Brian och vad som hände. Dom hade mest pratat med Jenny, men även lite med oss andra.
Nästa dag..
Jag vaknade upp av Jenny rörde på sej.
"Sorry did i wake you" Frågade hon och jag skakade på huvudet.
Hon gick upp och in på toaletten, jag hörde kräkljud och när hon kom ut igen stoppade hon huvudet under kranen och drack.
"Do you need help" Frågade jag och höll upp hennes hår så att det inte skulle bli blött.
"Thanks" Sa hon när hon hade druckt klart.
Klockan var tolv på eftermiddagen och vi gick ner till caffeterin och köpte en varsin macka.
"So how are you today" Frågade jag när vi stod i kön.
"Fine" Svarade hon kort och tog en jouice i handen.
Jag trodde inte alls på henne men jag vågade inte tjaffsa emot så jag tog också en jouice och gick och betalade.

Jennys perspektiv:
Jag sa till alla att jag var okej och att jag mådde bra, men sanningen var att jag inte alls mådde bra. Jag var livrädd och allt som hände runt omkring mej påminde om vad som hade hänt. Jag sov knappt något alls inatt och när jag väl sov drömde jag samma dröm omochom igen. Drömmen var att Brian stod vid min sjukhusäng och log mot mej.
Hans lukt, hans leende, hans hårda grepp och hans röst gick inte att få ut ur minnet hur mycket jag än försökte. Varje gång jag gick in på toaletten fällde jag några tårar. Jag visste att om jag berättade hur jag egentligenmådde skulle alla bara stötta mej och hjälpa mej, men jag ville inte må dåligt, så så kändes det lättare att spela att jag mådde bra.
Jag hade gått upp mitt i natten och ringt Tjejerna på skype. Vi pratade gruppsamtal och jag berättade allt. Även hur jag mådde. När vi hade pratat ringde jag till min mamma och hon sa att hon hade bokat en flygbiljett till London. Hon skulle komma imorgon och jag hade blivit lite gladare.
När vi hade ätit upp våra mackor, eller när Niall hade ätit upp både sin och min, gick vi tillbaka till rummet.
Jag gick in på toaletten och tårana började spruta. Jag satte på vattnet så att det inte skulle höras. När jag kom ut igen kollade Niall oroligt på mej. Jag tror att han såg att jag hade gråtit för att han gick fram till mej och frågade ännu en gång om jag mådde bra.
Jag försökte att hålla inne tårarna men när jag skulle säga att jag mådde bra sprack min röst och jag började att gråta. Jag slappnade av i hela kroppen och ramlade ner på golvet. Jag orkade inte att spela längre så jag lät tårarna rinna. Jag kände händer läggas runt min midja, jag kollade upp och såg hur Nialls ögon var vattniga.
Nu satt han där på golvet med mej i sin famn. Han strök mej på huvudet och började nynna på någon låt som jag inte kunde sätta fingret på vad det var för låt.
"It's okey not to be okey" Sa han och tog tag i min haka för att torka bort mina tårar. "What happend to you was horrible and there is noone that acpect you to feel okey" Sa han och tryckte mitt huvud mot hans bröst.
Jag borrade in huudet och fortsatte att gråta.
När vi hade suttit där ett tag knackade det på dörren. Han flyttade på mej så jag kunde se och där stod min mamma.
Jag spang dit och hoppade upp henne. Jag kramade om henne hårt och hon la sina hände på mina kinder och pussade mej på kinden. Det gjorde lite onte eftersom hon pussade mej där Brian hade slagit mej, så jag drog undan mitt huvud.
"Gud förlåt" Sa hon och tog bort hennes händer från min kropp.
"Det är lungt" Sa jag med ett leende och hon kramade om mej igen.
Det där leendet som jag gav min mamma var inte ett fejk leende, utan det var ett riktigt leende. Jag hade inte träffat henne på fyra månader så jag var väldigt glad av att se henne. När vi hade kramats ett tag kom jag på att Niall var i rummet så jag tog tag i hans hand och drog honom mot mej.
"Niall, this is my mom. Mom, this is my boyfriend" Sa jag och dom skakade hand.
"Hello Niall" Sa mamma och log.
"Hi mrs Karlsson" Sa han och log han med.
"Oh please, call me Anna" Sa mamma och slog till honom lite lätt på axeln.
Eftersom jag hade förklarat allt för mamma i telefonen i natt och eftersom hon hade pratat med doktorn, så behövde vi inte prata om det.
"There was alot of paparzzis outside" Sa mamma och tog en tugga av sin sallad.
"Yeah I know, they all wan't a storry to tell" Sa Niall och suckade.
När vi hade ätit upp vår middag åkte Niall hem och jag och mamma gick till rummet för att jag skulle byta om till vanliga kläder eftersom jag skulle få åka hem ikväll, nu. Det knackade på dörren och jag gick och öppnade.
"Hej" Sa Sandra och räckte mej en ben&jerry.
Jag skulle precis säga tack men då kom mamma ut från toaletten och Sandra gick fram för att säga hej.
När vi gick ner och ut genom entre dörrarna kom det många blixtrar och alla stannade oss för att fråga massa frågor, på något sätt visste alla att jag hade blivit slagen så det skulle bli en bra stoory om dom fick veta mer. Paul och resten av säkerhetsteamet försökte allt i sin makt för att flytta på alla men det tog ett tag innan vi kom fram till bilen.
"Ska vi åka hem till dej och Niall nu och packa all dina kläder" Frågade mamma när vi satt i Pauls bil.
"Vadå packa" Sa jag förvånat och kollade på Sandra.
Sandra rynkade pannan och jag kollade sen förvirrat på mamma.
"Ja, du ska föjamed mej hem till sverige nu" Sa mamma.
"Jag ska inte alls hem till sverige nu! Jag ska hem till Niall nu" Sa jag argt.
"Men lilla gumman, det klart att du ska hem till sverige nu. Du har precis blivit misshandlad och jag kan inte skydda dej när du är här." Sa mamma och kollade in i mina ögon.
"Det finns ingen som helst andlednig för mej att åka hem" Skrek jag.
"Jo det gör det! Han kan slå till när som helst igen! Men om du är sverige kan han inte komma" Sa mamma och klappa mej på kinden.
"Rör mej inte" Sa jag och puttade bort handen. "Han kan visst komma till sverige. Han kom ju till London från Irland, så varför skulle han inte kunna komma från Irland till Sverige" Frågade jag och la armarna i kors.
"Du ska hem Det finns inget att diskutera" Sa hon bestämmt.
Mina ögon blev vattniga och jag gömde ansiktet i mina händer.

Ska egentligen sitta och plugga nu, men jag gav er ett kapitel istället! Så det borde vara värt många kommentarer :) sen också , sorry om jag var otydlig i förra kapitlet !
Imorgon kommer det inte upp ettt kapitel för då ska båda plugga och sen slutar vi fett sent :)

Kapitel 32

Tidigare (Jennys perspektiv)
Som tur va låg lägenheten inte alls långt ifrån Jack willys så jag sprang hela vägen hem på tio minuter. När jag satte in mina nycklar i hålet skakade min hand så mycket att jag fick använda båda mina händer. Jag förstår inte varför jag är så rädd. Det var säkert inte ens han. Tänkte jag för att lugna ner mej själv.
Så fort jag kom in låste jag dörren, satte för haspen och gick satte mej framför tv:n.
Efter ett tag hörde jag en nyckel vridas om. Jag vände mej hastigt och kollade på nycklhålet.
Jag gick längst väggen och när dörren öppnades, tog haspen emot. Det ändå jag såg var ett par bruna ögon och hela min kropp blev stel.


Jennys perspekitv:
Jag kunde inte röra mej, mina fötter var som fastklistrade på marken, musklerna drog ihop sej och jag bara stod där och kollade in i hans ögon. Det var som om hans blick tittade rakt in i mej.
Hade försökte putta in dörren men haspen tog emot. Han tog sats och sprang in i dörren, men haspen tog fortfarande emot.
Jag kunde inte tänka klart, jag visste inte vad jag skulle göra. Jag tvingade mej själv att springa till telefonen. Jag tog den och sprang in till sovrummet. Jag la mej under sängen och gick in på senaste samtal och Harry var den som stod högst upp. Det gick några signaler innan han svarade.
"Brian is inside the apartment" Sa jag så tyst som möjligt med skakig röst.
Harry försökte lugna ner mej, men jag hörde knappt vad han sa. Jag la på och hörde inte längre någon som bankade på dörren. Någon fattade tag i mina fötter. Jag svingade mina armar mot sängens ben men missaade precis och han drog ut mej snabbt från sängen.
Jag la mej i fosterställning och mina ögon blev vattniga. Han flinade mot mej och drog upp mej från golvet. Han kastade mej på sängen och fortsatte att le. Jag började att sparka och slå mot hans ansikte. Men han var mycket starkare än mej så han satte sej på mina ben och tog tag i mina armar.
"Now we can have our fun" Sa han och tog ett grepp om min haka.
Jag fick fram ett pip och försökte göra motstånd. Han strök min hals med hans händer och hans läppar snuddade mina. Jag rös till och tårarna ran ner från mina kinder. Han släppte mina händer och försökte få av mej tröjan. Jag fick till ett hårt slag mot hans käke, han blev lite groggy och jag puttade bort honom.
Jag drog händerna för ansiktet för att få bort tårarna och sprang in till tvrummet. Han var strax bakom mej.
"Leave me alone" Skrek jag med gråten i halsen och fortsatte in till köket.
"Sorry I can't do that" Sa han och greppade tag i mina armar.
Han nöp mej hårt och det sved bakom mina ögon. Jag spottade honom rätt i ansiktet och han gav mej en förvånad blick innan han slog mej i ansiktet. Det blev svart för ögonen och han bar mej över axeln in till sovrummet och la mej på sängen. Jag skakade på huvudet och min syn kom tillbaka. Han knäppte upp sin tröja och när han försökte kyssa mej skakade jag på huvudet flera gånger och han slog till mej igen.
"Now you won't be able to get away" Sa han och drog ner min gylf.
Jag fortsatte att skaka på hela kroppen och han slog mej hårt, hårdare än dom två första gångerna.
Det sista jag hörde innan mina ögon blev svarta en dörr som slogs upp.

Harrys perspektiv:
Jag förstod först inte vad Jenny menade när hon nämde Brian. Sen slog det mej och jag sa åt henne att låsa in sej på toaletten. När hon sen la på stoppade jag fort mobilen i fickan, killarna och Sandra kollade förvånat på mej.
"Brian is here, and he is after Jenny" Sa jag och kollade alvarligt på dom.
Niall gav mej en orolig blick och Sandra började att gråta. Alla började att springa hemmåt, Zayn tog upp sin telefon och ringde till polisen.
Dörren var låst och Niall började att rota i sin ficka efter nycklar. Han hade inga nycklar men som tur var hade Sandra en extranyckel i sin väska. Hon gav den till Liam och han öppnade dörren. Vi spred ut ut oss och jag hörde ett skrik från sovrummet. Den dören var också låst men Niall sparkade upp den.
Niall sprang fram till honom och jag väntade in killarna och Sandra. Vi förstod att han var arg, sur och ledsen men han skulle inte få förstöra hans karriär genom att slå honom för mycket så Zayn och Liam spang dit för att hindra honom.

Nialls perspektiv:
Det var inte speciellt svårt att sparka upp dörren eftersom jag var så arg. Men när jag väl gjorde det och såg honom sitta på Jenny blev jag ännu argare. Det började att koka inom mej och jag sprang fram och putade undan honom. Jag slängde en blick på Jenny som låg där avsvimmad. Hon blödde lite från läppen och hon hade nog fått ett slag mot kindbenet för att där var hon rödblå.
"What have you done" Skrek jag och slog till honom.
Jag slog flera gånger innan Liam och Zayn hindrade mej från att slå igen.
"Enough" Skrek Liam högt och kollade allvarligt in i mina ögon.
Jag kollade på snabbt på honom och sen tillbka mot Brian. Jag såg hur han ställde sej upp och höll på att springa iväg. Men Harry ställde sej i vägen. Jag kollade på min axel där Zayn hade sin hand, Liam stod fortfarande framför mej och tittade in i mina ögon. Louis stod brevid Harry och Sandra satt på sängen vid Jenny och grät.
"Don't ever hurt her again" Skrek Louis åt honom.
"You can't stop me" Sa han kaxigt och skakade på huvudet.
"If you ever hurt her again I'll kill you" Skrek jag från andra sidan rummet.
"HA like i said! You can't stop me" Sa han innan han sprang förbi Louis och Harry.
Sandra lämnade Jenny och sprang efter Brian. Zayn släppte min axel och sprang efter henne med oss efter.
"Why would you do that" Skrek hon efter honom och tårarna sprutade från hennes kinder.
Han tittade bakåt en sista gång innan han fortsatte att springa.
"Why would he do that" Sa hon igen och sjönk ner på golvet med händerna för ansiktet.
Zayn satte sej ner på golvet och strök henne längst ryggen.
Jag fällde några tårar innan jag sprang in till Jenny igen. Hon låg fortfarande med stängda ögon. Jag tårkade bort tårarna och gick fram till henne. Jag skakade på henne några gånger och hon öppnade tillslut ögonen.
Hon reste sej hastigt upp och kollade runt i rummet.
"He's gone" Sa jag och la mina händer på hennes överarmar.
Hon kastade sej in i min famn och började att gråta. Jag pussade henne på huvudet och gungade framochtillbaka med henne i famnen.
"It's over now" Sa jag lungt.
Hon höll om mej hårdare och jag hörde sirener. Polisen kom och jag dom började att prata med Harry.
"I'm gonna go and talk to the police" Sa jag och flyttade på hennes armar.
"Don't leave me" Snyftade hon fram och kramade om mej hårdare.
Jag nickade och väntade tills polisen skulle komma till mej. Det kom fram en lång blond kvinna i trettio årsåldern och en ganska kort, rund man till oss. Han började fråga massa frågor.
Jenny gav mej en tom blick och sen föll hon bak på sängen.
"What's happening" Skrek jag när han puttade bort mej.
Han lös henne i ögonen och strax efter kom det in ett team med en bår där dom la upp henne. Dom bar nere henne till ambulansen och åkte iväg. Jag vände mej där killarna och Sandra stod och gav dom en ledsen blick.
"You don't have too worry" Sa en polis man och tog mej på axeln.
"How can I not worry" Frågade jag och kollade upp på honom.
"It's probably just her adrenaline going out of her body or that she is exhausted" Sa han lungt med ett snett leende på läpparna.
Jag nickade och blev lite lungnare. Alla var tysta hela vägen till sjukhuset. Det ändå man hörde var Sandras snyftningar och bilmotorn. Massa tankar flög runt i mitt huvud. Skulle Jenny klara sej? Vad hände efter? Vad hände om dom inte hittar Brian, skulle han slå till igen? Men framförallt vad kommer hända med Jenny? Jag måste erkänna att tanken hur hennes föräldrar kommer att reagera slog mej också.
Såfort vi kom in till sjukhuset sprang jag till disken där några sjuksköterskor stod.
"Jenny Karlsson" Sa Liam som kom dit först.
Hon gav oss vägbeskrivning och vi sprang bort dit och in i rummet. Jag kollade på sängen och när hon låg det brände bakom ögonlocken. Killarna gav mej en stöttande blick och Sandra sprang bort till sängen.

Så där ja! :)
Tänkte ge er en liten utmaning, hihi :P Minst sju kommentarer tills nästa kapitel, Klarar ni det ? :)



Kapitel 31

Tidigare (Amandas perspektiv)
Jag drömde mig bort och helt plötsligt var jag i Thailand med Owen.
"Godmorgon sötnos" Sa han och pussade mig på pannan. "Här" Sa han och räckte fram två cocosnötter.
"Kan vi inte gå till strande och bada" Sa jag och nu var jag i ett akvarium med småfiskar runtomkring mig. Jag tittade ut genom fönstret och såg att det var en tandläkaravdelning. Jag var med i hitta nemo.
Den lilla tjejen med två toffsar och tandställning knackade på glaset.
"Vakna du måste vakna" Sa hon, men det var inte hon längre utan det var Klara.
"Du måste gå upp vi måste snart åka till flygplatsen" Sa hon och jag gick upp och började göra iordning mig.
Efter en halvtimme ringde det på dörren och det var Jenny, Sandra och killarna som skulle skjussa oss till flygplatsen. Vägen till flygplatsen gick fort och efter många tårar,  så vips, så var jag och Klara på flyget hem igen.



Sandras perspektiv:
Jag vaknade upp av att Zayn låg och snarkade jätte högt. Jag suckade ännu högre för att han skulle vakna. Men det gjorde han såklart inte så jag sträckte mej över honom och tog hans klocka som låg på nattduks bordet. När jag drog tillbaka armen slog jag till honom lätt på magen med flit. Han vaknade inte då heller så så slog jag till honom hårt. Han öppnade ögonen och flinade mot mej.
"Why are you smiling" Frågade jag och satte mej upp i sängen.
"I wasn't asleep" Sa han och log större.
"What do you meen" Sa jag förvirrat.
"I was snoring so you would wake up, and when you opened you eyes i pretended that i was asleep" Sa han stolt och gömde sej under täcket.
"You did what" Skrek jag och hoppade på honom. "I could be sleeping right now" Sa jag irreterat.
Jag satte mej på honom och höll fast hans armar i ena handen och med den andra kittlade jag honom. Fast det gick inte så bra eftersom han är väldigt mycket starkare än mej. Så han puttade bort mej så jag ramlade ur sängen.
Jag låg där på golvet och allt jag hörde var Zayns skratt. Sen ser jag hur han börjar rulla mer och mer mot säng kanten.
"No what are you doing" Sa jag panikslaget.
"Here I come" skrek han samtidigt som han hamnade på mej.
Jag tapppade andan och han flyttade snabbt på sej.
"Need air" Sa jag kort.
Han log sitt sexiga leende och tog sitt huvud närmre mitt och började att blåsa i min mun. Jag rullade över honom och kyssarna blev mer och mer intensiva och vi gick till sängen.
Efter hoppade jag direkt in i duschen och när jag kom ut hade Zayn gjort frukost till oss.
Mitt hjärta smällte när han stod framför spisen med ett förklädde på sej.
"Good women, you should be in the kitchen" Sa jag och började att skratta åt mitt egna skämt.
"Who do you think you are" Sa han med en kvinno röst.
Jag började att skratta ännu mer och gick och kramade om honom bakifrån.
När vi hade ätit klart gick vi och mötte Louis vid bilen. I den satt Liam och väntade otåligt.
"Finally" Stönade han högt.
Jag såg inte framemot dagen som skulle komma. Ett långt arbets pass, var inte det jag behövde mest just nu.
När vi kom fram åkte killarna direkt till en radio studio där dom skulle intervjuas. Jag och Jenny fick stanna kvar och ringa massa samtal tillsammans med killarnas manager. Om tre veckor ska vi åka runt i USA i en vecka och killarna ska göra massa signeringar. Så vi höll på att planera det hela dagen.
"Kan du fatta att vi har varit här i lite mer en fyra månader" Frågade jag Jenny förvånat när vi satt och åt lunch.
"Det känns inte som det. Eller kan du fatta att det var en vecka sedan Amanda och Klara åkte hem" Sa hon och kolade ner i marken.
Shit, tiden har verkligen gått fort. Tänkte jag. Jag såg att Lena gick förbi så jag ropade hit henne.
"How long do you need us here" Frågade jag och hoppades på att vi inte behövde vara här allt för länge.
"We actually don't need you here, so you can go and see the boys and ask them what they need" Sa hon och var snabbt borta.
Jenny ringde först till Niall, fast han svarade inte så då ringde hon till Harry. Han sa att dom skulle åka till nästa ställe så vi kunde möta dom där.
När vi kom dit var det fullt med fans så vi fick ta bakvägen. Vi träffade killarna precis innan dom skulle gå in.
"Tell us what you need" Sa Jenny och log.
"Nothing right now, but you can give me a massage later" Sa Harry och log ondskefullt mot Jenny innan han gick in.

Louis perspektiv:
Den första intervjuen var väldigt långtråkig, så det var tur att den här var roligare.
Hon som var radio pratare var väldgt snygg så jag små flörtade med henne. Jag tror att hon märkte det för att hon log hela tiden mot mej.
"There is alot, alot, alot of questions and the most popular qustion is who is single and who is not" Sa hon och kollade på mej lite extra.
Jag svarade snabbt på den frågan.
"Im single as single as I can be" Sa jag och kollade in i hennes ögon.
Hon log mot mej och lt dom andra svara på frågan.
"Okey, so to all the ladies out there. Liam, Zayn and Niall are of the market. But you can take a pick between Harry and Louis" Sa hon och skrattade lite lätt.
Hon berättade att det var många fans som har ringt in för att dom vill ställa frågor till oss. Så om några minuter skulle vi få ringa upp några tjejer. Eller killar.
Jag började att ringa. Hon blev jätte glad och blev skakig på rösten. Det första hon sa var att hon valde mej, vilket fick oss alla att skratta.
"Well, thank you sweet heart. I choose you too" sa jag och hon skrek ett glädje skrik. "What is your question" Sa jag och log för mej själv.
"This is gonna sound really strange! But what do you think of stalkers" Sa hon och henned kompisar började att fnittra i bakrunden.
"What do you think boys" Frågade jag killarna.
"Ehm, I think it's kind of cool actually, but only if it doen't go out of line" Svarade Liam och vi instämmde.
Nästa person fick prata med Liam.
När det slutade att sända var klockan tre och vi kunde gå hem för dagen.
Jenny låg och sov i Sandras knä means hon satt med hörlurar i öronen. Vi skrattade åt dom och jag var tvungen att ta en bild. This is what our hard working assistans do... Skrev jag på twitter och la ut bilden.
Harry tog upp sin ena fot i Jennys ansikte och jag väckte henne.
"Euuw" Skrek hon och puttade bort hans fot.
"That is disgusting" Sa Sandra som inte är ett fan av fötter.
Alla började skratta åt deras miner och Harry log stolt mot Jenny.
"I have alot of stuff that i am gonna do to you" Fnös Jenny och ställde sej upp.
Eftersom vi inte behövde göra något resten utav dagen så åkte vi och åt på nandos. Såklart var det Niall som fick bestämma restaurang.
Alla beställde och jag visste att Niall snart skulle börja gnälla ännu mer än vad han redan gjorde för att han var så hungrig.
"I'm so hungry I can eat an elephant" Sa han och sjönk ner i stolen.
Jag suckade och kollade mot Jennys håll. Hon satt helt inne i sin telefon och helt plötsligt stelnade hon till.
"What the hell Louis" Skrek hon och kollade surt på mej.
Alla på restaurangen vände sej och kollade på vårat bord. Hon visade mej bilden som jag hade lagt upp och alla började att skratta,
"What are you laughing at" Sa Sandra förvirrat och tog mobilen från Jennys hand.
Hon började att skratta och jag förstod inte varför hon tyckte det var kul. Hon var  ju med på bilden. Tänkte jag och skrattade åt henne.
"Wait a minute" Sa hon och kollade närmre på mobilen. "Thats me" Sa hon förvånat.
"And me" Sa Jenny kliade sej i huvudet.
"Louiiiiiiiis" Skrek Sandra som nu hade fattat.
"What it's just a joke" Sa jag med ett leende och ryckte på axlarna.
"OMG I look like plastic surgery going wrong" Sa Sandra och försökte spegla sej i glaset.
"No you don't! You look so beutiful" Sa Zayn och kramade henne från sidan.
"Thanks babe" Sa hon och pussade honom.
"Damn! I look really angry when i sleep" Skrattade Jenny och bytte ansiktsuttryck hela tiden.
Niall var den första att äta upp och när Jenny var mätt åt han upp hennes mat också.

Jennys perspektiv:
Jag och Sandra ska få våran hämd någon gång. För att den här gången ska jag inte glömma bort vad dom hade gjort.
Klockan var runt fem och ingen av oss hade lust att gå hem ännu. Så vi gick in på några kläd affärer.
Niall, Louis och Zayn orkade inte gå mer så dom satte sej vid fönstret och väntade. Men jag, Sandra, Harry och Liam var inte klara.
"I wanna buy something to danielle" Sa Liam som stod och kollade på accessoarerna.
"That so sweet" Sa Sandra och jag instämde.
Han log och vi försökte hjälpa honom att fixa någonting åt henne. Jag kan tänka mej hur mycket Liam saknar henne. Hon åker också bort ganska mycket eftersom hon är bakrunds dansare.
Hon älskar tydligen märket guess. Så vi gick dit och han köpte en jätte fin klocka åt henne.
När vi gick ut ur affären kollade jag runt på alla människor. Även fast att det var oktober var det ganska varmt ute och solen sken. Jag såg en kille med brunt hår, han såg lite ut som... Vänta han såg ut som Brian, killen från fritidsgården i Irland, han som hade kysst Sandra och han som jag hade slagit.Tänkte jag och hela min kropp blev stel.
"Såg du" Sa jag till Sandra och svalde hårt.
"Såg vad" Frågade hon och kollade runt omkring sej.
Varför sa jag så. Det var säkert inte han. Jag behöver inte skrämma upp henne. Tänkte jag.
"Hallå! Såg vad då" Sa hon och viftade med handen framför mej.
"Det såg ut som Fanny" Sa jag och log snett mot henne.
Hon skrattade och jag andades ut att hon hade trott på mej. Jag försökte få bort hans ansikte ur minnet och lunga ner mej själv. Men allt jag ville nu var att gå hem.
"Can we please go home now" Sa Niall otåligt.
"Yes" Sa jag kort.
Vi började gå hemmåt. Men sen såg Niall hans favorit affär Jack willys och då var han tvungen att gå in.
Jag ville verkligen inte vara här, jag ville bara hem.
"I'll see you at home" Sa jag och pussade Niall på kinden.
"Can't you wait for us" Frågade Harry och log.
"Sorry, I'm not feeling very well" Sa jag och kollade på dom.
Dom sa att dom kunde gå med mej hem, men jag sa all det var okej och att vi syns hemma.
Som tur va låg lägenheten inte alls långt ifrån Jack willys så jag sprang hela vägen hem på tio minuter. När jag satte in mina nycklar i hålet skakade min hand så mycket att jag fick använda båda mina händer. Jag förstår inte varför jag är så rädd. Det var säkert inte ens han. Tänkte jag för att lugna ner mej själv.
Så fort jag kom in låste jag dörren, satte för haspen och gick satte mej framför tv:n.
Efter ett tag hörde jag en nyckel vridas om. Jag vände mej hastigt och kollade på nycklhålet.
Jag gick längst väggen och när dörren öppnades, tog haspen emot. Det ändå jag såg var ett par bruna ögon och hela min kropp blev stel.

Da, Da, Daaaa ! Vem kan det vara ? Och vad händer nu ? Det får ni veta imorgon.
Kommentera vad ni tycker ! :)
Ps. Mobba inte bilderna, haha gick typ inte att förminska dom på min dator :P Ds.




Kapitel 30

Tidigare(Nialls perspektiv)
"Oh oh! Do you wanna know what i learned today" Skrek hon uppspelt.
"Yes" Sa jag minst lika uppspelt.
Hon tog sats och gjorde en james bond kullerbytta och landade med en duns.
"That wasen't a good one" Sa jag kaxigt och gjorde en likadan.
"That wasen't good either" Sa hon kaxigt tillbaka.
Jag la armarna i kors och rynkade pannan åt henne. Hon gjorde samma sak och det måste ha sett ut som om vi var helt dumma i huvudet.
När klockan blev fem åkte dom sista hem personerna hem och nu var det Jag, Jenny, Louis, Liam, Danielle, Amanda, Klara, Harry, Sandra och Zayn kvar.
Ingen av oss orkade att städa undan något så alla somnade på något ställe i lägenheten.




Jennys perspektiv:
I morse när jag och Niall satt och åt frukost, fick jag reda på att Niall hade dansat med en tjej som han trodde var jag på festen som var för tre dagar sen.
Jag hade bara skrattat åt det eftersom han hade varit säker på att han aldrig blev fullast av alla. Men det här bevisar bara att jag hade rätt och att han hade fel.
Senare på dagen ska jag och tjejerna ut och shoppa hela dagen. Amanda och Klara ville se hela London innan dom ska åka hem i morgon. Så det var det vi skulle göra. Jag och Klara planerade att vi först skulle gå igenom Londons shopping gator, och sen se lite turist saker. Fast alla var överens om att vi mest skulle shoppa.
När jag gick in i sovrummet kom Niall in och störde mej. Han tog min ttröja som jag skulle ha på mej, så jag var tvungen att springa runt i hela lägenheten i bara BH.
"Give it back" Skrek jag för full hals.
"Nope" Skattade han och gömde sej bakom soffan.
"Niall it's not funny! I need to get changed" Sa jag otåligt och hoppade på honom.
Han skrattade ännu mer och la tröjan innanför hans byxor och la sej på magen så att det skulle vara svårare för mej att få tag i den.
"Ha! Now you won't be able to get it" Sa han och hånflinade mot mej.
"If you gonna play that game? I'm in" Sa jag och log onskefullt.
"What do you meen" Sa han förvirrat och spände hela kroppen.
"Nothing" Sa jag Hemlighets fullt och gick tillbaka till sovrummet.
Jag gick in till sovrummet och ställde mej bakom dörren. När han kom efter mej, stannade han vid dörröppningen och gick försiktigt in. När jag såg att han gick sakta förbi, tog jag min hand innan för hans byxor och drog upp tröjan snabbt. Jag sprang in på toaletten och låste in mej. Han knackade flera gånger och började skrika åt mej att jag skulle komma ut.
Jag gick tillslut ut och han låg utmattad på sängen.
"What am i suppost to do today" Frågade han och suckade.
"Be with the boys maybe" Sa jag och började rota efter en ny tröja att ta på mej.
"But i was looking forward beeing with you today, now when we have a day off" Sa han och rullade på magen och satte armarna under hakan.
"I know, but my friends are here, and i wanna be with them" Sa jag och gick fram och pussade honom på pannan.
"Yeah yeah" Muttrade han fram och gick med tunga steg mot köket.
Eftersom jag hade sprungit runt i hela lägenheten några varv, så blev jag svettig så jag gick in i duschen för andra gången idag.
Jag satt upp håret i en knut och gick och satte på mej en tjocktröja och svarta jeans.

Klaras perspektiv:
Vi gick först till Londons shopping gator. Vi provade en massor av kläder.
"Är du seriös" Frågade jag Sandra när hon kom ut i en t-shirt med en kanin och "you`re ugly and that`s funny" skrivet under kaninen.
"Vad menar du" Frågade hon och började skratta lite. Jenny och Amanda vände sig om för att se vad hon tagit på sig.
"Vad fin" Sa Jenny och försökte hålla masken, men det gick inte. Hon och Amanda började också skratta.
"Den var ju skit cool ju" Sa hon och försökte övertyga oss, men vi bara fortsatte att skratta.
"Jag bryr mig inte om vad ni säger nu ska jag köpa den" Sa hon och ställde sig i kön.
"Är du stolt nu" Sa jag när vi kommit ut ur affären.
"Jag är jätte stolt" Sa Sandra nöjt med sin kanin t-shirt i handen.
Vi gick vidare till några fler affärer innan vi bestämde oss att ta en fika.
Några tjejer satte sig på bordet brevid oss och började ställe massor med frågor om killarna. Ryktet hade tydlige spridit sig om min och Harrys dejt, men jag sa att vi bara var vänner.
"Good! Because i have already picked out a wedding dress for our wedding" Sa hon och blev lite rosig om kinderna.
Shit vilka brudar det finns i världen alltså! Tänkte jag medans dem babblade på om hur hennes och Harrys barn skulle se ut osv.
Jag skulle vara livrädd om jag var en av killarna!
När vi efter en kvart blivit av med dom kunde vi fortsätta på var shopping runda.
Nu gick vi till turist affärerna.
"A rose to my beautiful lady" Sa en kille till mig och gav mig en ros.
"Thank you" Sa jag och log.
"5 dollars" Sa han och sträckte fram sin ena hand.
Vi alla stannade upp och tittade konstigt på varandra.
"No no, no money" Sa jag och lämnade tillbaka rosen. Han tittade ledsamt på mig men jag fortsatte att gå.
Jenny stannade kvar.
"Kom Jenny" Sa jag och då kom hon med rosen i handen.
"Ne, betalade du" Sa Amanda och tittade på Jenny.
Jenny började förklara att han säkert haft ett svårt liv, att han säkert inte hade några pengar till mat eller boende osv. Sen gav hon rosen till mig.
Jag gillar nog turist affärer bättre än dom vanliga. Här kan man hitta lite allt möjligt och för bättre priser.
Vi hittade några roliga string badkläder som vi köpte till killarna, Sandra köpte ett par till Zayn och Jenny till Niall.
Sen köpte vi tio stycken troll också för att Sandra råkade välta ner dom med sin väska så att dom gick sönder...
Men dom var ganska gulliga så det gjorde ingenting.

Amandas perspektiv:
När vi hade shoppat färdigt satte vi oss på en buss. En röd dubbelbuss som bara England har. Vi tog en massor med bilder och frågade om busschaffören kunde stanna så att vi kunde ta en massa bilder. Som tur var, var det bara fem personer på bussen och dom hade inte bråttom någon stans. Så för dom var det okej.
Sen gick vi till en selefon kiosk, dom är också väldigt speciella för oss turister. Så vi tog en massor med kort på den också. Folk tittade väldigt konstigt men vi tyckte bara att det var kul.
Jenny ställde sig efter lång övertalning upp på ett stenblock ock låtsades vara staty.
Hon stod helt stilla och sen när någon gick nära skrämmde hon dom. Jag tror aldrig jag har skrattat så mycket som då. Det var en tant som började skrika att hon skulle ringa polisen, så då gick vi där ifrån...
När klockan började närma sig fem gick vi till en resturang och satte oss ner och åt.
Dom firade tydligen tre års juveleum så vi fick efterätt och förätt gratis.
Vi satt där och pratade i två timmar innan Jag och Klara var tvugna att åka tillbaka till hotellet och packa inför morgondagen.
Jag ville verkligen inte åka hem. Men det skulle bli lite skönt att få sova i sin egen säng istället för hotellets hårda madrasser.
När vi packat klart allt förutom lakan och nessesär gick vi och lade oss i soffan.
Jag vet inte om Klara men jag somnade inom fem minuter.
Jag drömde mig bort och helt plötsligt var jag i Thailand med Owen. "Godmorgon sötnos" Sa han och pussade mig på pannan.
"Här" Sa han och räckte fram två cocosnötter.
"Kan vi inte gå till strande och bada" Sa jag och nu var jag i ett akvarium med småfiskar runtomkring mig. Jag tittade ut genom fönstret och såg att det var en tandläkaravdelning. Jag var med i hitta nemo.
Den lilla tjejen med två toffsar och tandställning knackade på glaset.
"Vakna du måste vakna" Sa hon, men det var inte hon längre utan det var Klara.
"Du måste gå upp vi måste snart åka till flygplatse" Sa hon och jag gick upp och började göra iordning mig.
Efter en halvtimme ringde det på dörren och det var Jenny, Sandra och killarna som skulle skjussa oss till flygplatsen. Vägen till flygplatsen gick fort och efter mång tårar
så vips, så var jag och Klara på flyget hem igen.

Japp ! Där har ni den :)
Juste vill bara säga att vi blir så sjukt glada över alla fina kommentarer som vi får :') Det är det som får oss att vilja skriva ! :)

Morsen !

Tjena !
Tänkte bara säga att det kommer att komma ett kapitel idag. Men det kommer komma upp ganska sent, för att vi ska träffa några kompisar snart, så när vi kommer hem fårni kapitlet :)
Hoppas att ni förstår ! :)
Slänger in en fin bild på boysen så länge :')

Kapitel 29

Tidigare (Jennys perspektiv)
Jag tog tändare som låg på marken och tände en mini raket och den åkte upp till himelen och kom ner i massa olika färger.
"Happy new year" Skrek jag samtidigt och sprang in i Nialls famn och gav honom en kyss.
"Maybe to many drinks" Sa Liam och kollade frågandes på mej.
Alla började att skratta.
"No just happy" Sa jag och log stort mot honom.
Vi smällde nästan alla smällare Klara och Amanda hade köpt och jag hade glömt bort min saknad för tillfället.
Sen blev alla uttråkade och gick in igen.



Amandas perspektiv:
När vi kom in igen satte vi oss ner i soffan. Eftersom det var hög musik fick man nästan skrika i örat på varandra så att man skulle höra. Jag hade inte lyssnat så mycket på vilka låtar som spelades, men när jag hörde introt till Yeah med usher. Kollade alla fyra på varandra och jag var den första som hoppade upp ur soffan.
"Kommer ni ihåg" Skrek jag högt.
"Yeah Yeah" Sjung Sandra med och gick och ställde sej.
Sen började Klara och Jenny också sjunga med och gick och ställde sej brevid Sandra.
"Kom igen då" Skrek dom och vinkade med handen.
"Är ni seriösa" Frågade jag förvånat.
Dom nickade och jag gick och ställde mej brevid. Sandra startade om låten och vi började att dansa.
Jag trodde aldrig att jag skulle komma ihåg dans stegen som vi hade lärt oss i nian. Men det gjorde jag. Alla hade ställt sej åt sidan. Alla kollade och klappade med. Jag kollade runt i rummet och min blick stannade på Owen som stod och kollade glatt på. Lite pinsamt var det men det var så himla kul att dansa med mina efterlängtande vänner så jag brydde mej inte, utan bara skrattade åt det.
När låten var slut visslade alla och vi gick och satte oss anfådda ner i soffan igen.
"Wow, what were you in school" Sa Zayn och klappade på sitt knä åt Sandra. 
"Gangsters" Sa Liam med en tillgjord röst.
"Ofcourse" Sa jag kaxigt och vi började att skratta. Eftersom vi var väldigt långt ifrån gangsters.
Sen gick killarna bort till några av deras kompisar.
"Vi dansar mera" Sa Jenny och hoppade upp&ner i soffan.
"Vila lite först bara" Sa jag skrattandes och Klara instämde. 
"Ja, ta ett varv runt rummet" Sa Sandra och vi skrattade. 
"Jag tar det som en utmaning" Sa Jenny seriöst. 
Sen började hon att springa runt i hela rummet och vi kollade underhållande på. Ett tillfälle när hon kollade bak på oss så märkte hon inte väggen som var framför henne så hon sprang rakt in i den och ramlade med rygggen före på golvet. Jag skrattade så att jag fick ont i magen, vilket Klara och Sandra också gjorde. Sen var det en kille som inte såg att hon låg på golvet så han snubblade på henne och hamnade på golvet han med. Och det gjorde det ännu roligare. Vi sprang skrattandes dit och det visade sej att killen hade varit Louis. 
"Don't laugh at me, I spilled my drink" Sa han och putade med läppen. 
"I'm sorry, but it looked so funny" Sa jag och skrattade mer. 
"You shouldn't be lying on the floor, you can hurt people" Sa han till Jenny och började att skratta. 
"I know, Sorry" Sa hon gick till Niall. 
"So Owen huh?" Sa Louis och flinade mot mej. 
"What about him" Frågade jag och log. 
"Well, don't you fancy him" Frågade han. 
"HA, we hust met. But i guess he's alright" Sa jag och ryckte på axlarna samtidigt som jag log. 
Louis började att skratta åt mej. Och jag gick bort till ett bord där det stog massa dricka. När jag vände mej om fick jag ögonkontakt med Owen och han kom mot mej. 
"Do you wanna dance" Frågade han och log med ett  flörtigt leende. 
"Sure" Sa jag och ställde min drink på bordet. 
Han tog tag i min hand och ledde mej mot folksamlingen. När låten var slut satte Harry på more than this. Vilket betydde att vi skulle behöva dansa lugnare. Han tog tag i mina händer och la dom på hans hals och sen la han hans händer på min midja. När den låten var slut tyckte jag att jag behövde vila lite, så jag gick och satte mej soffan igen. 

Sandras perspektiv: 
Jag kollade ut på dansgolvet och så att alla hade en partner osm dom dansade med, så jag gick för att hämta Zayn. Jag hittade honom inte, utan istället kom Jenny ut från toaletten. 
"Letar du efter någon" Frågade hon och rättade till klänningen lite. 
"Zayn. Har du sett honom" Frågade jag drack från min dricka. 
"Jag tror att han är och tar drick" Sa hon och pekade på bordet där allt stod. 
Jenny skulle också dit, så hon följde med. När vi gick förbi Harrys rum hörde vi ett skrik. Vi kollade förvånat på varandra och öppnade dörren. 
Jag såg en kille falla på golvet och en annan kille stå framför honom med sin knytnäve uppe. 
"OMG! What are you doing" Skrek jag och sprang fram till killen som låg och blödde på golvet. 
"Don't tutch him" Skrek han och höjde sin hand för att slå till mej också.  
"Don't tutch her" Skrek Jenny samtidigt som hon sprang och ställde sej ivägen för honom. 
"Move" Skrek han åt oss. 
Helt plötsligt kom det en tjej in springandes och skrek massa fula saker åt honom. Han lugnade ner sej och gick ur rummet. Jag sprang efter, men stannade när jag såg att han lämnade lägenheten. 
Det visade sej att tjejen var en av Louis kompisar hade tagit med sej en kille till festen fast att hon redan hade en pojkvän. 
Och då hade hennes pojkvän hade blivit sur och slagit killen som hon hade tagit med sej. 
"Thank you" Sa hon till oss när hon hjälpte honom upp. 
"Anytime" Sa jag och log tillbaka. 
"Are you sure that you don't need more help" Frågade Jenny och gav henne pappar eftersom hon hade gråtit. 
"Yeah, I think we should go home" Sa hon och snöt sej. 
Vi följde med dom ut till dörren och Louis kom och sa hejdå till henne. Hon berättade vad som hände och Louis frågade vart han var. 
"He left" Sa hon och satte på sej skorna. 
"Good! But call me if you need anything" Sa han och gav henne en sista kram. 
Hon nickade och dom gick. När det inte längre var ett problem, fortsatte jag och letade efter Zayn. Tillslut hittade jag honom. Fast han hade somnat under ett bord. Jag skrattade lite för mej själv och la mej sedan brevid honom. 
Han öppnade ögonen och log stort mot mej.   
"Hi roomate" Sa hon och log ännuu större. 
Dtt känns ganska overkligt att jag bor tillsammans med en kille fast att jag bara är sexton år. Men overkligt på ett posetivt sätt. 
"Hi sleepy head" Sa jag retandes. 
"How is it going" Frågade han. 
"Someone got hit, but i'ts alright now" Sa jag och han kollade förvånat på mej. 
"Did you get hurt" Frågade han oroligt. 
"No" Sa jag kort och la huvudet på hans bröst. 
"Good! I don't need you to be in the hospital" Sa han och la sina armar runt mej. 

Nialls perspektiv: 
Jag hade nog druckit lite för mycket för att jag gick fram till en tjej och började att dansa med henne. Jag trodde att det var Jenny men när tjejen vände sej om visade sej att det var Emma, Harrys kompis. Vi båda två började att skratta. 
"I tought you had a girlfriend" Skämtade hon.
"I have one, but I actually tought you were her" Sa jag sluddrigt och skrattade.
Hon skrattade och vände sej om igen. Sen gick jag till soffan. Det såg ut som om det var Jenny som satt där, men jag kollade för säkerhetens skull. Det var hon och jag log stort mot henne. Jag gick hackigt fram till henne och satte mej ner. 
"Hiiiiiii" Sa jag flummigt och blinkade långsamt. 
"How does it come, that evrey time there is a party, you always get the most waisted" Frågade hon och tog mej på kinden. 
"No i don't! I didn't get wasted when we where in Irealand" Sa jag och fokuserade blicken på henne. 
"That was once" Sa hon skrattandes och höjde rösten på once.
"Well I'm not that drunk" Sa jag ochla armarna i kors. 
"How many fingers am I holding up" Frågade hon och jag såg att hon tog upp två händer. 
"That was easy! Four" Sa jag kaxigt. 
Hon kom närmre mej och hon visade visst två fingrar. Jag tittade förvånat på hennes fingrar och sen på mina. 
Sen kysste hon mej. 
"Oh oh! Do you wanna know what i learned today" Skrek hon uppspelt. 
"Yes" Sa jag minst lika uppspelt. 
Hon tog sats och gjorde en james bond kullerbytta och landade med en duns. 
"That wasen't a good one" Sa jag kaxigt och gjorde en likadan. 
"That wasen't good either" Sa hon kaxigt tillbaka. 
Jag la armarna i kors och rynkade pannan åt henne. Hon gjorde samma sak och det måste ha sett ut som om vi var helt dumma i huvudet. 
När klockan blev fem åkte dom sista hem personerna hem och nu var det Jag, Jenny, Louis, Liam, Danielle, Amanda, Klara, Harry, Sandra och Zayn kvar. 
Ingen av oss orkade att städa undan något så alla somnade på något ställe i lägenheten. 

Så kapitel 29 :) 
Imorgon kommer det inte upp ett kapitel för att vi har någon bildsak till 4 och sen har vi fotbolls träning typ halv sex, så ingen av oss hinner. :)   

Länkbyte!!

Vi kör ett länkbyte med två brudar som har skrivit 14 kapitlar hitils, och den är riktigt bra !
Defenetivt läs värd :) Så kika in !

http://thetwopeoplethatwillmarrytheoneed.blogg.se/index.html



kapitel 28

Tidigare (Nialls perspektiv)
"You are right this is romantic" Sa hon ironiskt.
"Shut up, atleast I was trying" Sa jag och putade med läppen.
"I know! You are to sweet" Skrattade hon och la sej över mej.
"Thanks" Sa jag stolt och kysste henne.
Efter ett tag blev jag hungrig igen, även fast vi hade ätit middag med Louis och Harry på väg hem. Så jag gick till köket och tog en macka.
"I don't know how you can eat more, I'm full" Skrattade Jenny när hon kom i köket.
"It's because I'm a big man" Sa jag stolt.
Hon skakade på huvudet och gick och borstade tänderna. När hon kom tillbaka låg jag redan i sängen.
Vi sa godnatt och ja la mina armar över henne.


Sandras perspektiv:
Nu hade det gått två veckor sen jag låg inne på sjukhuset och jag var helt frisk.
Nu var det lov hemma is sveriga och det betyder att tjejerna kommer. Eller iallafall Amanda och Klara, för att Fanny och Alexandra skulle båda två åka bort med sin familj. Vi tog en taxi till flygplatsen och jag blev mer och mer glad desto närmare vi kom.
Efter en lååång biltur släppte äntligen taxischaffören av oss vid flygplatsen.
Vi stod där och väntade i kanske en timme innan vi såg Amanda och Klara komma ut genom gången.
"HÄÄÄÄR" Skrek vi medans vi sprang fram och kramade dom hårt.
Alla stirrade men jag kunde inte bry mig mindre.
"Gud vad vi har saknat er" Sa jag och vi alla fyra gjorde en gruppkram.
"Vi har saknat er också" Skrattade Amanda och vi alla kollade på varandra.
"Vad vill ni hitta på" Frågade jag medans vi hämtade deras väskor.
"Är det några bra filmer på bio" Frågade Amanda och tog sin väska från rullbandet.
"Ja jag såg en som verkade bra" Sa jag glatt.
"Då kör vi på bio" Sa Klara och log stort.
"Tycker du det låter bra" Frågade jag Jenny som inte hade sagt någonting.
"Aa killarna skulle ha hemmafest ikväll men klockan är bara nio så det hinner vi" Sa hon och gjorde duckface helt random.
"Perfa" Sa jag och gjorde duckface tillbaka.
"Asså ni är ju fan fortfarande lika onormala" Sa Amanda och skakade på huvudet samtidigt som hon började att garva.
Sen gick vi in i taxin för att åka och lämna deras väskor på deras hotell. När vi hade gjort det åkte vi direkt till bion.
Jag är inte så bra på att välja ut filmer, så den där filmen som jag trodde skulle vara jättebra var jätte dålig. Men vi hade kul ändå.
Sen åkte vi hem tillbaka till deras hotell och satt och pratade lite. Efter ett tag ringde det på dörren.
"Vem kan det vara" Sa Amanda och rynkade pannan när hon gick och öppnade dörren.
Vi alla sprang till dörren när vi hörde killröster.
"How did you know where we were" Frågade jag förvånat killarna som stod utanför dörren.
"Klara" Sa Harry och gick förbi mej som om jag vore luft. "I`ve missed you" Sa han och kramade om henne länge.
"I`ve missed you to" Sa hon och log blygt
Vi gick sen in vardagsrummet och satte på en flim.

Harrys perspektiv:
Måste vara världens dåligaste film, tänkte jag och började drömma bort mig lite. Gud vad Klara var vacker. Hennes väldigt lockiga blonda hår, isblåa ögon, vackra leende, ja allt!
"When do the party starts" Frågade Amanda och slet blicken från filmen.
"Around nine/ten" Svarade jag och log.
Klockan var tre och filmen vi såg var verkligen den dåligaste filmen någonsin...
"Do you like this movie" Frågade jag Klara som låg i min famn.
"It`s okey" Sa hon och tittade upp på mig.
"Do you want to go out" Frågade jag och log stort.
"Go were" Frågade hon och började skratta lite.
"I don`t know someplace were it`s good food" Sa jag och tittade in i hennes ögon medans jag log stort.
Vi reste oss upp och jag tog tag i hennes hand och ledde henne ut.
"Where are you going" Frågade Liam förvirrat.
"Yeah what about us and the movie" Sa Louis och gav mej en blick.
"The movie sucks, and I think you are going to be alright" Sa jag och skrattade medans jag och Klara gick ut till hallen.
"I`m going to remember this" Skrek Louis och låtsades låta svartsjuk.
Jag skrattade bara och hållde upp dörren inför Klara.
Vi tog en promenad till den finaste restaurangen jag visste. Hon hade ingen aning vart vi skulle vilket gjorde henne lite fundersam. Hon försökte gissa hela tiden fast hon hade fel varje gång.
När vi kom in till det ensklida rummet blev hon helt schokat och kunde inte sluta att le.
"Omg... This is just so... AMAZING" Sa hon förvånat och höjde rösten på amazing.
Jag log stort och snurrade henne ett varv och vi började att dansa till en av mina favorit låtar. Jag stannde henne och drog hennes kropp in mot min.
"You are so beautiful" Sa jag stirrade in i hennes ögon.
"Thank you" Sa hon blygt och tittade ner i marken med röda kinder.
Jag drog henne ännu närmre, la mina händer på hennes kinder och gav henne en kyss. Hon la sina hand på min nacke och den prefekta kyssen fortsatte.
Efter en stund såg jag att en kypare stod vid dörren och väntade. Jag började skratta och vinkade honom till oss.
"Do you want to order" Frågade han och räckte ut två menyer.
Vi satte oss ner och jag beställde en stek och Klara beställde en sallad. Kyparen gick till köket och vi började att prata.
"This viev is amazing... Everything is just perfect" Sa hon och tittade in i mina ögon.
"Yeah it is" Sa jag och tittade på henne och hon log.
När vi ätit klart följde jag henne till hotellet. Alla hade gått hem och börjat fixat till festen, vilket jag också skulle göra.
"I see you at the party" Sa jag frågande och tittade på henne.
"Yeah" Sa hon och log.
Hon öppnade dörren men väntade med att gå in. Jag såg vad hon ville och jag ville lika mycket så jag gick fram till henne och kysste henne.
"Bye" Sa jag och gick iväg med ett stort leende på läpparna.

Klaras perspektiv:
Jag tittade på klockan. Halv sju var den, så jag gick in och tog en dusch. När jag kom ut satt Amanda och bestämde kläder.
"Hur var det" Frågade hon nyfiket när hon såg mig.
Jag berättade om allt, hur fantastiskt allt hade varit och hur underbar Harry hade vart. Hon log mot mej och sa att hon var glad för min skull.
"Jag har panik, jag vet inte vad man ska ha på sig" Sa hon och tittade panikslaget på mig.
"Shit, det hade jag inte tänkt på" Sa jag och började att skratta.
Det var en hemma fest, ska man ha klänning eller jeans?! Tänkte jag. Ingen av oss visste så vi ringde till Jenny och Sandra. Båda dom skulle ha klänning, så vi tog också klänning.
"Hello Beautiful" Sa Harry och kysste mig snabbt.
"Hey" Sa jag medans jag tog av mig jackan.
"Snacks and drinks are there" Sa han och pekade mot köket.
"Make yourself at home" Sa Louis och drack upp det han hade i glaset.
Vi gick in och det var cirka femtio personer i lägenheten. Mer skulle inte få plats.
Jag gick till Sandra och Jenny som stod och pratade med varandra sen kom Harry upp bakom mig.
"Let`s dans" Sa han och ställde sig på bordet.
Jag drack upp drickan jag hade i handen och ställde mig också på bordet.
Efter ett tag gick vi ner från bordet och bort till Amanda.
"Hey, whats your name" Sa en av Louis kompisar som kom fram till Amanda.
"Amanda" Sa hon och log.
"Wow, you are really beautiful Amanda" Sa han och tittade in i hennes ögon och kysste henne på handen.
"Thank you" Sa hon lite blygt och började att skratta.
"My name is Owen" Sa han och satte sej brevid henne i soffan.
Jag gick till toaletten och när jag kom tillbaka satt Amanda och Owen i soffan och såg ut att komma bra överens.
Det blev väldigt varmt så jag gick ut på bolkongen och tog en nypa luft.
"Tjenare" Sa en flummig röst bakom mej.
Jag vände mej om och där stod Jenny. Hon ställde sej brevid mej och vi började att prata.
"Hur är det på gymnasiet då" Frågade hon förväntansfull.
"Bra. Lite tråkigt ibland, men annars bra" Sa jag och ryckte på axlarna. "Jag skulle hellre ha ditt eller Sandras liv" Sa jag och började att skratta.
"Ibland skulle jag vilja ha ditt" Sa hon och log.
Jag kollade konstigt på henne.
"Nej missförstå mej inte! Jag har jätte kul här. Och jag älskar jobbet och Killarna osv" Sa hon började att skratta.
"Så varför vill du ha mitt liv då" Frågade jag skrattades.
"För att du har din familj i samma hus" Sa hon och man såg en saknad i hennes blick.
Hon skakade på huvudet och tog en klung från sitt glas. Jag ville muntra upp henne så jag gick och hämtade några smällare som jag och Amanda hade köpt på väg hit.

Jennys perspektiv:
När jag började att prata om min familj blev jag lite ledsen. Jag har inte träffat dom på ungefär fyra månader och nu började jag sakna dom riktigt mycket. Vi har såklart kontakt via skype och telefon och så men att få krama dom nu, vore guldvärt. Fast jag orkade inte vara ledsen, vilket Klara såg. Så hon gick och hämtade något.
Niall kom ut och skrattade åt mej för att jag stod här ute själv.
"I was actually standing out here with Klara" Sa jag och la armarna i kors.
"I can't see her" Sa han retandes och kolla runt omkring sej.
"Well she went inside" Sa jag allvarligt.
Han skrattade bara åt mej. Jag gav honom en arg blick och hoppades på att Klara skulle komma snart.
Han gick fram och pussade mej på pannan innan han gick in igen.
När Klara kom ut igen hade hon Amanda och Sandra med sej. Dom gav mej ett till glas och fyllde det med en cola.
"Tack" Sa jag och log.
"Nu ska det smällaaaaas" Skrek Klara taggad.
"Du behöver en tändareeeee" Sa jag och härmade hur Klara lät. Och vi började att skratta.
Amanda tände den första smällaren och vi kastade den ner för balkongen. När jag stod där med några av mina bästavänner, kändes det som om jag aldrig lämnat sverige. Det kändes som om det var igår vi hade haft så kul.
Klara sprang in och hämtade en petflaska.
"Här" Sa hon uppspelt och gav flaskan till Amanda.
Hon släppte smällaren i petflaskan och han precis stänga locket innan det sprängdes. Det blev en jävligt hög smäll och alla fyra kastade sej på varandra i en hög åt sidan. När det sluttade att smälla reste vi oss försiktigt upp.
"Helvete, vilken jävla smäll" Skrek Klara med ett leende.
"Damn, jag trodde jag skulle dö" Sa Sandra och började att skratta. 
"Igeeeen" Skrek jag och Amanda samtidigt.
Jag tror att det var folk som hörde smällen för att det var helt plötsligt massa människor som stod och trängdes i dörr öppningen. Fast sen när dom såg att ingen var skadad skimrades folksamlingen. Där stod killarna med deras hakor ner till marken. Min blick växlades mellan tjejerna och dom. Fast sen när Niall började att skratta, började vi också det.
"Swedish girls are crazy" Sa Louis och tog upp flaskan och kollade förvånat på den.
Jag tog tändare som låg på marken och tände en mini raket och den åkte upp till himelen och kom ner i massa olika färger.
"Happy new year" Skrek jag samtidigt och sprang in i Nialls famn och gav honom en kyss.
"Maybe to many drinks" Sa Liam och kollade frågandes på mej.
Alla började att skratta.
"No just happy" Sa jag och log stort mot honom.
Vi smällde nästan alla smällare Klara och Amanda hade köpt och jag hade glömt bort min saknad för tillfället.
Sen blev alla uttråkade och gick in igen.
Sorry för att det inte blev ett kapitel igår :/ Blev lite knaaaas, men här är det iallafall :)
Nästa kapitel kommer upp imorgon, fast lite sent. Kapitlet kommer att fortsätta på festen.
Aja, kommenteraaaaaa ! :) 



Kapitel 27

Tidigare (Jennys perspektiv)
"Jag är ledsen" Sa han.
"Det är inte sant" Sa Zayn och skakade på huvudet.
"Hon gick bort för två timmar sen" fortsatte han
"NEEEEJ" Skrek Zayn.
"Det här är ditt fel! Om du hade ringt ambulansen direkt hade det här aldrig hänt" Sa Harry och tittade argt på mig.
"Men jag ringde ambulansen direkt" Sa jag och sjönk bakåt.
"Bullshit" Sa Louis anklagande.
"Men vänta, ni kan inte prata Svenska" Sa jag och tittade oförstående på dom.
"Det har du rätt i" Sa Harry och tittade konstigt på Louis.
"Jenny vakna" Hörde jag Niall säga och jag ryckte till.
Jag pustade ut det var bara en dröm.
"The doctor have called..." Sa han och jag piggnade direkt till.
__________________________________________________________________________________
Sandras perspektiv:
Jag öppnade sakta upp ögonen och drog bort slangen som satt i min näsa.
På vänster sida av min säng fanns det en "hjälpknapp" så jag klickade på den och bara efter en minut kom en sjuksköterska in till mej.
Hon berättade att jag hade varit medvetslös i nästan ett dygn. Klockan var nu elva på morgonen och jag hade svimmat vid tolvtiden igår natt.
Dom hade tagit massa prover på mej och det visade sej att jag hade blivit matförgiftad. Det var därför jag hade spytt, min kropp hade inte reagerat på det bästa sättet så det var därför jag hade varit medvetslös så länge.
Dom rullade ner min säng till en annan avdelning. Där fick jag dropp och dom tog mera prover på mej.
Jag var fortfarande väldigt trött och svag så det tog inte så långt tid innan jag somnade.
När jag vaknade upp nästa gång satt Zayn i fotöljen som stod brevid sängen. När han såg att jag var vaken kastade han sej på mej och gav mej en puss på munnen, kinden, pannan och näsan. Jag harklade mej lite och han flyttade snabbt på sej.
"I'm so happy that you are okey" Sa han och log sitt sexiga leende.
"Me too" Log jag mot honom och suckade lätt.
Han la sej brevid mej och höll om min hand.
"I love you" Viskade han i mitt öra.
"I love you to" Sa jag och fnissade lite.
Undra hur Jenny mår. Juste var är Jenny? Tänkte jag.
"Where is Jenny" Frågade jag och kollade mot dörren.
Hon var i caffeterian med killarna, så Zayn gick och hämtade dom. Killarna kom först in och alla var glada att se mej med öppna ögon. Jag var såklart glad över att se dom, men jag undrade fortfarande var Jenny var.
"Niall, where is Jenny" Frågade jag och drack en klunk från mitt vatten.
"I don't know, i'll go and look" Sa han och gick.

Jennys perspektiv:
När Zayn kom ner och berättade att Sandra var vaken blev jag överlycklig och ville springa upp och krama om henne hårt och aldrig släppa taget. Men sen när vi stod i hissen kom tankarna. Tänk om hon inte vill se mej? Tänk om hon är sur på mej för att jag inte ringde ambulans på en gång eller för att jag inte kunde väcka henne. Jag förstår om det är så eftersom allt är mitt fel.
Därför, när killarna gick in till henne stannade jag och satte mej en bit bort på golvet.
Jag hörde fotsteg och när jag tittade upp såg jag Nialls ansikte titta ner på mej.
"Whats wrong" Frågade han.
Jag tog ett djupt andetag och svalde tårarna. "Everything was my fault! I should had waked her up, I should had went to the hospital sooner, I should had.." Sa jag men Niall avbröt mej.
"Hey, you did every thing you could" Sa han och satte sej brevid mej och tog sin hand på min kind.
Vi satt kvar i några minuter och ingen av oss sa något.
"Come on, let's go" Sa han efter ett tag av tysnad och ställde sej upp.
"What if she doesn't wanna see me" Sa jag tyst och kollade upp på honom samtidigt som en tår trillade ner från kinden.
"Don't be silly! She asked for you twice" Sa han och skrattade högt.
Han drog upp mej från golvet, torkade bort mina tårar och gav mej en lätt kyss på munnen och vi började att gå mot rummet.
Hon satt och pratade med Liam så jag ville inte avbryta så jag vände mej om igen. Fast Niall drog tillbaka mej och puttade in mej i rummet. Hon såg ganska frisk ut, fast hennes ögon var rätt så blanka.
"Hej" Skrek hon glatt.
Jag andades ut och blev väldigt lättad att hon var glad. Jag kunde inte hjälpa det, jag började att gråta igen och sprang fram och kramande henne.
"Varför gråter du" Skrattade hon.
"För att..." Började jag. "Jag vet inte" Sa jag sen och skrattade lite.
"Vart var du då" Frågade hon och vi slutade att kramas.
"J-jag liksom, ehm asså" Stammade jag och hon skrattade.
"Jag vadå" Frågade hon.
"Jag trodde inte att du ville se mej" Sa jag och log snett.
"HA! Du är rolig du" Sa hon ironiskt. "Varför skulle jag inte vilja det? Det var ju du som fick mej hit" Sa hon och log stort.
"Glöm det" Sa jag och kramade om henne. Hårdare än första gången.
"Your mother have called like hundred times, so you should call her back" Sa Zayn och gav sin telefon till Sandra.
När Sandra hade pratat med alla i sin familj och övertalat hennes mamma att hon inte behövde komma hit, somnade hon. Det var bara en av oss som fick vara kvar. Jag tänkte att när hon vaknade skulle hon nog vilja att Zayn var där, så jag och killarna åkte hem till Louis.

Zayns perspektiv:
Jag satt och kollade när Sandra sov. Hon var så vacker och jag log stort när jag tänkte på att hon skulle bli som vanlig igen snart.
Jag sjönk bakåt i fotöljen och gick in på twitter. Jag skrev att hon var okej och att hon kommer att få åka hem imorgon. Såklart var det fans som skrev dumma kommentarer som "Fuck.. I was hoping that she would die, so I could have you all by myself" och så var det fans som var glada över att hon var okej.
När jag tittade upp från mobilen låg Sandra inte kvar. Det skapades genast en klump i min mage och jag hoppade upp ur fotöljen.
"Sandra" Skrek jag.
"What happend" Sa hon stressat när hon kom ut från toaletten.
"Oh thank god" Sa jag med handen på hjärtat. "I tought you where gone" Skrattade jag lite lätt.
"No I was just going to the bathroom, is that okey" Sa hon retandes.
"Hey, I was just worring about you" Sa jag stöddigt och gick fram till henne.
"I know, and I love you for it" Sa hon och hennes läppar var en centimeter från mina. "But I need too go to the bathroom now" Sa hon retandes och gick in till toaletten.
"Ey, not cool" Sa jag och hon började att skratta.
Guuud vad jag älskar henne! Jag måste fråga om hon vill flytta in med mej! Jag kommer inte klara av att inte ha henne nära mej hela tiden. Tänkte jag och blev lite smått nervös.
Hon kom tillbaka och såg väldigt rolig ut när hon gick där med ställnig där droppet satt. Jag kunde inte hålla mej för skratt, så jag började att skratta.
"What" Sa hon och satte sej på sängen.
"You just look very funny with that thing" Sa jag och fortsatte att skratta.
"Oh you think this is funny huh? Well now you are defenetly NOT getting a kiss" Sa hon och la sej med huvudet åt andra hållet.
Jag skrattade ännu mer och hoppade in under täcket.
"If I'm not getting a kiss, I'm gonna take one" Sa jag och pussade henne överallt.
"Stop it" Skrattade hon fram.
"Why"
"Because if you do, you'll get a real kiss" Sa hon och vände huvudet mot mej och kysste mej länge.
"That was all I needed" Sa jag och log stolt.
När båda hade slutat att skratta, tog jag mej i kragen och tog steget.
"Move in with me" Viskade jag.
"What" Frågade hon förvånat.
"Move in with me. Because I want to be with you all the time. I wanna wake up beside you and go to bed with you. AND I also love you very very very mutch" Sa jag och tryckte mej närmre henne.
Hon tänkte ett tag och jag hoppades att hon skulle säga ja.
"Sure" Sa hon glatt och kysste mej. "And I love you to" Sa hon och vi båda log i kyssen.
"Good" Sa jag och tog i hennes hand.
"But wait" Sa hon och hennes leende försvann. "What about Jenny" Sa hon ledsamt.
"I have already talked with Niall and they are moving in together aswell, or i meen, you wont be paying for anything and it wont be in pappers. But you are not getting an apartment or stying in that hotel. You will be with me, and Jenny will be with Niall" Sa jag och kom på att jag hade babblat alldeles för mycket. "And I have talked with your parents" Sa jag och log.
"Okey! I have the best boyfriend in the world" Skrattade hon och kollade in i mina ögon länge innan hon somnade igen, vilket jag också gjorde.

Nialls perspektiv:
Efter vi hade varit hemma hos Louis och Harry ett tag åkte alla till Jennys och Sandras hotell för att hämta hennes kläder och för att checka ut. När jag frågade om hon vill flytta in med mej sa hon först nej och jag blev helt stumm, vad ska man säga liksom. Sen började hon att skratta, vilket gjorde att jag fattade att hon skämtade. Men nu ska iallafall hon bo med mej. Hennes mamma hade sagt ja på en gång, hennes pappa däremot tog det väldigt mycket övertalning innan han sa ja.
När Jenny hade packat alla sina saker började hon att packa Sandras kläder.
Eftersom hon inte kunde vara på sjukhuset, ville hon göra det så lätt som möjligt för Sandra när hon kommer hem imorgon.
"I'll take that" Sa Liam och tog en väska från mina händer.
"Thanks man" Sa jag och log.
"Oh wait, you'll take that" Skrattade han och gav tillbaka väskan och sprang mot Danielle som kom gående.
Jag skrattade och gick efter.
"Hi" Sa jag och gav henne en kram.
"Hello" Sa hon och log. "Ready to go" Frågade hon Liam.
"I think so" Svarade han. "Or do you need me" Sa han och kollade på Jenny som ställde sej i hallen.
"No, but just let me say hi to your girlfriend" Skrattade hon och gav Danielle en kram.
"How is Sandra" Frågade hon och log snett.
"She is better" Sa Jenny och log stort.
"Good, tell her that I'm sorry that I coulden't come to the hospital" Sa hon.
"Yeah ofcourse, but you don't have to feel sorry! She understands that you had to work"
Liam stod otåligt brevid och ville antagligen att dom skulle gå nu. Så Jenny kramade om dom.
"Bye" Skrek Danielle en sista gång innan hon stängde dörren.
När vi var klara med allting åkte vi hem och bar in Sandras saker i Zayns lägenhet. Louis och Harry gick upp till deras lägenhet och vi gick in till våran.
"Wait" Skrek jag när Jenny var på väg in i lägenheten.
"Okey" Sa hon och tvär stannade precis innan tröskeln.
Jag bar upp henne i famnen på mej.
"OH how romantic" Sa hon ironiskt och greppade tag om min nacke samtidigt som hon skrattade.
"I know" Skrattade jag och gick in.
När vi kom in i hallen kastade hon sin handväska på golvet och jag fortsatte att gå med henne in till mitt rum.
Jag hade inte riktigt kontroll på vart hennes huvud eller vart dörrkanten var så jag råkade dunka in hennes huvud i kanten.
"Ajjj" Skrek hon och tog sej på huvudet.
Jag försökte rädda upp det genom att svänga kroppen så att hon inte slog sej igen. Men då tappade jag balansen och rammlade över henne.
"What are you doing" Sa hon och började att skratta.
"Sorry, sorry, sorry" Upprepade jag några gånger och rullade av henne.
Hon började att skratta ännu mer och jag började att skratta jag med. Som vanligt.
"You are right this is romantic" Sa hon ironiskt.
"Shut up, atleast I was trying" Sa jag och putade med läppen.
"I know! You are to sweet" Skrattade hon och la sej över mej.
"Thanks" Sa jag stolt och kysste henne.
Efter ett tag blev jag hungrig igen, även fast vi hade ätit middag med Louis och Harry på väg hem. Så jag gick till köket och tog en macka.
"I don't know how you can eat more, I'm full" Skrattade Jenny när hon kom i köket.
"It's because I'm a big man" Sa jag stolt.
Hon skakade på huvudet och gick och borstade tänderna. När hon kom tillbaka låg jag redan i sängen.
Vi sa godnatt och ja la mina armar över henne.
______________________________________________________________________________________________
Sådär ja !
Nu är båda hemma och uppdateringen blir väl som den var innan igen :)
Kommentera vad ni tycker ! :)

RSS 2.0